Bibliometri är statistisk analys av publikationer som böcker, artiklar och andra kommunikationsmedia, exempelvis citeringsanalys genom mätning av forskningspublikationers påverkansfaktor och forskares h-index.[1]

Vetenskaplig nivå som påverkar forskningsmedlenRedigera

I flera länder, särskilt i Norden, får forskare poäng efter hur många vetenskapliga publiceringar de gör, och vilken vetenskaplig nivå deras publiceringskanaler (vetenskapliga tidskrifter och vissa konferenser) anses ha. Poängsättningen påverkar den statliga tilldelningen av forskningsmedel till lärosäten och forskargrupper. Nationella listor och databaser över vetenskaplig publiceringskanaler med nivåindelning har tagits fram.

DanmarkRedigera

Danmarks Den Bibliometriske Forskningsindikator(da) (BFI) delar upp vetenskapliga publiceringskanaler (vetenskapliga tidskrifter, med mera) i:[2]

  • Nivå 1: normal
  • Nivå 2: hög
  • Nivå 3: excellent

Förlag delas endast in i nivå 1 och 2. Ansvarig myndighet är Uddannelses- og Forskningsministeriet(da).

Tidskrifter på excellent nivåRedigera

Följande tidskrifter har fått högsta nivå (3) av den danska bibliometriska forskningsindikatorn 2019:

Tidskrift Grundad Huvudsakligt ämne Utgivare
Advanced Materials(en) 1988 Materialvetenskap Wiley-Blackwell
Annals of Internal Medicine(en) 1927 Medicin American College of Physicians(en)
Annual Review of Earth and Planetary Sciences(en) 1973 Geovetenskap Annual Reviews(en)
Cancer Cell(en) 2002 Onkologi Cell Press(en)
Cell (tidskrift)(en) 1974 Cellbiologi Cell Press(en)
Cell Metabolism(en) 2005 Fysiologi Cell Press(en)
Cell Stem Cell(en) 2007 Utvecklingsbiologi Cell Press(en)
Materials Science and Engineering Reports(en) 1993 Materialvetenskap Elsevier
Nature 1869-11-04[3] Naturvetenskap Nature Publishing Group(en)
Nature Biotechnology(en) 1983 Bioteknik Nature Publishing Group(en)
Nature Cell Biology(en) 2005 Cellbiologi Nature Publishing Group(en)
Nature Genetics 1992 Genetik Nature Publishing Group(en)
Nature Geoscience(en) 2008 Geovetenskap Nature Publishing Group(en)
Nature Materials(en) 2002 Materialvetenskap Nature Publishing Group(en)
Nature Medicine(en) 1995 Medicin Nature Publishing Group(en)
New England Journal of Medicine 1812 Medicin Massachusetts Medical Society(en)
Progress in Materials Science(en) 1949 Materialvetenskap Elsevier
Quarterly Journal of Economics(en) 1886 Nationalekonomi Oxford University Press
Reviews of Geophysics(en) 1963 Geofysik Wiley-Blackwell
Science 1880[4] Vetenskap American Association for the Advancement of Science
The Lancet 1823 Medicin Elsevier
The Review of Economic Studies(en) 1933 Nationalekonomi Oxford University Press

NorgeRedigera

Det norska publikationsrapporteringssystemet CRIStin(no) delar upp vetenskapliga publikationskanaler i två nivåer:

  • Nivå 2: de publiceringskanaler som har högsta kvalitet inom sin disciplin och som utgör 20 procent av publiceringsvolymen.
  • Nivå 1: övriga vetenskapliga publiceringskanaler.

Det finns en koppling, men ingen direkt korrespondens, mellan nivå och impact factor.[5] Även förlag delas upp på nivåerna 1 och 2.

Den norska myndigheten Norsk senter for forskningsdata(no) hanterar arbetet, och koordinerar även det tekniska arbetet med att harmonisera de nordiska listorna över nivåindelningen, med visionen att ta fram en nordisk lista.[6]

SverigeRedigera

[källa behövs] Den norska listan har även börjat användas i Sverige som grund för poängsättning av forskare och för tilldelning av forskningsmedel.

I Sverige används den så kallade Svenska listan, ett register över sakkunniggranskade publiceringskanaler. Informationen samlas i publikationsdatabasen Swepub, där den är tillgänglig för kvalitetssäkrade bibliometriska analyser. Swepub förvaltas och vidareutvecklas av Kungliga biblioteket, i samarbete med Vetenskapsrådet samt svenska universitet och högskolor.[7]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera