Wolfgang Menzel, född 21 juni 1798 i Waldenburg i Schlesien, död 23 april 1873 i Stuttgart i Württemberg, var tysk litteraturkritiker och historiker.

Wolfgang Menzel
Född21 juni 1798[1][2][3]
Wałbrzych[1], Polen
Död23 april 1873[4][5][1] (74 år)
Stuttgart[6][1]
BegravdHoppenlau begravningsplats
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidUniversitetet i Wrocław
Bonns universitet
Jenas universitet
SysselsättningPoet, historiker, litteraturhistoriker, författare[7], litteraturkritiker
Redigera Wikidata

Menzel bosatte sig 1825 i Stuttgart och var 1830-1838 liberal ledamot av württembergska lantdagen. I sina originella dikter Streckverse (1823) kritiserade han överdriven formdyrkan och lovprisandet av Johann Wolfgang von Goethe. Han fortsatte sina hårda angrepp på nämnde skald i Litteraturblatt, som han gav ut 1826-1848, samt i arbetet Die deutsche Litteratur (två band, 1827; andra upplagan, i fyra band, 1836). De dramatiska sagorna på vers Rübezahl (1829) och Narcissus (1830) samt romanen Furore (två band, 1851; scener från trettioåriga kriget) visar hans betydande anlag för diktning.

Menzel var en avgjord romantiker och på samma gång sedlig rigorist. Efter julirevolutionen började han bekämpa det "unga Tyskland" samt judiska och franska skriftställares inflytande. Men han fick svar på tal av Karl Gutzkow, Heinrich Heine och Ludwig Börne ("Menzel, der Franzosonfresser", 1836).

Menzels historiska skrifter kännetecknas av ensidigt tyskt och strängt monarkiskt sinnelag; bland dem märks Geschichte der Deutschen (tre band, 1824-1825; sjätte upplagan 1872-1873), Allgemeine Weltgeschichte (16 band, 1862-1870) och åtskilliga översikter över nyare tidens historia. Mer värde äger hans Geschichte der deutschen Dichtung (tre band, 1858-1859; andra upplagan 1875). Åren 1852-1869 utgav han åter Litteraturblat som organ för reaktionen och stortysk patriotism. En av hans söner utgav hans memoarer, Denkwürdigkeiten (1877).

Källor redigera

  1. ^ [a b c d] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läst: 3 februari 2022, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, läst: 3 februari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Carl-Maria-von-Weber-Gesamtausgabe, läst: 3 februari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ SNAC, Wolfgang Menzel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Wolfgang Menzel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Менцель Вольфганг”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]