Adolf von Harnack

teolog och biblioteksman
Uppslagsordet ”Harnack” leder hit. För andra betydelser, se Harnack (olika betydelser).

Karl Gustav Adolf von Harnack, född 7 maj 1851 i Dorpat, död 10 juni 1930 i Heidelberg, var en tysk evangelisk teolog och historiker, son till Theodosius Harnack.

Adolf von Harnack
Adolf Harnack.jpg
Född7 maj 1851[1][2][3]
Tartu
Död10 juni 1930[1][2][3] (79 år)
Heidelberg[4]
BegravdAlter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin[5]
MedborgarskapTyskland[6]
Utbildad vidDorpats kejserliga universitet
Leipzigs universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningTeolog[7], universitetslärare, kyrkohistoriker, bibliotekarie[7], författare[8]
ArbetsgivareHumboldt-Universität zu Berlin
Leipzigs universitet (1876–)
Justus-Liebig-Universität Gießen (1879–)
Philipps-Universität Marburg (1886–)
Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1888–1924)
MakaAmalie von Harnack
BarnErnst von Harnack (f. 1888)
FöräldrarTheodosius Harnack[9]
Marie Harnack
SläktingarAxel Harnack (syskon)[9]
Otto Harnack (syskon)
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1909)
Harnack-medaljen (1925)
Adlerschild des Deutschen Reiches (1926)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

von Harnack var född i nuvarande Tartu där hans far höll en professur i pastoral teologi. Han studerade vid det lokala universitet 1869–1872 och sedan vid universitetet i Leipzig, där han tog sin examen och strax efteråt, 1874, började föreläsa som Privatdozent.

Dessa föreläsningar, som behandlade sådana ämnen som gnosticismen och Uppenbarelseboken, väckte stor uppmärksamhet, och 1876 utsågs han till professor extraordinarius. Samma år började han publiceringen, tillsammans med Oscar Leopold von Gebhardt och Theodor Zahn, av en upplaga av verk av de apostoliska fäderna, Patrum apostolicorum opera – en mindre upplaga som kom ut 1877.

von Harnack var professor i kyrkohistoria i bl. a. Marburg 1886–1888 och därefter i Berlin. Hans rika produktion är koncentrerad till urkristendomen och gamla kyrkan.

Påverkad av Albrecht Ritschl engagerade sig von Harnack för en konsekvent historisk syn på kristendomen. I dogmbildningen såg han ett främmandegörande av Jesu budskap genom inflytande från hellenistisk spekulation.

I sina berömda föreläsningar om Kristendomens väsen (1900) avdogmatiserade von Harnack den kristna traditionen till förmån för den etiska kärnan i Jesu budskap, nämligen den aktiva tron på "människosjälens oändliga värde".

Diskussionen kring von Harnacks tes pågick under åtskilliga decennier. Den är numera vetenskapligt övergiven men präglar många populärframställningar.

von Harnack blev 1890 medlen av tyska Vetenskapsakademin och invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1908.

Svenska översättningarRedigera

  • Dogmhistoriens trefaldiga utmynning (översättning Fredrik Fehr, Hæggström, 1891)
  • Den apostoliska trosbekännelsen: en historisk redogörelse jämte ett slutord (översättning Fredrik Fehr, Hæggström, 1892)
  • Svar på D. Cremers stridsskrift "Till striden om apostolikum" (översättning Fredrik Fehr, Hæggström, 1893)
  • Den evangelisk-sociala uppgiften i ljuset af kyrkans historia (översättning Samuel Andreas Fries, Hæggström, 1894)
  • Kristendomens väsende: sexton populära föreläsningar hållna vid universitetet i Berlin (översättning A. F. Åkerberg, med ett företal af Nathan Söderblom, Seligmann, 1900)
  • Religiös tro och fri forskning jämte andra uppsatser (översättning August Carr, Wahlström & Widstrand, 1913)
  • Kristendom och historia jämte andra uppsatser (översättning August Carr, Wahlström & Widstrand, 1913)
  • Hvad vi hafva att lära och icke lära af den romerska kyrkan (översättning Henning Sjögren, Askerberg, 1916)
  • Några Jesusord, som icke förekomma i våra evangelier (Diakonistyrelsen, 1923)

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Adolf-von-Harnacktopic/Britannica-Online, omnämnd som: Adolf von Harnack, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6tv95h3, omnämnd som: Adolf von Harnack, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.stadtentwicklung.berlin.de.[källa från Wikidata]
  6. ^ Libris, 22 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] BeWeB, BeWeB person-ID: 1906, läst: 14 februari 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] flera författare, Ivan Andreevs'kij, Konstantin Arsenjev & Fjodor Petrushevskij (red.), Энциклопедический словарь, Brockhaus–Efron, 1907.[källa från Wikidata]

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera