Nordhemsskolan
Montering av tornhuv på Nordhemsskolans tak cirka 1916–16. Foto från Göteborgs stadsmuseum.

Nordhemsskolan är en skolbyggnad i stadsdelen Olivedal i Göteborg som ligger vid Nordhemsgatan.

HistorikRedigera

Vid sekelskiftet 1900 planerades för en skolbyggnad på berget mellan Linnégatan och Vegagatan. Den kände byggmästaren Nathan Persson ägde marken, och sålde ett antal tomter för 75 000 kronor till Göteborgs stad i april 1901. Men först 1914 blev ritningarna av arkitekterna Arvid Bjerke och Ragnar Ossian Swensson godkända. Arbetet med uppförandet av bygget i sten gick till byggnadsfirman A. Krüger & Son.[1]

Byggnaden i nationalromantisk stil på Kråkestadsberget eller Stora Lageråsen[2] vid Nordhemsgatan 51 stod klar i december 1916, och den 30 maj 1917 skedde invigningen i närvaro av biskop Edvard Herman Rodhe, överdirektören i Skolöverstyrelsen B. J-son Bergqvist samt av stadens ledande myndigheterspersoner. Skolan hade då kostat 1 380 000 kronor att uppföra, och var därmed Göteborgs första miljonbygge.[3]

Skolan var planerad för en kapacitet av 2 400 elever och 100 lärare. Här fanns 64 klassrum och dryga 20-talet salar för slöjd, handarbete, gymnastik samt naturlära. Dessutom fanns bibliotek, badanläggning och tre skolkök. Nordhemsskolan blev dessutom den första i staden som utrustades med laboratorier för fysik och kemi. Det fanns hörselklasser här 1917–99, och 1960–64 var Estniska skolan inrymd här. En observationsklass inrättades här 1932.[4]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Linde Bjur, Gunilla; Engström, Krister (2013). Arkitekter & fasader : Göteborg 1850-1920. Stockholm: Balkong. sid. 243. Libris länk. ISBN 9789185581542 
  2. ^ Bilden av Göteborg II : färgfotografier 1910 - 1970 : västerut - södra Älvstranden, Robert Garellick, Göteborg 2008 ISBN 978-91-633-2988-3, s. 10.
  3. ^ Göteborgs folkskoleväsen i gamla dagar och i våra: en skolhistorik i anledning av Göteborgs stads 300-årsjubiluem, Johannes Ohlander, Wettergren & Kerber, Göteborg 1923, s. 179.
  4. ^ goteborg.se : Linnéstadens historia[död länk]

Tryckta källorRedigera

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 172-173. Libris länk. ISBN 91-85488-54-2 
  • Linde Bjur, Gunilla; Engström, Krister (2013). Arkitekter & fasader : Göteborg 1850-1920. Stockholm: Balkong. sid. 242-249. Libris länk. ISBN 9789185581542 
  • Garellick, Robert (2008). Bilden av Göteborg II: färgfotografier 1910-1970 ; västerut - södra älvstranden. Stockholm: R. Garellick. sid. 10. Libris länk. ISBN 9789163329883 
  • Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue: intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. sid. 79. Libris länk. ISBN 91-970916-3-4 
  • Ohlander, Johannes (1923). Göteborgs folkskoleväsen i gamla dagar och i våra: en skolhistorik i anledning av Göteborgs stads 300-årsjubiluem. Bidrag till Göteborgs folkskolors historia, 99-1246984-4 ; 2. Göteborg: Wettergren & Kerber. sid. 179. Libris länk 
  • Öhnander, Bengt A. (1990). Göteborg berättar mer. Göteborg: Tre böcker. sid. 124ff. Libris länk. ISBN 91-7029-059-8