Öppna huvudmenyn
Flag of Åland.svg Ålandsportalen

Ålands landskapsregering är Ålands högsta verkställande myndighet inom de områden där Åland har självstyre enligt självstyrelselagen. Landskapsregeringen kan bestå av lägst fem men upp till åtta medlemmar. Vanligast har dock varit sju medlemmar där lantrådet är regeringschef och leder de sex ministrarna som ansvarar för sina respektive områden i enlighet med vad som ryms inom självstyrelsens behörighets områden. Landskapsregeringen har sitt säte i Självstyrelsegården i Mariehamn.Till sin hjälp har den landskapsförvaltningen där beredning och handläggning av ärenden sker.

Landskapsregeringen är ansvarig inför Ålands lagting och måste ha lagtingets stöd i viktiga frågor (se parlamentarism). Allmänna val sker till lagtinget vart fjärde år där det senaste valet är i oktober 2019. Röstningen sker genom personval där man röstar på en enskild kandidat. Det parti som sammanlagt får flest röster i lagtingsvalet får först budet av talmannen att bilda regering. Ålands lagting kan rösta fram en minoritetsregering men hittills har alltid en majoritetsregering bildats.

Under landskapsregeringen lyder f.n. sjutton självständiga myndigheter, som till exempel Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, datainspektion, skolor, sjukvård med flera

Ålands nuvarande landskapsregering (sedan 2015)Redigera

Den 25 november 2015 valde Ålands lagting Liberalernas partiledare Katrin Sjögren till lantråd[1] varefter talmannen utnämnde sex ministrar enligt lantrådets förslag. Landskapsregeringen består av partierna Liberalerna på Åland (Lib), Ålands socialdemokrater (S) och Moderat Samling för Åland (MSÅ).

Tidigare landskapsregeringarRedigera

1 januari–19 april 1988Redigera

Sista landskapsstyrelsen före parlamentarismens intåg.

Ålands landskapsstyrelse 1988–1991Redigera

Sedan 1988 tillsätts Ålands landskapsstyrelse, den åländska ”regeringen”, enligt parlamentariska principer.[2] Sune Eriksson blev det första parlamentariskt tillsatta lantrådet.

Från och med 20 april 1988Redigera

Ålands landskapsstyrelse 1991–1995Redigera

Ålands landskapsstyrelse bestod åren 1991–1995 av partierna åländsk center (c), frisinnad samverkan (fs) och socialdemokraterna (s).

Ålands landskapsstyrelse 1995–1999Redigera

Ålands landskapsstyrelse bestod åren 1991-1995 av partierna åländsk center (c), frisinnad samverkan (ob) och obunden samling (ob).

Ålands landskapsstyrelse 1999–2001Redigera

Ålands landskapsstyrelse bestod åren 1999–2001 av partierna Åländsk center, frisinnad samverkan och obunden samling. Efter att lagtinget hotat med att fälla landskapsstyrelsen efter misstroende mot finansminister Olof Salmén (ob), valde lantrådet Roger Nordlund att lämna in sin landskapsstyrelses avskedsansökan.

Ålands landskapsstyrelse 2001–2003Redigera

2001 utnämnde lagtinget Roger Nordlunds andra ministär bestående av Åländsk center och liberalerna på Åland.

Ålands landskapsstyrelse/landskapsregering 2003–2005Redigera

Den 1.6.2004 bytte Ålands landskapsstyrelse namn till Ålands landskapsregering. Styrelsen som tillträdde efter valet 2003 bestod av Åländsk center, frisinnad samverkan, liberalerna på Åland och obunden samling.

En regeringskris hösten 2004 förändrade det parlamentariska underlaget för Roger Nordlunds ministär. Det resulterade i att Nordlund lämnade in sin landskapsregerings avskedsansökan den 8 december 2004.

Ålands landskapsregering 2005–2007Redigera

Under regeringskrisen hösten 2004 försökte Roger Nordlund rädda sin borgerliga regering, först genom att förhandla med socialdemokraterna och därefter med självständighetspartiet Ålands framtid. Båda förhandlingarna strandade. Först efter att Nordlund, motvilligt, gått med på att lämna obunden samling utanför regeringen, kunde en ny ministär bildas. Den bestod av centern, socialdemokraterna och frisinnad samverkan.

Ålands landskapsregering 2007–2011Redigera

Efter lagtingsvalet 2007 styrdes Landskapet Åland av en mittenregering bestående av partierna Liberalerna på Åland och Åländsk center.

Ålands landskapsregering 2011–2015Redigera

I lagtingsvalet på Åland 2011 förlorade det ena regeringspartiet Liberalerna på Åland fyra av sina 10 mandat. Det andra regeringspartiet, Åländsk Center, förlorade ett mandat men gick ur valet som största parti. Dock fick Centern inte in sin partiordförande Harry Jansson i lagtinget. Situationen gav som resultat att valets stora segrare Socialdemokraterna och dess partiordförande, röstdrottningen Camilla Gunell, utsågs till regeringssonderare. Regeringen skulle bestå av Ålands socialdemokrater, Åländsk Center, Moderaterna på Åland och Obunden samling.

Den 22 november 2011 valdes Camilla Gunell till Ålands tolfte lantråd.

Ålands landskapsregering 2015–2019Redigera

Efter lagtingsvalet 2015 styrs Landskapet Åland av en regering bestående av partierna Liberalerna på Åland, Socialdemokraterna och Moderaterna på Åland.

Misstroende mot landskapsregeringenRedigera

Vid flera tillfällen i den åländska politiska historien har förslag om misstroende väckts mot landskapsregeringen eller enskilda ledamöter.[3]

  • Den 26 november 1974 lämnades yrkande in av Viktor Andersson (s) och elva andra ledamöter.
  • Den 21 november 1975 Jan-Erik Lindfors (fs) med flera.
  • Den 23 augusti 1976 Olof Jansson (c), återtogs samma dag.
  • Den 17 september 1980 Roald Karlsson (s) med flera.
  • Den 7 mars 1983 Ray Söderholm med flera mot landskapsregeringen för beslutet att flytta ändhamnen för skärgårdstrafiken från Långnäs till Hummelvik. Landskapsregeringen fälldes, men samtliga valdes på nytt av sina respektive grupper. Det var efter det misstroendet som man började utreda parlamentarism. Parlamentarism infördes 1988.
  • Den 3 april 1991 Barbro Sundback (s) med flera mot lantrådet Sune Eriksson (lib) för Daleraffären.
  • Den 21 maj 1993 Olof Erland (lib) mot lantrådet Ragnar Erlandssons (c) landskapsregering. Förkastades.
  • Den 14 januari 1998 Sune Eriksson (lib) med flera mot landskapsregeringen, som åtalats för åtgärder i Vargsundsådran. Förkastades.
  • Den 22 december 1999 Lasse Wiklöf (s) mot Roger Jansson (fs) i tingshusfrågan. Förkastades knappt.
  • Den 14 mars 2001 Sune Eriksson (lib) mot Olof Salmén (ob), ledde till att landskapsregeringen avgick och centern bildade ny med liberalerna.
  • Den 30 maj 2002 Jörgen Strand (fs) mot lantrådet Roger Nordlund (c) för misskött ekonomi. Förkastades.
  • Den 1 september 2003 Bert Häggblom (ob) mot landskapsregeringen med anledning av vårdstrejken. Gick inte igenom.

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera