Åge Lundström
Johan August Åge Lundström, född 8 juni 1890 i Jakobs församling, Stockholm,[1] död 26 september 1975 i Härslövs församling, Malmöhus län[2], var en svensk idrottare och militär (generalmajor).
| Åge Lundström | |
 Åge Lundström | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 8 juni 1890 Stockholm, Sverige |
| Död | 26 september 1975 (85 år) Härslöv |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Flygvapnet |
| Tjänstetid | 1910–1947 |
| Grad | Generalmajor |
| Befäl | F 4 (1931-1932) F 5 (1932-1943) E 2 (1943-1946) |
| Åge Lundström | |||||||||||||||||||
|
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Biografi redigera
Lundström avlade officersexamen 1910 och utnämndes till löjtnant vid Livregementets dragoner 1916. Han blev fältflygare 1924 och utnämndes till kapten i Flygvapnet 1926. Samma år blev han lärare vid Flygkrigsskolan på Ljungbyhed. Han utnämndes till tillförordnad chef för Fjärde flygkåren (F 4) 1931 och chef för Flygkrigsskolan (F 5) 1932-1943. Han var därefter chef för Andra flygeskadern (E 2). Under 1948 var han stabschef för Folke Bernadottes delegation i Brittiska Palestinamandatet.
Som idrottsman var han lärare vid ridskolan i Strömsholm 1919-1921. Han blev svensk mästare i florettfäktning 1914. Vid Olympiska sommarspelen 1920 i Antwerpen tog han ett individuellt silver och ett lagguld i fälttävlan och vid de Olympiska sommarspelen 1924 i Paris tog han ett lagguld i ridhoppning.
Lundström åkte i samma bil som Folke Bernadotte och den franska översten André Sérot när dessa mördades i Jerusalem den 17 september 1948.[3]
Familj redigera
Åge Lundström var son till konstnären Ernst Lundström och grevinnan Matilda Rudenschöld. Åge Lundström gifte sig 1932 med Margit von Geijer, dotter till ryttmästaren Wilhelm von Geijer av släkten von Geijer och grevinnan Irma von Hallwyl.[1] Lundström fick tillsammans med sin maka barnen Signe (1934-2022), Irma (1937–2020) och Åge (f. 1944).
Militär karriär redigera
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet är skriven i listformat som ett CV. (2023-02) Wikipedia är ingen databas för CV:n; artikelns främsta komponenter bör vara brödtext, illustrationer och källförteckning. |
- 1910: Officersexamen.
- 1916: Löjtnant i Livregementets dragoner.
- 1919–1921: Adjutant och lärare vid Ridskolan på Strömsholm.
- 1924: Kapten i Generalstaben.
- 1925: Fältflygare.
- 1926: Kapten i Flygvapnet.
- 1926–1929: Lärare i luftkrigskonst vid Krigshögskolan.
- 1928–1931: Lärare i luftkrigskonst vid Krigsskolan.
- 1929–1942 (tidigast): Adjutant hos Gustav Adolf, Hertigen av Västerbotten.[4]
- 1931–1932: Tillförordnad chef för Fjärde flygkåren.
- 1932–1943: Chef för Kungliga Flygkrigsskolan.
- 1932: Major.
- 1936: Överstelöjtnant.
- 1937: Överste.
- 1943–1946: Chef för Andra flygeskadern.
- 1945: Generalmajor.
- 1947: Pension.
- 1947–1959: Generalamajor i reserven.[5]
- 1948: Stabschef hos greve Folke Bernadotte i Palestina.
Utmärkelser redigera
Svenska utmärkelser redigera
Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen, 1948.[6]
Kommendör av första klass av Svärdsorden, 6 juni 1945.[7]- Kommendör av andra klass av Svärdsorden, 15 november 1941.[8]
Riddare av Nordstjärneorden, 1938.[9]- Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1937.[10]
Utländska utmärkelser redigera
Kommendör av Sachsen-Ernestinska husorden, senast 1942.[11]
Kommendör av andra klass av Polska Polonia Restituta, senast 1942.[11]
Tyska örnens orden (med grad som på svenska angivits som Kommendör), senast 1942.[11]
Officer av Italienska kronorden, senast 1942.[11]
Andra klassen av Belgiska Militärkorset, senast 1942.[11]
Riddare av första klass av Finlands Vita Ros’ orden, senast 1942.[11]
Riddare av Franska Hederslegionen, senast 1942.[11]
Referenser redigera
Tryckta källor redigera
- Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. sid. 77. ISBN 978-91-637-1183-1
Vidare läsning redigera
- Alf Åberg: J August (Åge) Lundström i Svenskt biografiskt lexikon (1982-1984)
Externa länkar redigera
- Åge Lundström på Sveriges Olympiska Kommittés webbplats
| Företrädare: Gösta von Porat |
Chef för Fjärde flygkåren 1931–1932 |
Efterträdare: Georg Gärdin |
| Företrädare: Arvid Flory |
Chef för Flygkrigsskolan 1932–1943 |
Efterträdare: Ingemar Nygren |
| Företrädare: Förste ämbetsinnehavaren |
Chef för Andra flygeskadern 1947–1957 |
Efterträdare: Folke Ramström |
Noter redigera
- ^ [a b] Lundström, Johan Åge i Vem är det 1957
- ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
- ^ Göran Burén: Mordet på Folke Bernadotte, Leopold förlag (2013)
- ^ Staberna i Sveriges statskalender 1942
- ^ Alf Åberg: J August (Åge) Lundström i Svenskt biografiskt lexikon (1982-1984), läst 27 september 2015
- ^ Flygvapnet. i Sveriges statskalender 1955
- ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden, I:a klass. i Sveriges statskalender 1955
- ^ Kommendörer och Riddare av Kungl. Svärdsorden. i Sveriges statskalender 1945bih
- ^ Riddare av Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1945bih
- ^ Krigsvetenskapsakademien. i Sveriges statskalender 1955
- ^ [a b c d e f g] Flygvapnet i Sveriges statskalender 1942