Björn Nilsson (direktör)

svensk affärsman

Nils Björn Albert Nilsson, född 11 april 1918 i Jönköpings Sofia församling i Jönköpings län, död 9 maj 1983 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm,[1] var en svensk företagsledare och elektroingenjör.

Björn Nilsson
Född11 april 1918
Jönköpings Sofia församling i Jönköpings län, Sverige
Död9 maj 1983 (65 år)
Hedvig Eleonora församling i Stockholms län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragFöretagsledare och elektroingenjör

BiografiRedigera

Nilsson blev reservofficer vid Smålands artilleriregemente 1942 och utnämndes till kapten i reserven 1953.[2] Han avlade civilingenjörsexamen vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm 1942 och blev teknologie licentiat 1946. Han var förste assistent vid KTH 1942–1947, varefter han tjänstgjorde vid Nämnden för televisionsforskning 1947–1951 och vid Sveriges Radio 1952–1956. Han var laborator vid Försvarets forskningsanstalt 1956–1959 och avdelningsdirektör där 1959. Åren 1959–1962 var han vice verkställande direktör för NEFA och 1963–1975 verkställande direktör för Philips Teleindustri AB. Han var verkställande direktör för Philips Elektronikindustrier 1975–1979 och vice styrelseordförande från 1979. Han var ledamot av styrelsen för Post- och Kreditbanken från 1977 och var ordförande i Institutet för verkstadsteknisk forskning.[3] År 1982 blev han teknologie hedersdoktor vid Lunds universitet.[2]

Björn Nilsson invaldes 1971 som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien,[3] 1971 som korresponderande ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet[4] och 1974 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[2]

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  2. ^ [a b c] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 179. ISBN 91-630-4181-2 .
  3. ^ [a b] Vem är det. Svensk biografisk handbok 1983. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. 1982. sid. 740. ISBN 91-1-825012-2 .
  4. ^ Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771–2005. Stockholm: Probus Förlag. sid. 240. ISBN 978-91-87184-83-3 .