Öppna huvudmenyn

Kungsträdgårdsgatan

en gata i centrala Stockholm
Kungsträdgårdsgatan i höstskrud.

Kungsträdgårdsgatan, är en gata på Norrmalm i Stockholm, som går längs östra sidan av Kungsträdgården. Gatan sträcker sig från Strömgatan och Strömbron i syd till Hamngatan i norr. Sitt nuvarande namn fick Kungsträdgårdsgatan vid namnrevisionen 1885, innan dess hette den bland annat Lilla trädgårdsgatan[1], Östra trädgårdzgaathen (1646) och Näckströms- eller Östra Trägårds-Gatan (1740).[2]

HistorikRedigera

 
Kungsträdgårdsgatan i vårskrud.

Området öster om Kungsträdgården begränsades länge av Näckströmmen som skiljde malmen från Blasieholmen. Under 1500 och 1600-talet medförde landhöjningen att vattendraget så sakteliga slammade igen.

Inför uppförandet av det Wachtmeisterska huset på Blasieholmen, söder om dagens korsning Arsenalsgatan/Kungsträdgårdsgatan, begärde Hans Wachtmeister 1687 om tillstånd att få flytta ut grundvalen till huset 2–3 anlnar "uti grafen för Blasieholmen, som kallas Näckström". Strömmen var då så igengrodd, att den "för publico intet vidare är nyttig och nödig"[3] och började bebyggas. 1645 hade Drottning Kristina skänkt en tomt till hovkanslern Nils Tungel. Han lät resa det Tungelska huset (som 1874 ersattes av Gamla Jernkontoret). De angränsande husen var länge "upptagne av krogar och annat ruckel".[4]

Längre upp på gatan, på gården till Kungsträdgårdsgatan 12 uppförde den unga svenska Herrnhutförsamlingen 1784 sin predikolokal.[4]

Samtidigt som den offentliga borgerligheten i mitten av 1800-talet gjorde sitt intåg i Kungsträdgården började gatans omvandling mot fashionabla bostäder. Barclayska huset och det Davidsonska huset på 2B kan sägas ha inlett transformeringen. Här invigdes också den Kungliga Dramatiska Teatern 1863 och i grannhuset tjänade Hôtel Du Nord med dess populära restaurang som träffpunkt efter föreställningarna.

I det tidiga 1900-talet hade stadens finansiella tyngdpunkt förskjutits från Gamla stan mot Norrmalm. Bostadshusen fick, om de inte byggts om, göra plats för nya monumentala bankpalats och kontorshus. Hernösands enskilda bank var först ut, men skulle inom två decennier följas av totalt fyra andra bankpalats.

Ännu idag domineras gatan av finansiella institutioner, där SEB och Svenska Handelsbanken upptar ett kvarter var.

ByggnaderRedigera

Bilder nutid Nummer Namn Byggår Ursprunglig arkitekt Byggherre Verksamhet 2009 Historik Historisk bild
2 (2A) Palmeska huset 1884–1886 Helgo Zettervall Henrik Palme Svenska Handelsbanken Hammerska ladan  
4 (2B) Kungsträdgårdsgatan 4 1903–1905 Erik Josephson Stockholms Handelsbank Svenska Handelsbanken Davidsonska huset
4 (2C) Kungsträdgårdsgatan 4 1919–1921 Erik Josephson Stockholms Handelsbank Svenska Handelsbanken Hamiltonska huset
6 Gamla Jernkontoret 1872–1875 Axel Kumlien Jernkontoret SEB Tungelska huset[5]
8 Kungsträdgårdsgatan 8 1912–1915 Ivar Tengbom Stockholms Enskilda Bank SEB (huvudkontor) Mindre teatern & Hôtel du Nord
10 Kungsträdgårdsgatan 10 1913–1914 Ivar Tengbom Stockholms Enskilda Bank Jernkontoret Wahrendorffska huset
12 Sankta Eugenia katolska församling[6] 1885–1886 Axel Kumlien, Hjalmar Kumlien Evangeliska Brödraförsamlingen Sankta Eugiena katolska kyrka Hiärneska malmgården
14 Thulehuset 1915–1918 Erik Lallerstedt, Ture Ryberg Lifförsäkrings AB Thule Systembolagets huvudkontor Barclayska huset
16 Kungsträdgårdsgatan 16 1899–1901 Erik Lallerstedt (fasad), Ture Stenberg (planer), Ivar Johnson (fasadskulpturer 1921) Hernösands enskilda bank Östgöta Enskilda Bank, Danica Pension med flera Hernösands enskilda bank
  18 Bäckströmska huset 1854, påbyggnad 1856 osignerade ritningar, påbyggnad Johan Fredrik Åbom J Bäckström[7] Restaurang, div finansbolag Svenska Panoptikon
  20 Åtvidabergshuset 1943–1945 Ivar Tengbom Åtvidabergshuset AB bildat av(Åtvidabergs Industrier och Skånska banken) Audi, Max, Stadshypotek Davidsonska palatset

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Lundin 1890, s. 4
  2. ^ Stockholms gatunamn
  3. ^ Wrangel 1914, s. 85
  4. ^ [a b] Tidner 1917, s. 143
  5. ^ Lindgren, s. 159, 161
  6. ^ S:ta Eugenia katolska församling
  7. ^ ”Mormors förfäder”. http://www.hardell.net/slhist/mormor/forfader.htm. 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera