Öppna huvudmenyn

Barsebäcks kärnkraftverk är ett nedlagt kärnkraftverk utanför Barsebäck i Kävlinge kommun, vid Öresund mellan Malmö och Landskrona. Kärnkraftverkets två reaktorer togs ur drift 1999 respektive 2005, och kraftverket började rivas 2016.[1] Anläggningen förvaltas av Barsebäck Kraft Aktiebolag och ägs av Sydkraft Nuclear Power AB som är en del av energikoncernen Uniper.

Barsebäcks kärnkraftverk
Barsebäck–flygbild 06 september 2014.jpg
PlatsBarsebäck, Kävlinge kommun
LandSverige
ÄgareSydkraft Nuclear Power AB
DriftBarsebäck Kraft Aktiebolag
Togs i kommersiell drift15 maj 1975
Reaktorer
Stängda reaktorerReaktor 1:
30 november 1999 (24 år)
Reaktor 2:
31 maj 2005 (28 år)
Kapacitet
Medelproduktion under 5 år3 572 GWh
Kumulativ produktion201 860 GWh
Miljöaktivister utanför Barsebäcksverket 1986. På vägarna runt Barsebäcksverket sattes dessa skyltar upp två veckor efter att Tjernobylkatastrofen blev känd.
Barsebäcks kärnkraftverk, fotograferat från Barsebäckshamn april 2015

Det finns två kokvattenreaktorer på kärnkraftverket som togs i drift 1975 och 1977. Efter folkomröstningen om kärnkraften i Sverige 1980 ställdes kärnkraftsfrågan i Sverige på sin spets och avvecklande av kärnkraften kom att diskuteras flitigt. Under 1980-talet skedde flera protester vid verket, något som dock ebbade ut under 1990-talet. Reaktorerna togs ur drift 1999 och 2005 som en del av en energipolitisk uppgörelse mellan socialdemokraterna, centerpartiet och vänsterpartiet. Stängningen av Barsebäck gjordes också i utbyte mot att 2010 försvann som slutdatum för den svenska kärnkraften. En annan anledning var efter åratal av starka påtryckningar från Danmark, främst den närliggande miljonstaden Köpenhamn.

Innehåll

HistoriaRedigera

Sydkrafts styrelse beslutade den 10 december 1965 att köpa mark för 9,5 miljoner kronor av greve Ian Hamilton, ägare av Barsebäcks fideikommiss. Området ansågs som väl lämpat för ett kärnkraftverk, då relativt få människor bodde inom fem kilometers radie och närhet till färdigdragna kraftledningar var god. I december 1968 begärde SVAB[2] tillstånd att uppföra 1 kärnreaktor med en termisk effekt på mellan 1 500 och 2 400 MW.[3] Enligt denna ansökan planerades för en utbyggnad med ytterligare tre aggregat, varvid en utmatad eleffekt av totalt cirka 3 000 MW skulle kunna erhållas.[4] På platsen såg myndigheter och den så kallade Närförläggningsutredningen även potential att leverera fjärrvärme inte bara till Malmö och Lund utan även Köpenhamn, medan till exempel Statens Vattenfallsverk i remissvar till samma utredning konstaterade att även ett välutvecklat fjärrvärmenät inom ett storstadsområde endast kan ta emot en mindre del av den värmeenergi som måste kylas bort vid produktion av områdets elbehov. Statens Vattenfallsverk drog därför slutsatsen att "utbyggnaden för elbehovet väsentligen måste baseras på kärnkraftanläggningar av kondenstyp", som för en given termisk effekt ger största möjliga mängd elektricitet, medan spillvärmen har så låg temperatur att den inte är användbar för uppvärmning.[5]

Nedläggning och rivningRedigera

Uppröjningsarbetet vid Barsebäck kommer att starta 2020 och arbetet beräknas ta sju år. Kävlinge kommun har uttryckt önskemål om att rivningen skall påbörjas tidigare så att man kan använda marken till bostäder.[6] Ett annat förslag som diskuteras är att använda marken till att bygga forsknings- och innovationscentrum för förnybar energi. [7]

Fram till 2017 ersätter Staten Barsebäck Kraft Aktiebolag med 2,3 miljarder för att täcka servicedrift och dylikt till följd av den förtida stängningen.[8] Rivningen av anläggningen anses dock redan vara förfinansierad via Kärnavfallsfonden.[1]

MiljöpåverkanRedigera

De svenska kärnkraftverken är avsiktligt kustförlagda för att kunna utnyttja havsvatten för att kyla turbinanläggningens kondensor. Det värmda kylvattnet släpps sedan tillbaka ut i havet, där det leder till uppvärmning i närområdet. Som en tumregel brukar man räkna med att en 10 °C uppvärmning medför en fördubbling av respirationen hos de organismer som uppehåller sig där. Därmed ökar även anrikningen av skadliga ämnen som tungmetaller i näringskedjorna. Det varmare vattnet lockar också fisk till området.[9] Bland annat gädda har växt till sig storlekar upp till 21 kg som har fångats i närbelägna Lödde å i samband med leken, även vanlig abborre har vuxit sig stora upp till 2,5 kg.

Provfiske med ryssjor har pågått från 1977. Dessa utförs av Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet. Efter 1999 har man sett en tydlig minskning i temperaturpåverkan av fisk. Mellan 1999 och 2013 har det totala antalet fångade fiskar ökat. Gulålen har blivit större, medan antal individer i fångsten saknar trend. De vanligaste fiskarterna var ål, torsk och tånglake. Strandkrabba dominerar fångsten. 43 fiskarter har fångats. Majoriteten av analyserna på art- och samhällsnivå tyder på ett relativt stabilt fisksamhälle under de analyserade åren. Stabila eller ökande fångster av fiskar av konsumtionsstorlek av kommersiellt viktiga arter som torsk, skrubbskädda och ål indikerar ett måttligt fisketryck och/eller goda förutsättningar för föryngring i bestånden.[10]

Kärnkraftens utsläpp till luft ligger huvudsakligen i andra delar av kärnbränslecykeln. Indirekt hade dock den kraftiga utbyggnaden av direktverkande elvärme som följde en positiv effekt på den försurning, som kol- och oljeeldning i Sverige lett till. Fjärrvärmen är väl utbyggd i Köpenhamn, men eldades huvudsakligen med fossila bränslen - ett förhållande som inte vägde tungt vid nedläggningsövervägandena. Beslutet var en följd av en överenskommelse mellan dåvarande S-regeringen, Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Miljörörelser anordnade ett tiotal Barsebäcksmarscher mot kärnkraft mellan åren 1976 och 1986.

KlimatpåverkanRedigera

Enligt en livscykelanalys från 1999[11] redovisades för Barsebäcks reaktorer bland annat utsläpp av "Greenhouse gases" (g,CO2-equiv) till 14 gram/kWh.

Detta kan jämföras med den sammanställning av utsläppsvärden för ett mycket stort antal anläggningar runt om i världen med olika produktionsmetoder, som redovisas i IPCC Special Report on Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation (SRREN) 2012. I tabellen nedan återges 25- respektive 75-percentil samt medianvärden,[12] medan diagrammet visar medianvärden. Ur tabellen kan vi se att Barsebäcksverket hade liknande utsläppsnivåer som övrig kärnkraft världen över, samt väsentligt lägre nivåer än fossileldad kraft. Utsläppen från kärnkraft domineras av utsläpp från gruvbrytning av uran.

CO2-utsläpp, gram per kWh
Källa: IPCC SRREN 2012
25-perc median 75-perc
PV (solceller) 29 46 80
Vindkraft 8 12 20
Kärnkraft WW (WorldWide) 8 16 45
Naturgas 422 469 548
Kol 877 1001 1130
Barsebäck (BB) 14

CO2,eq-utsläpp vid olika elproduktionssättRedigera

 

Radioaktiva utsläppRedigera

Ett kärnkraftverk släpper vid normal drift ut små mängder radioaktivitet till vatten och luft i omgivningen, vilket övervakas på olika sätt och redovisas återkommande för SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten). Beräkningar görs av stråldoser till en "kritisk grupp", vilket är en tänkt grupp personer som ständigt vistas i kraftverkets omedelbara närhet och som huvudsakligen livnär sig på odling, djurhållning och fiske. Den kritiska gruppen tillåts få en dos på högst 0,1 mSv/år, vilket kan jämföras med att alla personer i Sverige får cirka 2–3 mSv/år i bakgrundsstrålning från berggrund, flygresor, medicinsk diagnostik och liknande källor som är svåra att undvika. För 2004 redovisade Barsebäck en maximal dos till kritisk grupp på cirka 0,00012 mSv/år, det vill nästan 1 000 gånger mindre än det tillåtna gränsvärdet, och 20 000 gånger mindre än normal bakgrundsstrålning. Efter stängningen 2005 har dessa doser minskat till betydligt mindre än 0,00001 mSv/år.[13]

 
Barsebäcksverket, Barsebäck 1 till höger, Barsebäck 2 till vänster.


Barsebäck 1Redigera

Barsebäck 1
Start1975
Stängning1999
TypKokvattenreaktor
Termisk effekt1800 MW
Nettoeffekt600 MW

År 1969 beställde Sydkraft reaktor 1 av Asea-Atom till en kostnad av knappt en miljard kr. Då ingick även första laddningen av bränsle. Byggstart skedde 1 februari 1971. Efter att leverans av reaktorn skett vid nyår 1974-1975 skedde den första kärnklyvningen 18 januari. Den 15 maj samma år kl 21.43 levererades den första elen ut på nätet.

På påskdagen 1979 exploderade generatorn på Barsebäck 1 och en brand startade i turbinhallen.

Efter riksdagens beslut om extra säkerhetsfilter installerades detta på reaktor 1 10 år efter uppstarten, 1985.

I september 1992 drog kärnkraftinspektionen in drifttillståndet för Barsebäck 1 och fyra andra äldre kokarreaktorer då en incident i Barsebäck 2 den 28 juli visat på allvarliga brister i nödkylsystemen, brister som funnits sedan dessa reaktorer startades på 1970-talet. Vid ett stort rörbrott skulle lösriven mineralull ha kunnat täppa igen silarna till både härdsprinkling och inneslutningssprinkling. Efter omkonstruktion och ombyggnad återstartades reaktorn den 16 januari 1993. Händelsen klassades (för Barsebäck 2) som en tvåa på den sjugradiga internationella skalan INES.[14]

Den 30 november 1999 stängdes Barsebäck reaktor 1 av för gott. Livstidsleveransen av el blev 93.82 TWh, och den totala kapacitetsfaktorn blev 74,5 procent.[15]

Produktion vid Barsebäck 1, 1975–1999 (TWh/år)Redigera

 

Barsebäck 2Redigera

Barsebäck 2
Start1977
Stängning2005
TypKokvattenreaktor
Termisk effekt1800 MW
Nettoeffekt600 MW

1970 beställde Sydkraft reaktorn Barsebäck 2 av Asea-Atom. Byggandet av reaktorn påbörjades 1 januari 1973 och den togs i drift den 21 mars 1977. Den 12 juni hade verket nått full effekt.

Laddningen av Barsebäck 2 var på sin tid en känslig stridsfråga. Efter valet 1976 hade en borgerlig regering tillträtt med statsminister Thorbjörn Fälldin som stark kärnkraftsmotståndare och han hade under valrörelsen lovat att "inte dagtinga med sitt samvete" när det gällde att ladda nya reaktorer. Bägge koalitionsparterna moderaterna och folkpartiet var dock för en fortsatt kärnkraftsutbyggnad, och kostnaderna för att avbryta de kontrakt som fanns med ASEA skulle bli så höga att Fälldin till sist tvingades gå med på att ladda reaktorn under en svår intern svekdebatt från sitt eget parti.

En incident i Barsebäck 2 den 28 juli 1992 visade på allvarliga brister i konstruktionen, brister som funnits även i Barsebäck 1, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1, sedan dessa reaktorer startades på 1970-talet. Vid ett stort rörbrott skulle lösriven mineralull ha kunnat täppa igen silarna till både härdsprinkling och inneslutningssprinkling. Efter omkonstruktion och ombyggnad återstartades reaktorn den 10 januari 1993. Barsebäckshändelsen klassades som en tvåa på den internationella sjugradiga skalan INES.[14]

I februari 1997 enades socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet om att stänga ner Barsebäck 2 den 1 juli 2001, något som dock inte genomfördes eftersom man ännu inte hade kommit igång med produktionen av förnybar energi. I samband med stängningen av Barsebäck 1 1999 kom Sydkraft, Vattenfall och regeringen överens om att lägga Barsebäcks enda reaktor under Ringhals AB den 1 augusti 2000.

Under hösten 2004 bestämdes reaktorns öde. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet kom överens i oktober. Den 24 november lämnade Näringsdepartementet förslag om tillståndsindragning och den 16 december fattade regeringen beslutet.

Klockan 18.00 den 31 maj 2005 påbörjades minskningen av reaktorns produktion och vid midnatt var stängningen avklarad. Livstidsleveransen av el blev 108.45 TWh. Den totala kapacitetsfaktorn blev 74,9 procent.[15]

Produktion vid Barsebäck 2, 1977–2005 (TWh/år)Redigera

 


ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Barsebäckkraft.se - Företagspresentation”. http://www.barsebackkraft.se/templates/Umain.asp?ItemID=1507. [död länk] Barsebäckkraft.se - Företagspresentation
  2. ^ SVAB = Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget, senare Sydkraft
  3. ^ De två Barsebäcksreaktorerna blev senare på vardera 1 800 MW termisk effekt, och drygt 600 MW elektrisk effekt
  4. ^ SOU 1974:56, bilaga 1, sid 18
  5. ^ SOU 1974:56, bilaga 2, sid 5-6
  6. ^ ”Barsebäck är stängt”. Arkiverad från originalet den 2 september 2014. https://archive.is/20140902193937/http://www.svtplay.se/klipp/143914/barseback-ar-stangt.  SVT öppet arkiv
  7. ^ Marek Stefaniak (30 januari 2014). ”Centern har annan vision för kustzon”. Lokaltidningen Kävlinge. http://kavlinge.lokaltidningen.se/centern-har-annan-vision-for-kustzon-/20140130/artikler/140129864. Läst 8 mars 2014. 
  8. ^ ”Barsebäckkraft.se - Ekonomi”. http://www.barsebackkraft.se/templates/Umain.asp?ItemID=2872. [död länk] Barsebäckkraft.se - Ekonomi
  9. ^ KYLVATTEN - effekter på miljön, Vattenfalls miljövårdsstiftelse/Naturvårdsverket, LiberFörlag (1974). ISBN 91-38-02173-0
  10. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2013. Kustfiskövervakning i Öresund, 2013. Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten 1999 2013.
  11. ^ ”Livscykelanalys - Miljöpåverkan från Sydkrafts elproduktion 1999”. Sydkraft. 1 juli 2000. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812222733/http://www.barsebackkraft.se/files/livscykelanalys_sydkraft.pdf. Läst 28 maj 2018. 
  12. ^ Ottmar Edenhofer, Ramón Pichs Madruga, Youba Sokona (2012). Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation - Special Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. New York: Cambridge University Press. sid. 982. ISBN 978-1-107-02340-6. http://www.ipcc.ch/report/srren/ 
  13. ^ ”Samlad strålsäkerhetsvärdering av Barsebäck Kraft AB, 2010 – 2012, dokumentid SSM2013-1008-2”. SSM. 31 maj 2013. sid. 5. https://ski.se/Global/Publikationer/Myndighetshandling/Granskningsrapport/Rapporter%20till%20webben/samlad-stralsakerhetsvardering-av-barseback-kraft-AB-2010-2012.pdf. Läst 25 maj 2019. 
  14. ^ [a b] Kärnkraftssäkerhet och utbildning: Drifterfarenheter 1992 och 1993
  15. ^ [a b] ”PRIS - Reactor Details”. IAEA - International Atomic Energy Agency. https://www.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=538. Läst 25 maj 2019. 

KällorRedigera


Externa länkarRedigera