Afrikansk palmseglare[2] (Cypsiurus parvus) är en vanligt förekommande huvudsakligen afrikansk fågel i familjen seglare.[3]

Afrikansk palmseglare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljSeglare
Apodidae
SläkteCypsiurus
ArtAfrikansk palmseglare
C. parvus
Vetenskapligt namn
§ Cypsiurus parvus
Auktor(Lichtenstein, 1823)
Utbredning

Utseende och läten redigera

Afrikansk palmseglare är en huvudsakligen blekbrun seglare med en krppslängd på 15 centimeter. Den har långa, bakåtsvepta vingar som ger den ett intryck av en bumerang eller halvmåne. Kroppen är slank och stjärten är lång och djupt kluven, även om den vanligtvis hålls ihop. Könen är lika medan ungfåglarna har kortare stjärtar. Palmseglare har liksom alla seglare mycket korta ben som de enbart använder för att klamra sig fast på vertikala ytor och landar aldrig frivilligt på marken. Lätet är ett ljudligt och gällt skri.[4]

Utbredning och systematik redigera

Arten förekommer i Afrika söder om Sahara samt på Arabiska halvön. Den delas numera in i åtta underarter med följande utbredning:[3]

Madagaskarpalmseglaren (C. gracilis) behandlades tidigare som en del av afrikansk palmseglare, men urskiljs numera vanligen som egen art.[3][5]

Levnadssätt redigera

Afrikansk palmseglare är en snabbflygande fågel i öppet landskap, starkt associerad med oljepalmer, men kan även ses i skogssavann, törnbuskmarker och jordbruksbygd. Fågeln tillbringar mesta av tiden i luften där den livnär sig på insekter som den fångar i näbben, relativt nära marken. Den även dricker i flykten. Boet som består av dun och fjädrar klistras fast med hjälp av saliv på undersidan av ett palmblad. Däri lägger den två ägg.[4]

 
Ägg från afrikansk palmseglare

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal till följd av spridning av den införda palmarten Washingtonia.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som vanlig till lokalt mycket vanlig.[6]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2019 Cypsiurus parvus . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 11 december 2019.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  4. ^ [a b] Mark Beaman; Steve Madge (1998). The Handbook of Bird Identification: For Europe and the Western Palearctic. Christopher Helm. sid. 523. ISBN 978-0-7136-3960-5. https://books.google.com/books?id=p968cQkfSroC&pg=PA523 
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi :  10.14344/IOC.ML.9.2.
  6. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1999. Handbook of the Birds of the World, vol. 5: Barn-owls to Hummingbirds. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera