Bevisbarhet är ett härledningsbegrepp. Inom logik används ordet bevisar (engelska yields eller proves) i en relation mellan två uppsättningar formler i ett formellt system. Om A och B är två uppsättning formler i det formella systemet och A bevisar B, så är B bevisbar från A. Symboliskt skrivs detta som:

Härledningsbegrepp
Närliggande begrepp

Detta kan utläsas som att B är en syntaktisk konsekvens av A. Symbolen introducerades i denna mening av Gottlob Frege[1] 1879.

Källor

redigera
  1. ^ Gottlob Frege, Begriffsschrift: Eine der arithmetischen nachgebildete Formelsprache des reinen Denkens. Halle, 1879.