Bandbin (Halictus) är ett stort släkte bin i insektsordningen steklar.

Bandbin
Halictus 2007-1.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteBandbin
Halictus
Vetenskapligt namn
§ Halictus
AuktorLatreille, 1804
Storbandbi
Hitta fler artiklar om djur med

KänneteckenRedigera

Bandbin är små till medelstora bin; de minsta arterna är under 5 mm[1]. De svenska arterna har i allmänhet en längd på mellan 5 och 16 millimeter.[2][3][4] Färgen är ofta metallglänsande i gröna, svarta, guldfärgade till bruna eller blåaktiga kulörer[5][6]

EkologiRedigera

Vissa bandbin lever solitärt, gärna i större kolonier, medan andra arter har utvecklat ett primitivt eusocialt levnadssätt. Då kan den första kullen helt eller i huvudsak bestå av (oftast) sterila honor, i praktiken arbetarbin som föder upp sina fertila yngre syskon. I denna generation föds det vanligen inga hanar.[6][7] En annan form av socialt samarbete är att flera honor, inte sällan systrar, samarbetar med att bygga ett gemensamt, stort bo. Vanligen blir en av honorna dominant och leder de andra som ett slags primitiv drottning.[8]

Boet anläggs på sandjord, gärna med inblandad lera och med ett svagt eller obefintligt växttäcke. Alla bon har en lodrätt begynnelsegång som antingen kan avslutas i en enda flercellig yngelkammare, eller ha flera larvceller som utgår direkt från huvudgången, eller så har begynnelsegången flera sidogångar i rät vinkel med begynnelsegången; dessa sidogångar utmynnar sedan i en eller flera larvceller.[8]

De flesta bandbin är generalister vad gäller födan, så kallat polylektiska, det vill säga de besöker blommande växter från många olika familjer.[1]

SystematikRedigera

Detta är ett stort släkte med över 330 arter fördelade på 15 undersläkten.[6]

Arter i Sverige och FinlandRedigera

I Sverige finns 7 arter, varav en utdöd[8], medan det i Finland finns 5 arter[9].

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”Bees: Genus Halictus (Sweat Bees)”. The Great Sunflower Project, San Francisco State University. http://www.greatsunflower.org/node/1000430. Läst 14 september 2013. 
  2. ^ Douwes, Per; Bellmann, Heiko, Sandhall, Åke; Hansson, Christer (1997). Insekter - En fälthandbok. ISBN 9789186448363 
  3. ^ ”Furchenbienen: Halictus quadricinctus (på tyska). Tier und Natur. Arkiverad från originalet den 5 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130605044024/http://www.tierundnatur.de/wildbienen/eb-hquad.htm. Läst 9 september 2013. 
  4. ^ L. Anders Nilsson & Björn Cederberg (8 december 2010). ”Halictus sexcinctus sexbandbi”. Artdatabanken. http://www.artfakta.se/Artfaktablad/Halictus_Sexcinctus_101033.pdf. Läst 9 september 2013. 
  5. ^ ”Halictus bees” (på engelska). BioNET-EAFRINET. http://keys.lucidcentral.org/keys/v3/eafrinet/bee_genera/key/african_bee_genera/Media/Html_eafrica/Halictus_bees.htm. Läst 10 september 2013. 
  6. ^ [a b c] Chinery, Michael (1988). Insekter i Europa. Översättning och svensk bearbetning Carl-Cedric Coulianos. ISBN 91-34-509 18-6 
  7. ^ Christopher O'Toole & Anthony Raw (1991). Bees of the World. London: Blandford. sid. 101–102. ISBN 0-7137-2085-9 
  8. ^ [a b c] ”Bandbin Halictus. Artdatabanken. 2020. https://artfakta.se/naturvard/taxon/halictus-1005523. Läst 18 februari 2021. 
  9. ^ Juho Paukkunen (2019). ”Bandbin – Halictus. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204343. Läst 17 februari 2021. 

Externa länkarRedigera