Axel Frithiof Åkerberg

svensk författare

Axel Frithiof Åkerberg, född 30 mars 1833 i Hille socken, Gävleborgs län, död 13 juli 1901 i Saltsjöbaden, Nacka församling, var en svensk författare.

Axel Frithiof Åkerberg
Född30 mars 1833[1]
Hille församling[1], Sverige
Död13 juli 1901[1] (68 år)
Adolf Fredriks församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
Medborgare iSverige[3]
SysselsättningÖversättare[4], författare
Politiskt parti
Socialdemokraterna
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Åkerberg var student vid Uppsala universitet 1856 och filosofie kandidat där 1865. Han började tidigt arbeta för såväl religiös som politisk frihet genom översättningar och tidningsmannaverksamhet. Han var medarbetare i Framtiden (1868 ff.), Aftonbladet 1870-1878, Sanningssökaren 1877-1881, Vikingen 1882-1883, Tiden 1883-1886 och Socialdemokraten, översatte Theodore Parker, John Stuart Mill och flera religionsfilosofiska verk, utgav 1879 Om religionsförföljelsen i Skåne och redigerade Bibliotek för sanningssökare (tillsammans med K. P. Arnoldson, 1878-1883). I Nordisk familjeboks första upplaga författade Åkerberg åtskilliga artiklar. Med hänförelse omfattade han icke blott frihetsidén, utan även många av de moderna rörelserna: vegetarianismen, teosofin, fredsrörelsen med flera.

Bibliografi

redigera
  • Inre missionens predikan: redogörelse för de vid Upsala missionsförenings årsmöte d. 2 och 3 aug. 1874 hållna andliga föredrag. Uppsala: Edquist. 1875. Libris 2204606 
  • Två uppsatser om statskristendom i våra dagar: Om arbetsinställelserna i Norrland ; Om religionsförföljelsen i Skåne. Stockholm: Sanningssökarens exped. 1879. Libris 1601308 
  • Om högerpatriotismen: föredrag. Stockholm. 1885. Libris 3202535 
  • Wermelin, Atterdag; Åkerberg Axel Frithiof (1887). Karl Marx' värdeteori. National-ekonomiska småskrifter, 99-3441369-8 ; 2. Stockholm: Bonnier. Libris 3166682  - Förord av Frithiof Åkerberg.
  • Nationel isolering eller kosmopolitism?. Stockholm. 1888. Libris 3202534 
Översättningar (urval)
  • John Stuart Mill: Qvinnans underordnade ställning (The subjection of women) (Edquist, 1869)
  • F. P. Cobbe: Th. Parker och vår tids religiösa fråga (Edquist, 1871)
  • Ralph Waldo Emerson: Engelska karaktärsdrag (Edquist, 1875)
  • Ernest Renan: Rom och kristendomen (Looström, 1880)
  • Theodor Faber: Lifskampens frukter och visheten i verldsplanen (Edquist, 1880)
  • Ernst Haeckel: Naturlig skapelsehistoria (Natürliche Schöpfungsgeschichte) (Bonnier, 1882)
  • Alfred Percy Sinnett: De invigdes lära (Esoteric Buddhism) (översatt tillsammans med Victor Pfeiff, Looström, 1887)
  • Helena Blavatsky: Nyckel till teosofien: en klar framställning af den sedelära m. m. för hvars studium det teosofiska samfundet blifvit stiftadt (översatt tillsammans med Victor Pfeiff, Teosofiska bokförlaget, 1890)
  • Théodore Reinach: Israeliternas historia från deras förskingring till våra dagar (Seligmann, 1891)
  • Rochas d'Aiglun: Hypnosens djupare stadier (Sandberg, 1893)
  • Carl Du Prel: Den mänskliga tillvarons gåta: inledning till studiet af själslifvets hemligheter (Das Räthsel des Menschen) (Bonnier, 1894)
  • Robert Blatchford: Det glada England (Merrie England) (Socialdemokratiska arbetarpartiet, 1896)
  • Annie Besant: Fyra världsreligioner: hinduismen, Zoroasters lära, buddhismen, kristendomen: föreläsningar hållna vid Teosofiska samfundets tjuguförsta årsmöte i Adyar, Madras (Nordin & Josephson, 1898)
  • Adolf von Harnack: Kristendomens väsende: sexton populära föreläsningar hållna vid universitetet i Berlin (Seligmann, 1900)
  • Frederick William Farrar: Kristus i världshistorien: fortsatta studier öfver Jesu lif (Bohlin, 1900)

Källor

redigera
 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Åkerberg, Axel Fritiof, 1904–1926.
  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18330330 Åkerberg, Axel Fritiof, läst: 16 maj 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svenskagravar.se, Åkerberg, Axel Fritiof, läs online, läst: 16 maj 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, 23 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Axel Frithiof Åkerberg, 1833–1901, läst: 16 maj 2018.[källa från Wikidata]

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera