Älmeboda kyrka

kyrkobyggnad i Tingsryds kommun
För Älmeboda kyrka före 1877, se Älmeboda kyrkoruin.

Älmeboda kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Älmeboda församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Rävemåla i Tingsryds kommun.

Älmeboda kyrka
Kyrka
Älmeboda kyrka
Älmeboda kyrka
Land Sverige Sverige
Län Kronoberg
Ort Rävemåla
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Älmeboda församling
Koordinater 56°33′20.2″N 15°15′45.4″Ö / 56.555611°N 15.262611°Ö / 56.555611; 15.262611
Invigd 1877
Interiör
Interiör
Interiör
Webbplats: Sv.Kyrkan Tingsryd

Älmeboda kyrkoruin

redigera

En tidigare medeltida stenkyrka låg på prästgårdens ägor i norra delen av socknen 3/8 mil norr om den nya kyrkan på en sank undanskymd plats, i Älmeboda, och var uppförd under 1100-talet. Kyrkan utökades under senare delen av medeltiden samt 1787 då den byggdes ut åt öster och blev relativt rymlig. Den var 29 meter lång, 11 meter bred och 6 meter hög. Eftersom kyrkan visade sig vara alltför bristfällig och upplevdes ändå för liten, väcktes så småningom vid mitten av 1800-talet frågan om byggandet av en helt ny kyrka. Medel för en ny kyrka började samlas in. Oenighet beträffande platsen för den nya kyrkans uppförande fördröjde arbetets igångsättning. Slutligen enades man om att kyrkobyggnaden skulle uppföras i Rävemåla. Den gamla kyrkan övergavs när den nya stod färdig och blev till slut en ruin. [1][2][3]

Även stod en gammal klockstapel på en liten backe vid vägen en bit från kyrkan. En väldigt tung gammal dopfunt av almträ fanns i kyrkan åtminstone till 1770. Sägnen omtalade att den skulle varit huggen ur det träd som byn fick sitt namn ifrån (byn hette tidigare Elmeboda). Även fanns några förvarade stavar som sades ha varit använda i Blendas krigshär. Både dopfunten och stavarna försvann sedan.

Kyrkan i Rävemåla

redigera

Nuvarande stenkyrka uppfördes åren 1876-1877 i historiserande blandstil efter ritningar av arkitekt Ludvig Hedin. Kyrkan har en nord-sydlig orientering med kor i söder och en vidbyggd sakristia söder om koret. Kyrktornet med huvudingång ligger i norr. Tornet är försett med romanska ljudöppningar, tornur och hög nygotisk spira krönt av ett kors. Kyrkorummet är treskeppigt med tunnvalv i mittskeppet och kassettak i sidoskeppen. [4] I kyrkan installerades en värmeanläggning bestående av 4 järnugnar med rör. I sakristian fanns också en järnugn. I ett förvaringsrum fanns en kakelugn.

Kyrkan invigdes den 19 september 1877 av biskop Henrik Gustaf Hultman.

Under årens lopp har kyrkan genomgått flera restaureringar, däribland följande:

1927-29: Nytt altare, nya fönster, ommålning m.m. Installation av uppvärmning medelst lågtrycksånga. Paul Boberg arkitektkontor.

1930: Torntaket målas.

1937: Installation av elbelysning i kyrkan. Utförd av Paul Boberg arkitektkontor.

1945: Inredning i sakristian. Utförd av Paul Boberg arkitektkontor.

1949: Förgyllning av kopparkors och kulor. Ny entrédörr med överljus och ny yttertrappa. Utförd av Bent Jörgen Jörgensens arkitektkontor.

1950: Utvändig restaurering. Taktäckning m.m.

1960: Radiatorskärm i förvaringsrum.

1961: Restaurering av sakristia, knäfall, förvaringsrum. Inläggning av kormatta. Komplettering av elbelysning. Utförd av Bent Jörgen Jörgensens arkitektkontor.

1962: Installation av oljeeldning.

1965: Utvidgning av kyrkogården.

1971: Invändig och utvändig restaurering, golv- och takarbeten, omändring av bänkar och altarring m.m. Utförd av Bent Jörgen Jörgensens arkitektkontor.[5].

1990: Yttre restaurering, renovering av putsen.

2007: Puts- och takrenoveringar, målning av dörrar och fönsterbågar, hela kyrkan avfärgad i vitt. [6]

Se även

redigera

Älmeboda kyrkoruin

Inventarier

redigera
  • Altartavlan är målad 1892 av kyrkomålaren Ludvig Frid från Skede.
  • Altaruppställningen som omramar altartavlan består av två pilastrar med dekor, förgyllda krön, och rakt odekorerat överstycke.
  • Altarringen är femsidig.
  • I ett ljusfält ovanför altartavlan är gamla kyrkans triumfkrucifix placerat. Krucifixet antas vara ett nordtyskt arbete från 1400-talet.
  • Predikstol med ljudtak.
  • Timglas som bär årtalet 1719 i form av en ängel som i högra handen håller en förgylld lie och i vänstra handen timglaset.
  • Dopfunt i koret tillverkad av alm med snidade fält.
  • Dopfunt i sten placerad i kyrkans dopkapell.
  • Dopaltare med Kristusmonogram i dopkapellet.
  • Altarkors av glas tillverkat av Lindshammars glasbruk.
  • Mindre krucifix utfört av konstnären Eva Spångberg.
  • Öppen bänkinredning.
  • Orgelläktare med utsvängt mittstycke.
  • 4 ljuskronor varav en i mässing skänkt av församlingens ungdom år 1747, en av brons och glas skänkt av bagare Johansson i Karlskrona år 1877.
  • En oblatask skänkt av Peter Nilsson i Älmeboda Klockaregård.
  • En kommunionkalk tillverkad 1821.
  • En patén skänkt 1820 av Samuel Aron Ankarstjerna (1775-1825) från Skärsjöhult.
  • En bild av S:t Olof skuren i trä.
  • 2 värjor varav en skänkt av förmodligen Samuel Aron Anckarstjärna då den tillhört en fänrik Anckarstjärna från Skärsjöhult och han tog avsked med bibehållen grad som sådan år 1800. Se TAB. 4

Klockor

redigera
  • Storklockan saknar inskription (åtminstone från 1897).
  • Mellanklockan är gjuten 1751 av Andreas Wetterholtz, Malmö. Inskription på ena sidan: "Ifrån solens uppgång allt intill nedergången vare Herrans namn lofvadt. Ps. 113:3. Guten af Andreas Wetterholtz, kongl. privil. Styck och Klockgjutare. Anno 1751. No. 230." Andra sidan: "O kristen märk, Med bön dig stärk, När du hör klockan klinga, Att Herrans ord I godan jord Wälsignad frukt må bringa. Pastor & prepositus Mag. Laurentius Odelin. Comminister Petrus Streling."[7]
  • Lillklockan är från 1684. Inskription: "Herrans namn vare lofvadt. Anno 1684. Pastore Carolo Rimmio. Comministro Laurentio Spegel. Res. Sven Simonsson LASN. PES. Kiörkior. ATS. SMS. MNS. ALS."
 
Läktarorgeln
Manual
Gedackt 8'
Kvintadena 8'
Principal 4'
Mixtur III
Dulcian 16'
Trumpet 8'
Trumpet 4'
Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Borduna 16´ Violinprincipal 8´ Principalbas 16´ I/P
Principal 8´ Rörflöjt 8´ Subbas 16´ II/P
Flûte harmonique 8´ Salicional 8´ Ekobas 16´ II/I
Borduna 8´ Voix céleste 8' Cello 8´ I 4'/I
Gamba 8' Flûte octaviante 4' Basun 16´ II 16'/I
Oktava 4' Flautino 2' II 4'/I
Oktava 2' Sesquialtera 2 chor
Mixtur 3-4 chor Trumpet 8'
Corno 8' Crescendosvällare

Nuvarande disposition:

Huvudverk (I) C-g3 Svällverk (II) C-g3 Pedalverk (P) C-f1 Koppel
Principal 16' Principal 8' Principalbas 16' I/P
Borduna 16' Rörflöjt 8' Subbas 16' II/P
Principal 8' Salicional 8' Borduna 8' II/I
Bourdon 8' Voix céleste 8' Violoncell 8' 4'/I
Flûte harmonique 8' Octava 4' Octava 4' 16'/II
Gamba 8' Flûte octaviante 4' Basun 16'
Octava 4' Flöjt 2'
Flöjt 4' Corno 8'
Qvinta 3'
Octava 2'
Mixtur 3-4 chor
Trumpet 8'

Bildgalleri

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Kortfattad Historik över Älmeboda kyrka
  2. ^ ”Sevärdheter i Älmeboda”. ?. Arkiverad från originalet den 24 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110324140502/http://www.algonet.se/~wulf_e/almeboda/fornt.html. Läst 30 augusti 2020. 
  3. ^ ”och skänkt till kyrkan af L. Fried.”. Nya Vexjöbladet, artikel. 3 augusti 1897. https://tidningar.kb.se/2800653/1897-08-03/edition/147403/part/2/page/2/?q=Wetterholtz&from=1897-08-03&to=1897-08-03. Läst 20 oktober 2022. 
  4. ^ Kyrkobyggnader i Kronobergs län. Länsstyrelsen i Kronobergs län.1998.Sid.228-229
  5. ^ PM Till restaurering av Älmeboda kyrka, Kronobergs län. Bent Jörgen Jörgensen Arkitektkontor AB 23.1.1969
  6. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
  7. ^ ”å mellanklockan läses på ena sidan”. Nya Vexjöbladet. 3 augusti 1897. https://tidningar.kb.se/2800653/1897-08-03/edition/147403/part/2/page/2/?q=Wetterholtz&from=1897-08-03&to=1897-08-03. Läst 20 oktober 2022. 
  8. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 286. Libris 2413220 

Tryckta källor

redigera

Webbkällor

redigera