Öppna huvudmenyn

Ängel, var en frälseätt, svensk uradel, känd sedan 1200-talets senare hälft, vars medlemmar bar tillnamnet Ängel, och förde en ängel (ärkeängeln Mikael) i vapenskölden. Ätten Ängel var nära släkt med Bjälboätten. Ätten hade sitt ursprung i Hagunda härad och det största godsinnehavet, tre olika sätesgårdar, låg i Balingsta socken.[2]

Ängel
UrsprungUppland
StamfarJohan Ängel den äldre [1]
FramståendeJohan Ängel den äldre
Folke Johansson
Bengt Johansson (Ängel)
Karl Johansson (Ängel)
Magnus Johansson (Ängel)
Bengt Johansson (Ängel)[1]
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1294
SvärdssidanMagnus Johansson (Ängel), död 1294
Helena Magnusdotters gravsten i Skoklosters kyrka.

Släktens äldste kände medlem är riddaren herr Johan Ängel, vars barn år 1250 i drottning Katarinas testamente erhöll en gård i Lundby[förtydliga].

Dennes son Folke Johansson (latin Fulco), var Uppsalas förste ärkedjäkne (ärkediakon) och den som av påven år 1263 utverkade tillstånd till ärkesätets förflyttande från Gamla Uppsala till Östra Aros, det nuvarande Uppsala.

År 1267 valdes Folke Johansson till ärkebiskop och bedrev med kraft uppbyggandet av den nya domkyrkan, så att kung Erik den heliges skrin redan år 1273 kunde flyttas dit. Som ärkebiskop krönte Folke kung Magnus Ladulås år 1276 och var en av hans underhandlare på fredsmötet vid Göta älv.

Av släktens övriga medlemmar kan nämnas Folkes bröder: Bengt, som efterträdde honom som ärkedjäkne i Uppsala, riddaren Karl Johansson, i norska urkunder kallad Kvesa, som deltog 1253 i mötet vid Gulbergs ed, och riddaren Magnus Johansson, kung Magnus råd, vilken deltog, i utfärdandet av Alsnö stadgar och Skeninge stadgar samt grundlade Helgeandshuset i Uppsala. Han bodde på Frödavi i Balingsta socken och avled år 1294. Han var den siste manlige ättlingen av denna släkt, men namnet och vapnet upptogs av hans systerson och arvinge riddaren Johan Ängel den yngre (Erlandsson) av släkten Två vingar, som dock avled barnlös år 1314.[1]

ReferenserRedigera