Benitoit (BaTi(Si3O9)) är ett blått, genomskinligt mineral, bestående av barium- och titansilikat, som finns i hydrotermiskt förändrad serpentinit. Den bildas i miljöer med låg temperatur och högt tryck som är typiska för subduktionszoner vid konvergenta plattgränser.

Benitoit
Benitoit på natrolit
KategoriCyklosilikat
Dana klassificering1.1.2.1
Strunz klassificering9.CA.05
Kemisk formelBaTiSi3O9
FärgBlå, färglös
FörekomstsättTabulära dipyramidala kristaller, granulära
Associerade mineralPå {0001} genom rotation
KristallstrukturHexagonal
Spaltning[1011] fatigue
BrottKonchoidalt
Hårdhet (Mohs)6 – 6,5
GlansGlaskropp
Ljusbrytningnω = 1,756 – 1,757 nε = 1,802 – 1,804
Dubbelbrytningδ = 0.046
Dispersion0,036 – 0,046[1]
PleokroismO = färglös; E = lila, indigo, grönblå
TransparensTransparent till genomskinlig
FluorescensBlå fluorescens under SW UV; intensiv blå cathodoluminescens
StreckfärgVit
Specifik vikt3,5
LöslighetOlösligt: HCl, H2S04 Lösligt: HF
Referenser[2][3][4]

Historik redigera

Benitoit upptäcktes 1907 av prospektören James M. Couch i San Benito Mountains ungefär halvvägs mellan San Francisco och Los Angeles. På grund av dess liknande färg trodde Couch ursprungligen att det var safir, en variant av korund. År 1909 skickades ett prov till University of California, Berkeley, där mineralogen Dr. George D. Louderback kom fram till att det var ett tidigare okänt mineral. Korund (safir) har en definierad Mohs hårdhet på 9, medan benitoit är mycket mjukare. Han kallade den benitoit efter dess förekomst nära San Benitoflodens huvudfåra i San Benito County, Kalifornien.[5][6]

Egenskaper redigera

Benitoitens hårdhet är 6,5 och densitet 3,65. Mineralet fluorescerar under kortvågigt ultraviolett ljus med ljusblå till blåvit färg. De mer sällan sedda klara till vita benitoitkristallerna fluorescerar rött under långvågigt UV-ljus. Benitoit förekommer endast i små kristaller, sällan över 7 karat, och slipas till prydnadsstenar, som dock är ovanliga då stenarna är sköra och svåra att slipa.[7] Icke-pärlkristaller av benitoit kan ha en mycket sällsynt, sexkantig tvinnad form.[8]

Förekomst redigera

Benitoit förekommer på ett antal isolerade platser globalt, men ädelstenskvalitetsmaterial har bara hittats i Kalifornien vid Benito Gem Mine där det först upptäcktes. Det har identifierats korrekt i Montana, Arkansas, Japan och Australien även om de bildades under något olika förhållanden och bara växer sig tillräckligt stora för att betraktas som ett tillbehörsmineral. År 1985 utsågs benitoiten till Kaliforniens officiella statspärla.[9][10]

Samverkande mineraler redigera

Benitoit förekommer vanligtvis med en ovanlig uppsättning mineraler, tillsammans med mineraler som utgör dess värdsten. Ofta förenade mineraler är natrolit, neptunit, joakinit, serpentin och albit. I San Benito-förekomsten finns det i natrolitvener i glaukophanskiffer i en serpentinitkropp. I Japan förekommer mineralet i magnesio-riebeckit-kvarts-flogopit-albit-gropar som skär in i en serpentinitkropp.[4]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chalcopyrite, 11 december 2011.

Noter redigera

  1. ^ O'Donoghue, Matthew (2006). Gems: Their Sources, Descriptions and Identification (6th). Oxford: Butterworth-Heinemann. sid. 389. ISBN 978-0-75-065856-0 
  2. ^ WebMineral Listing
  3. ^ MinDat Listing
  4. ^ [a b] Handbook of Mineralogy
  5. ^ Louderback, George Davis (30 juli 1907). ”Benitoite, A New California Gem Mineral”. Bulletin of the Department of Geology (University of California Publications) 5 (9): sid. 149–153. OCLC 6255540. 
  6. ^ Wilkins, Al (23 mars 2002). ”SCFM News 02 mars Featuring Benitoite”. Mineralogical Society of Southern California. Arkiverad från originalet den 16 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130516071924/http://www.mineralsocal.org/scfm/newsletters/2002%20march.htm. Läst 3 april 2014. 
  7. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
  8. ^ Laurs, Brendan; Rohtert, William; Gray, Michael (Fall 1997). ”Benitoite from the New Idria District, San Benito County, California”. Gems & Gemology (Gemological Institute of America) 33 (3): sid. 173. doi:10.5741/GEMS.33.3.166. ISSN 0016-626X. https://www.gia.edu/doc/FA97.pdf. 
  9. ^ ”Mineral Resources”. California Department of Conservation - California Geological Survey. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080821154254/http://www.consrv.ca.gov/cgs/geologic_resources/mineral_resource_mapping/. Läst 3 april 2014. 
  10. ^ ”Benitoite”. Gemology Online. http://www.gemologyonline.com/benitoite.html. Läst 8 november 2012. 

Externa länkar redigera