Åge Lundström

svensk idrottare och generalmajor i flygvapnet

Johan August Åge Lundström, född 8 juni 1890 i Jakobs församling, Stockholm,[2] död 26 september 1975 i Härslövs församling, Malmöhus län[3], var en svensk idrottare och militär (generalmajor).

Åge Lundström
Åge Lundström
Information
Född8 juni 1890
Stockholm, Sverige
Död26 september 1975 (85 år)
Härslöv
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
Tjänstetid1910–1947
GradGeneralmajor
BefälF 4 (1931-1932)
F 5 (1932-1943)
E 2 (1943-1946)
Åge Lundström
Född8 juni 1890[1]
Stockholm
Död26 september 1975[1] (85 år)
Landskrona
Hästsportsportalen

Biografi

redigera

Privatliv

redigera

Åge Lundström var son till konstnären Ernst Lundström och grevinnan Matilda Rudenschöld. År 1932 gifte han sig med Margit von Geijer, dotter till ryttmästaren Wilhelm von Geijer av släkten von Geijer och grevinnan Irma von Hallwyl.[2] Lundström fick tillsammans med sin maka barnen Signe (1934–2022), Irma (1937–2020) och Åge (f. 1944).

Karriär

redigera

Militär karriär

redigera

Lundström avlade officersexamen 1910 och utnämndes till löjtnant vid Livregementets dragoner 1916.

Han blev fältflygare 1924 och utnämndes samma år till kapten i Generalstaben. Året därpå blev han fältflygare. År 1926 blev han även kapten i Flygvapnet. Samma år blev han lärare i luftkrigskonst vid FlygkrigsskolanLjungbyhed. Uppdraget behöll han till 1929, trots att han påbörjat ett läraruppdrag i luftkrigskonst vid Krigskolan 1928. Även detta uppdrag behöll han i tre år. År 1929 utnämndes han till Adjutant hos Gustav Adolf, Hertigen av Västerbotten, ett uppdrag han behöll till åtminstone 1942.[4] Han utnämndes till tillförordnad chef för Fjärde flygkåren (F 4) 1931. Han blev året därpå befordrad till Major.

Åge Lundström var chef för Flygkrigsskolan (F 5) 1932–1943. Han var därefter chef för Andra flygeskadern (E 2) fram till 1946. År 1936 befordrades han till överstelöjtnant och året därpå till överste. Lundström blev Generalmajor 1945. I samband med att han gick i pension 1947 blev han generalamajor i reserven. En roll han kvarstod i fram till 1959.[5]

Under 1948 var han stabschef för Folke Bernadottes delegation i Brittiska Palestinamandatet.

Idrottskarriär

redigera

Som idrottsman var han lärare vid ridskolan i Strömsholm 1919–1921. Han blev svensk mästare i florettfäktning 1914. Vid Olympiska sommarspelen 1920 i Antwerpen tog han ett individuellt silver och ett lagguld i fälttävlan och vid de Olympiska sommarspelen 1924 i Paris tog han ett lagguld i ridhoppning.

Lundström åkte i samma bil som Folke Bernadotte och den franska översten André Sérot när dessa mördades i Jerusalem den 17 september 1948.[6]

Utmärkelser

redigera

Svenska utmärkelser

redigera

Utländska utmärkelser

redigera

Referenser

redigera

Källor

redigera
  • Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. sid. 77. ISBN 978-91-637-1183-1 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Gösta von Porat
Chef för Fjärde flygkåren
1931–1932
Efterträdare:
Georg Gärdin
Företrädare:
Arvid Flory
Chef för Flygkrigsskolan
1932–1943
Efterträdare:
Ingemar Nygren
Företrädare:
Förste ämbetsinnehavaren
Chef för Andra flygeskadern
1947–1957
Efterträdare:
Folke Ramström