Örnäs skjutfält
Örnäs skjutfält var ett militärt skjutfält som ligger cirka 10 km norr om Kil i Kils kommun och 25 km nordnordväst om Karlstad i Värmlands län.[1][2]
| Örnäs skjutfält | |
 Vapen för Värmlands regemente tolkat efter dess blasonering. | |
| Plats | Kils kommun, Värmlands län |
|---|---|
| Typ | Infanteriskjutfält |
| Yta | 350 ha |
| I bruk | 1955–1992 |
| Kontrollerad av | Värmlands regemente |
| Garnison | Karlstads garnison |
| Förvaltas/ägs av | Domänverket |
| 59°34′12″N 13°21′19″Ö / 59.570071°N 13.355255°Ö | |
Historik
redigeraÅr 1952 slöt försvaret ett arrendeavtal med Domänverket i syfte att använda ett 350 ha stort område som skjutfält till Värmlands regemente och Värmlandsbrigaden. År 1953 påbörjades utbyggnaden och 1955 stod fältet färdigt med utbildningsanordningar så stridsskjutningar kunde genomföras. Den 5–6 juli 1973 eldhärjades ett 900.000 kvm stort skogsområde på skjutfältet, även känd som Örnäsbranden. Branden orsakades av att militären provsprängde en sprängladdning, trots att man saknade tillstånd från brandkåren. Totalt deltog regementets samtliga värnpliktiga i släckningsarbetet, drygt 350 man samt tre brandkårer.[3] År 1975 inleddes en avveckling av skjutfältet och i september 1976 föreslog chefen för armén att ett nytt övnings- och skjutfält anordnas cirka 15 km norr om Molkom och cirka 50 km norr om Karlstad. År 1979 började anläggandet av nya skjutfältet Horssjöns skjutfält, vilket sedan invigdes den 25 april 1985. Horssjön kom sedan att användas parallellt med Örnäs skjutfält fram till den 30 juni 1989, då Örnäs skjutfält stängdes.[2] År 1992 var Örnäs skjutfält helt avvecklat och marken sanerad och återställd.[1][4][5]
Örnäs läger
redigeraDet läger som fanns på skjutfältet var beläget på den så kallade Örnäsudden, samtliga byggnader är rivna.[6]
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Magnusson (1996), s. 84
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 7
- ^ Melcher (1976), s 174
- ^ ”Regeringens proposition 1978/79:5”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissa-markforvarv-for-armen-mmbeslutad-den_G2035/html. Läst 20 augusti 2020.
- ^ ”Försvarsutskottets betänkande 1978/79:9”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/med-anledning-av-propositionen-1978795-om-vissa_G201F%C3%B6U9/html. Läst 20 augusti 2020.
- ^ ”Fortsatt oenighet om strandskydd”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/fortsatt-oenighet-om-strandskydd. Läst 3 oktober 2020.
Tryckta källor
redigera- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Magnusson, Sven Henry (1996). Värmlands regementes historia 1950–1994. [Kristinehamn]: [Regementet]. Libris 2254087
- Melcher, Torsten, red (1976). Värmlands regemente 350 år: en jubileumsbok. [Karlstad]: [Regementet]. Libris 182882