Publicistklubben

organisation vars främsta uppgift är att slå vakt om tryck- och yttrandefrihet

Publicistklubben (PK) är en ideell organisation vars främsta uppgift är att slå vakt om tryck- och yttrandefrihet.[1]

Publicistklubben grundades i Stockholm den 7 augusti 1874 och hade omkring 4 750 medlemmar i slutet av år 2008.[2] Dess verksamhet finansieras av medlemsavgifter.

Verksamhet

redigera

Publicistklubben var ursprungligen en förening för social samvaro mellan anställda vid Stockholmstidningarna, men utvecklades med tiden till att bli en nationell samlingspunkt för debatt och yrkesfrågor för hela Mediesverige. Klubben vänder sig i dag främst till yrkesverksamma journalister och studenter samt fotografer i de traditionella medierna tidningar, tidskrifter, nyhetsbyråer, radio och TV, samt inom det nya mediesamhället. Även författare, lärare och forskare med inriktning på massmedia kan beviljas medlemskap. Andra som vill stötta organisationen kan ansöka om stödmedlemskap.

Publicistklubben är en av huvudmännen bakom Medieombudsmannen och Mediernas etiknämnd, som övervakar hur medierna följer sina etiska regler och yrkesregler. PK fungerar även som remissorgan i frågor som rör villkoren för massmedierna i Sverige och ger ut en årsbok som uppmärksammar aktuella frågor inom mediedebatten i Sverige.

Kretsarna

redigera

Publicistklubben har sex lokala föreningar, kretsar, med egen verksamhet i olika delar av Sverige: PK Stockholm (som är den största), PK Södra, PK Västra, PK Östra, PK Södra Norrland och PK Norra Norrland. I Luleå finns en sektion som tillhör Norra Norrlands-kretsen.[3] En tidigare krets, PK Mellersta, har lagts ned på grund av låg aktivitet. Medlemmarna anslöts till kringliggande kretsar.

Klubbens nationella verksamhet sker genom samarbetsorganet PK Sverige, som leds av Stockholmskretsens ordförande.

Debatter

redigera

Aktiviteterna runt om i landet varierar, ofta med diskussioner och debatter med lokal anknytning. I Stockholm arrangerar PK debatter ungefär en gång i månaden. Då uppmärksammas oftast aktuella frågor som berör mediernas verksamhet och förutsättningar, till exempel pressetik, aktuella branschfrågor och mediernas roll och ansvar som samhällsbevakare. Enligt traditionen är det ordföranden som leder debatterna i Publicistklubben. Även de övriga kretsarna arrangerar debatter och diskussioner på liknande teman. Stockholmskretsens debatter sändes på webben mellan 2008-2022. Sedan april 2022 publiceras debatterna som podcast.[4]

Stipendier och priser

redigera

Publicistklubben står bakom flera utmärkelser och priser som belönar insatser inom den svenska medievärlden. Klubben har dessutom en omfattande stipendieverksamhet.

Guldpennan

redigera

Priset Guldpennan instiftades till PK:s hundraårsjubileum 1974, och tilldelas "en person som i sin journalistiska yrkesutövning värnar om det svenska språket". Bland pristagarna finns många välkända journalister som Uno Stenholm, Barbro Alving, Annette Kullenberg, Tom Alandh och Peter Kadhammar.

Föreningen delar även ut ett Yttrande- och frihetspris, Publicistklubbens pris till Anna Politkovskajas minne, till minne av den mördade ryska journalisten Anna Politkovskaja.

Dessutom står föreningens kretsar bakom olika regionalt baserade priser. Västra kretsen står till exempel bakom Dawit Isaak-priset.[5]

Publicistklubbens stora pris

redigera

Publicistklubbens stora pris delas ut årligen och består av en prissumma på 30 000 kronor.

Stipendier

redigera

En särskild nämnd, Hiertanämnden, har ansvar för Publicistklubbens stipendieverksamhet.[6] Sammanlagt delar nämnden ut stipendier för cirka 1,5 miljoner kronor per år.[7] Stipendieverksamheten startade 1901, och finansierades av medel som testamenterats av tidningsmannen Lars Johan Hierta, som grundade Aftonbladet. Stipendierna delas ut på Lars Johan Hiertas födelsedag 23 januari.

Ordförande

redigera

Den nationella verksamheten leds av ordföranden för Stockholmskretsen. Många kända journalister har varit ordförande för Publicistklubben i Stockholm, bland andra Ivar Österström, Gustaf von Platen, Örjan Wallqvist, Börje Dahlqvist, Monica Boëthius, Ingemar Odlander och Olle Stenholm.

Senare års ordförande

redigera

Kända medlemmar

redigera

Många kända svenskar har varit medlemmar i Publicistklubben under årens lopp. Hjalmar Branting var ordförande 1904 och Per Albin Hansson blev medlem 1917 och senare styrelsemedlem.[källa behövs] Förre statsministern Tage Erlander blev medlem 1935.[källa behövs]

Referenser

redigera
 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Publicistklubben, 1904–1926.
  1. ^ Publicistklubbens stadgar på klubbens webbplats
  2. ^ Publicistklubbens årsbok 2009, sid 95
  3. ^ PK:s årsbok 2009, sid 82
  4. ^ ”PK-debatt – nu som podcast”. • Publicistklubben. 24 april 2022. https://www.publicistklubben.se/nyheter/pk-debatt-nu-som-podcast/. Läst 11 augusti 2024. 
  5. ^ ”Dawit Isaak fyller 50 år”. Arkiverad från originalet den 14 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150614021633/http://www.publicistklubben.se/2014/10/25/dawit-isaak-fyller-50-ar/. Läst 12 juni 2015. 
  6. ^ Hiertanämnden, läst 13 februari 2009
  7. ^ PK:s årsbok 2009
  8. ^ Kärrman, Jens (2000-02-15): "Guillou ny ordförande i Publicistklubben". Aftonbladet.se. Läst 15 december 2013.
  9. ^ Jönsson, Martin (2004-04-19): "Stig Fredrikson ny PK-ordförande". Journalisten.se. Läst 15 december 2013.
  10. ^ "Ulrika Knutson föreslås leda PK". Svd.se. Läst 15 december 2013.
  11. ^ Knutson, Ulrika (2008-09-05): "Jordbävning i medielandskapet". Arkiverad 15 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Publicistklubben.se. Läst 15 december 2013.
  12. ^ Stinaprod.se. Läst 15 december 2013.
  13. ^ ”Robert Aschberg ny ordförande för Publicistklubben”. SVT Nyheter. 9 april 2019. https://www.svt.se/kultur/robert-aschberg-ny-ordforande-for-publicistklubben. Läst 30 april 2019. 

Externa länkar

redigera