Israel Erlandsson

svensk kanik, dominikanermunk och biskop

Israel Erlandsson (latinska namnformer Israel Erlandi eller Israel Erlendi), svensk kanik, dominikanermunk och biskop, död omkring 1328, han var död 15 maj 1329.

Israel Erlandsson
Kyrkliga ämbeten
Kyrka Västkyrkan
Titel Kanik
Stift Uppsala domkyrka
Period 1274-ca 1280
Titel Prior
Stift dominikankonventet i Sigtuna
Period senast 1298-1309
Titel Biskop
Stift Västerås stift, biskop
Period 1309-1328
Företrädare Nicolaus Catilli
Efterträdare Egislus Birgeri
Biskopsvigd 1311
Period 1309-1328
Personfakta
Död ca 1328
Frälse/adelsätt Finstaätten
Far Erland Israelsson (Finstaätten)
Mor Katarina Johansdotter av Ängelätten
Släktingar kusin till Upplandslagmannen Birger Persson och brorson till ärkebiskopen Jakob Israelsson.

Son till Erland Israelsson av Finstaätten och Katarina Johansdotter av Ängelätten, kusin till Upplandslagmannen Birger Persson och brorson till ärkebiskopen Jakob Israelsson.

Efter skoltiden i Linköping blev Israel Erlandsson år 1274 kanik vid Uppsala domkyrka, vilket han förblev till omkring 1280, då han inträdde i dominikankonventet i Sigtuna, där han senast år 1298 blev prior. År 1309 utnämndes han av påven Clemens V till biskop i Västerås stift. Han biskopsvigdes år 1311.

Israel Erlandsson var en av huvudaktörerna bakom tillkomsten av Erik den heliges legend och mirakelsamling.

Vidare läsningRedigera

Se ävenRedigera