Annastina Alkman
Annastina Alkman, född Rydell, 2 december 1879 i Stockholm, död där 7 augusti 1971, var en svensk journalist, översättare, målare och tecknare.
| Annastina Alkman | |
 | |
| Född | 2 december 1879[1][2][3] Hedvig Eleonora församling, Sverige[1][2][3] |
|---|---|
| Död | 7 augusti 1971[2] (91 år) Jakobs församling, Sverige[2] |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[4] kartor |
| Medborgarskap | Svenskt[5] |
| Sysselsättning | Översättare, journalist |
| Arbetsgivare | Dagens Nyheter (1903–1905)[6] Göteborgs-Posten (1905–)[6] |
| Make/maka | Edvard Alkman (g. 1905–)[7] |
| Barn | Eva von Zweigbergk (f. 1906)[7] |
| Redigera Wikidata | |
BiografiRedigera
Föräldrar var kapten Albert Rydell och Anny Rautian. Alkman tog studentexamen 1897 och studerade därefter vid Stockholms högskola och Kungliga musikkonservatoriet till 1901. År 1902 blev hon filosofie kandidat vid Uppsala universitet samt bedrev sångstudier både för John Forsell och utomlands.
Alkman medarbetade i Dagens Nyheter 1903–1904 och i Göteborgs-Posten från 1905. Hon gifte sig med GP:s redaktör Edvard Alkman samma år. De fick dottern Eva, även hon sedermera journalist.
Alkman var politiskt verksam och var ordförande i Föreningen Frisinnade kvinnor i Göteborg och vice ordförande i Frisinnade kvinnors riksförbund. År 1921 var hon delegerad vid Kvinnokongressen i Wien. Hennes memoarer När gräset var grönt ... utkom 1965.
Vid sidan av sitt arbete som journalist var Alkman verksam som konstnär, hon debuterade i HSB-utställningen God konst i alla hem 1943. Hennes konst består av porträtt och landskap i olja eller akvarell. Alkman är representerad vid Thielska Galleriet och Norrköpings Konstmuseum[8] och vid Nationalmuseum[9]. En minnesutställning med hennes konst visades på Prins Eugens Waldemarsudde 1978. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[10]
BibliografiRedigera
- Bostäder för barnrika familjer. Stockholm. 1937. Libris länk
- När gräset var grönt ... : minnen från ett oscariskt barndomshem. Stockholm: Bonnier. 1965. Libris länk
- Fru Alkmans värld : Stockholmsglimtar från sekelskiftet och senare år genom Annastina Alkman (1879-1971) hennes bilder och kvarlåtenskap. Stockholm: Stockholms Stadsmuseum. 1972. Libris länk
ÖversättningarRedigera
- Stern, G.B (1927). Jerusalems döttrar : (The Matriarch) : en krönika. Stockholm: Geber. Libris länk
- Murasaki Shikibu (1928). Genjis roman : en japansk Don Juan för 1000 år sedan. Stockholm: Natur o. kultur. Libris länk
- Seabrook, W. B (1928). Äventyr i Arabien : bland beduiner, dansdervischer och djävulsdyrkare. Stockholm: Natur o. kultur. Libris länk
- Aldington, Richard (1932). Överstens dotter : roman. Svenska bokklubbens ; 1. Stockholm: Bonnier. Libris länk
- O'Brien, Kate (1933). Under släktens kappa. Stockholm: Bonnier. Libris länk
- Douglas, Lloyd C (1934). Och förlåt oss våra skulder. Stockholm: Bonnier. Libris länk
- John Gay (1945). Tiggarns opera: premiär på Kungl. Teatern (Operan) i Stockholm 1945-01-05. [11]
KällorRedigera
- Hyberg, Jacob (1923). Göteborgare 1923: biografisk uppslagsbok. Göteborg: H. Brusewitz. Libris länk
- Leander, Hans (1924). Publicistklubbens porträttmatrikel vid femtioårsjubileet 1924 : med biografiska uppgifter om Publicistklubbens medlemmar. Stockholm: Publicistklubben. sid. 8. Libris länk
- Svenskt konstnärslexikon del I sid 48, Allhems Förlag, Malmö.
NoterRedigera
- ^ [a b] Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAAA3eNg, omnämnd som: Annastina Alkman, läst: 1 mars 2018, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18791202-0687 Alkman. Anna Stina, läst: 7 april 2018, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0006/C I/29 (1878-1880), bildid: 00012306_00182, födelse- och dopbok, s. 176, läs online, läst: 7 april 2018, ”11,,(dec)2,,1,Anna Stina,,1----Sjökapten August Albert Rydellm Anna Carolina Rautian?,Storg. 29?”, (Källa från Wikidata)
- ^ Svenskagravar, omnämnd som: Alkman, Anna Stina, läs online, läst: 29 november 2017, (Källa från Wikidata)
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Publicistklubbens porträttmatrikel, Publicistklubben, 1935, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, omnämnd som: Rydell, Anna Stina, f. 1879 i Hedvig Eleonora Stockholms stad, läs online, läst: 7 april 2018, (Källa från Wikidata)
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 mars 2020
- ^ Nationalmuseum
- ^ ”SvenskaGravar”. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201042140/http://www.svenskagravar.se/gravsatt/45599645. Läst 26 november 2017.
- ^ ”Premiär, Tiggarns opera”. http://arkivet.operan.se/instick/1945-01-05.pdf. Läst 26 mars 2018.
Vidare läsningRedigera
- Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 60-61. Libris länk. ISBN 9789198465747
- Eriksson, Inger: Annastina Alkman i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars 2018)