Åke Gabriel Bonnier, född 11 december 1957 i Engelbrekts församling, Stockholms stad,[1] är biskop i Skara stift i Svenska kyrkan.

Biskop
Åke Bonnier
Biskop Åke.jpg
KyrkaSvenska kyrkan

StiftSkara stift
Period2012–(2024)
FöreträdareErik Aurelius
EfterträdareUlrica Fritzson
(biskop electa)

ValspråkGe Jesus äran
Prästvigd1984
Biskopsvigd26 augusti 2012 av Anders Wejryd
Född11 december 1957 (66 år)
Stockholm
Biskop Åke Bonnier i Skara domkyrka

Biografi

redigera

Uppväxt

redigera

Åke Bonnier är son till Gerard Bonnier, sonson till Åke Bonnier den äldre och bror till Karl Otto Bonnier den yngre, Eva Bonnier den yngre och Pontus Bonnier. Han tillhör den kända förlags- och publicistsläkten Bonnier. Trots detta visste han redan som ung, att han ville bli präst.[2] Släkten har judiskt ursprung, men hans far var sekulär, och hans mor var döpt medlem i Svenska Kyrkan.[3]

Bonnier gick ut Palmgrenska samskolan 1977 och gjorde sedan ett volontärår i Svenska kyrkan 1977–1978, bland annat inom Kyrkliga gymnasistförbundet. Följande läsår gjorde Åke Bonnier vapenfri tjänst vid Sveriges Kristna Ungdomsråd.

Hösten 1979 skrevs han in som student vid Uppsala universitet. Efter fyra år blev han teologie kandidat och gick sedan vidare för praktisk prästutbildning vid Pastoralinstitutet i Uppsala. I juni 1984 prästvigdes Bonnier för Stockholms stift.[4]

Prästgärning

redigera

Efter sin prästvigning i Stockholm i juni 1984 fick Åke Bonnier ett sommarmissiv till dåvarande Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. I augusti samma år var han missiverad till Hägerstens församling som pastoratsadjunkt, där han var kvar i halvtannat år innan han missiverades som pastoratsadjunkt till Lidingö församling.[4]

I Lidingö fick han sedan tjänst, först som kyrkoadjunkt och därefter komminister. Från 2000 till 2006 var han kyrkoherde i Lidingö församling och 2005-2006 också kontraktsprost i Östermalms och Lidingö kontrakt. I september 2006 blev han domprost i Stockholms domkyrkoförsamling.[4]

Han var en av officianterna vid vigseln mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling 2010 samt vid prinsessan Estelles dop den 22 maj 2012.[5]

Biskopsgärning

redigera

I biskopsvalet i Skara stift 2012 valdes Bonnier till biskop av Skara stift.[6] Han biskopsvigdes av ärkebiskop Anders Wejryd i en högmässa i Uppsala domkyrka den 26 augusti 2012, och tillträdde samtidigt ämbetet.[7][8]

Den 16 februari 2023 rapporterade media att Åke Bonnier avser att gå i pension under 2024.[9] När tidsplanen för biskopsvalet i Skara stift 2024 presenterades i maj 2023, framkom det att Bonnier lägger ned staven, det vill säga avgår från biskopsämbetet, den 14 september 2024.[10][11]

Övriga engagemang och uppdrag

redigera
 
Biskop Åke Bonniers biskopsvapen.

Bonnier är ledamot i Stockholms Teologiska Institut, styrelsen för Gustavus Adolphus College i Minnesota och S:ta Katharinastiftelsens direktorium. Han tillhör den ekumeniska Focolarerörelsen. Genom sitt ämbete som domprost i Stockholm har Åke Bonnier dessutom varit ständig ledamot i Gålöstiftelsen. Åke Bonnier har även varit ordförande i Thielska galleriets Vänner.

Bonnier har tilldelats kommendörsgraden av Gregorius den stores orden av påve Benedictus XVI för ekumeniska insatser.[4]

Kontroverser

redigera

Som ansvarig utgivare för Sthlmsliv publicerade Åke Bonnier en intervju med Niklas Olaison, som hävdade att en tolkning av Matteusevangeliets åttonde kapitel, där en romersk officer kommer till Jesus och ber honom bota hans tjänare, handlade om en man som hade en sexuell relation med en pojke, vilket Jesus alltså skulle legitimera. Det ledde till att Sten-Gunnar Hedin, förgrundsgestalt i pingströrelsen, uppmanade dubbelanslutna pingstvänner att lämna Svenska kyrkan. Bonnier medgav i ett öppet brev att publiceringen var ett misstag, men gick inte med på att dra in upplagan,[12] varför Hedin stod fast vid sin uppmaning.[13] Bonnier blev, tillsammans med Olaison, anmäld till domkapitlet som fann skäl att kritisera domprosten för ensidighet i intervjun, vilken fastslogs ej överensstämma med kyrkans tolkningstradition. Bonnier medgav att kritiken var berättigad, medan Olaison lämnade sitt arbete.[14]

Bonnier har medverkat i omdiskuterade evenemang som Pridefestivalen 2007[15] och riksdagens öppningsgudstjänst, som samma år – på domkyrkoförsamlingens initiativ – ändrades till en multireligiös högtid med muslimska och judiska inslag. Bonnier motiverade detta med att dessa religioner, enligt hans uppfattning, tillber samma Gud.[16]

Han medverkade 2008 i den ekumeniska Jesusmanifestationen, där han satt i ledningsgruppen. Han hoppade dock av ledningsgruppen eftersom han upplevde att hans teologiska syn skulle leda till splittring.[17][18]

Han är sedan 1981 gift med socionomen Kristina Gustafsson Bonnier. Paret har två döttrar, varav den ena är Anna Rantala Bonnier.[19] Genom arv har Åke Bonnier en förmögenhet på drygt två miljarder kronor och är en av Sveriges rikaste personer.[20]

Publikationer

redigera
  • Under Guds hand – en interreligiös andakt. I: Samtal om religionsteologi, Tro och Tanke 2001.
  • Strömmar av levande vatten – ett samtalsmaterial, Sensus, Stockholm 2008
  • Men sen då?, slutkapitel i boken Carl-Erik Sahlberg, 40 år som präst 20 år i S:ta Clara – en vänskrift, Stockholm 2008.
  • Under Guds hand – en interreligiös andakt i boken Samtal om religionsteologi, Tro och Tanke 2001.
  • Resan. Ett herdabrev. Verbum, Stockholm 2014.
  • Lita, lyssna, leva. Samtalstankar längs vägen. Verbum, Stockholm 2020.

Referenser

redigera
  1. ^ Sveriges befolkning 2000: Bonnier, Åke Gabriel (1957-12-11) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  2. ^ Arvtagaren som sa nej – stor intervju med Åke Bonnier Dagen 2009-04-24
  3. ^ Sekulär bakgrund
  4. ^ [a b c d] Curriculum vitae, Åke Bonnier, avgiven på Stockholms stifts webbplats i samband med biskopsvalet i stiftet, 2009-03-19.  PDF
  5. ^ ”Dopceremoni”. Kungliga hovstaterna. Arkiverad från originalet den 22 april 2012. https://web.archive.org/web/20120422163231/http://www.kungahuset.se/dopet/dopceremoni.4.4a3da1313658e148c3a8a.html. Läst 20 april 2012. 
  6. ^ Frandsen, Johannes (27 mars 2012). ”Bonnier vald till biskop i Skara”. Kyrkans Tidning. https://www.kyrkanstidning.se/inrikes/bonnier-vald-till-biskop-i-skara. Läst 23 januari 2024. 
  7. ^ ”Bonnier vigdes till biskop”. Sveriges Radio. 26 augusti 2012. https://sverigesradio.se/artikel/5245565. Läst 23 januari 2024. 
  8. ^ ”Pressmeddelande: Biskop Åke Bonnier lägger ner staven 2024”. via.tt.se. Svenska kyrkan, Skara stift. 3 maj 2023. https://via.tt.se/pressmeddelande/3346318/biskop-ake-bonnier-lagger-ner-staven-2024?publisherId=3235829. Läst 23 januari 2024. 
  9. ^ Elin Andersson (16 februari 2023). ”Biskop Åke Bonnier slutar för att gå i pension – nästa år”. NLT. https://www.nlt.se/2023/02/16/biskop-ake-bonnier-slutar-for-att-ga-i-pension-nasta-ar-a9405/. Läst 23 januari 2024. 
  10. ^ ”Pressmeddelande: Biskop Åke Bonnier lägger ner staven 2024”. via.tt.se. Svenska kyrkan, Skara stift. 3 maj 2023. https://via.tt.se/pressmeddelande/3346318/biskop-ake-bonnier-lagger-ner-staven-2024?publisherId=3235829. Läst 23 januari 2024. 
  11. ^ ”§ 35 Process- och kommunikationsplan för biskopsval år 2023/2024, SS 2023-0106”. Protokoll för stiftsstyrelsens i Skara stift sammanträde. 2023-05-02. Läst 12 februari 2024 
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071019182511/http://www.stockholmsdomkyrkoforsamling.se/news_article.php?article=119#. Läst 21 september 2007. 
  13. ^ Domprosten backar: Ett misstag att publicera Dagen 2007-09-12.
  14. ^ ”Jag valde att säga upp mig” Domkapitlet kritiserar Olaison och Bonnier efter omdebatterad artikel i Sthmlsliv Arkiverad 22 november 2007 hämtat från the Wayback Machine. Dagen 2007-11-15.
  15. ^ Kyrkan kör hårt på Pridefestivalen Dagen 2007-07-27.
  16. ^ Strid om gudstjänst när riksmötet öppnar Kyrkans Tidning 2007-09-18.
  17. ^ Åke Bonnier hoppar av Jesusmanifestationen Dagen 2009-01-13 Arkiverad 16 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ Varför Åke Bonnier hoppade av Jesusmanifestationen Dagen
  19. ^ https://www.fokus.se/2018/10/m-ledarens-fru-sorjer-efter-nobelnobben/
  20. ^ Sverigest 108 miljardärer Arkiverad 15 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

redigera