Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering/Arkiv 2009

Sodastream - Raderas

Jag anser Sodastream är reklam för en produkt, likväl som Sodabutler blivit klassad som reklam och raderad.

Anledning - Bägge produkterna carboniserar vatten med samma teknik. - Bägge artiklarna är varumärken för en specifik produkt. - Artikeln om Sodastream är inlagd av en företrädare i bolaget Empire AB ( publ ) - Artikeln om Sodabutler var inlagd av företrädare för ägaren av bolaget.

SFFR är väl egentligen ingen omröstning?

På grund av detta tycker jag det är felaktigt att använda nummerlistor (#) snarare än punktlistor (*). Att det ena alternativet skulle råka ha en röst mer är väl egentligen irrelevant, det är väl trots allt bara en faktor man väger in mot Wikipedias samtliga riktlinjer? SFFR är väl snarare en typ av kortfattad debatt snarare än en ren omröstning? Mitt förslag är alltså att vi i fortsättningen bara använder oss av punktlistor och inför dessa i efterhand där nummerlistor används. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 24 januari 2009 kl. 12.24 (CET)

Jag tror aldrig vi kommer att enas om detta, det finns två falanger här på wikipedia och diskussionen kommer upp med jämna mellanrum, men efter ett tag så visar det sig att vi alltid är tillbaka med numrerade listor. GhostRider ♠ 24 januari 2009 kl. 12.31 (CET)

Punktlistorna var ju en sorts kompromiss vi kom fram till förra gången vi hade en större diskussion om formatet, men det visar sig alltid svårt att bli av med nummerlistorna. Om någon vill ta på sig att hålla efter så gör det för all del. Njaelkies Lea (d) 24 januari 2009 kl. 12.45 (CET)

(Red.konfl.) Nja, vad jag minns enades vi faktiskt om punktlistor - den stora frågan var huruvida vi skulle använda den form vi nu använder på SFFR eller den form enwp's AfD använder. Calandrella 24 januari 2009 kl. 12.46 (CET)

Hur det blir verkar bero på hur den som initierar diskussionen börjar: enstaka har till och med en massa rätt fula små ikoner Plrk 24 januari 2009 kl. 13.49 (CET)

Jag tycker inte att ikonerna är fula, snarare tvärtom så tycker jag att de tillför lite färg till en annars ganska monokrom diskussion. »нотвыст_(d.|b.) 26 januari 2009 kl. 21.33 (CET)

Jag tycker att de differentierar mellan "sidorna" för hårt. Förutom aspekten att grönt associeras med positivt och rött med negativt och färgvalet för de respektive "sidorna" därmed kan anses vara lite POV, så cementerar och belyser de skillnaderna mellan de respektive "sidorna" på ett sätt jag tycker är onödigt. SFFR är ju snarare än typ av kortfattad debatt... Plrk 26 januari 2009 kl. 22.00 (CET)

Å andra sidan kan jag hålla med om att det klingar dåligt med det faktum att SFFR kanske bör ses mer som en diskussion, däremot tycker jag att ikonerna är bra på t.ex. begäran om administratörsskap. Dessutom används inte grönt och rött oftast (även om det vart fram och tillbaka), färgerna som bör användas är blå och orange ( och ) »нотвыст_(d.|b.) 27 januari 2009 kl. 01.13 (CET)

Avlänkning i SFFR

Denna fråga/diskussion kommer ursprungligen från Användardiskussion:Rosp, och flyttades hit den 4 februari 2009 kl. 17.02 (CET)

Hej Rosp, jag undrar bara vad som är poängen med sånt här? Plrk 3 februari 2009 kl. 10.48 (CET)

Jag hade tidigare ändrat sffr-rutinen så att det blir standard att inte ha wikilänk i rubriken, exempelartikeln länkas ju sedan via mallen {{artikel|Klassiskt liberala partiet}} --Rosp 3 februari 2009 kl. 15.13 (CET)

Okej, fast att avlänka de gamla SFFRarna är kanske lite onödigt. (Men för min del är det skitsamma, fortsätt om du vill) Plrk 3 februari 2009 kl. 17.06 (CET)

Ja, just den avlänkningen var kanske onödig, men i fortsättningen sker det automatiskt --Rosp 3 februari 2009 kl. 18.16 (CET)

Tycker det är bra! Jag gillar inte att rubriker länkas alls, anser att det är bra om de är svarta, blir enklare att läsa (iaf för mig) GhostRider ♠ 4 februari 2009 kl. 17.28 (CET)

Tid

Tycker att sidor som är föreslagna för radering skall ligga uppe mer än 8 timmar. För att alla skall få chansen att säga sitt bör det åtminstone gå ett dygn innan arkivering. Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Bo Rudolfsson. NERIUM 3 mars 2009 kl. 21.44 (CET)

Jag håller med dig, åtta timmar och tre "röster" är inte tillräckligt för en artikel där det vad jag kan se rådde delade meningar om artikelns vara eller inte vara på diskussionssidan innan den anmäldes till sffr. /-nothingman- 3 mars 2009 kl. 21.50 (CET)

Artikeln ifråga tror jag flera administratörer skulle ha snabbraderat. Artikeln var skriven av huvudpersonen själv, utformad som ett CV med länk till den egna webbplatsen. Självklart går det att öppna diskussionen igen om någon skulle önska det, men till vilken nytta? Skall vi diskutera för diskuterandets skull? --Petter 4 mars 2009 kl. 21.53 (CET)

Skrivskydd av arkiven

Jag har ställt samma fråga på WP:PK men jag ställer samma fråga här: Varför är arkiven skrivskyddade? Är det hög risk för vandalism? (och varför är bara en del av arkiven skrivskyddade?). De har till och med fått hårdare skydd än huvudsidan som är extremt utsatt för vandalism (Kaskaderande hellås). Visserligen är de just arkiv och det finns oftast ingen anledning att redigera mera i dem, men jag tycker inte att det är tillräckligt argument för att gå så långt som att faktiskt "hänga på ett kraftigt lås". Jag ser heller inget stöd i Wikipedia:Skrivskydd av sidor för en sådan här åtgärd. Där framgår snarare att man inte bör skrivskydda sidor i de allmänna namnrymderna (dvs de flesta utom användarsidorna) om det inte är nödvändigt.

Dessutom kan det faktiskt ibland finnas anledning att redigera i gamla diskussioner. Om någon har hänvisat till en annan diskussion och den diskussionen har hunnit arktiveras någonstans blir det mycket jobb att varje gång leta reda på den där arkiverade diskussionen och då brukar åtminstone jag uppdatera länken till att peka på det nya stället. Det är inte ofta det händer, men det måste dock finnas en möjlighet att knyta ihop brutna hänvisningar. Det är inte historieförfalskning; det är hålla ihop historien. Det finns ingen anledning att låta detta bli ett privilegium endast förunnat administratörerna. Eller? --MagnusA 12 april 2009 kl. 15.54 (CEST)

Raderingsförslag eller diskussionsämnen

Jag har (hittills) betraktat SFFR som det som sidan utger sig för att vara - d v s en plats där användare, med mer eller mindre god argumentation, föreslår (uttrycker eget önskemål) att vissa sidor ska raderas. Jag har haft lite svårt för det. Användarna förväntas ju inte anmäla en artikel till SFFR för att den har kvalitetsbriser, utan för att den inte platsar i helheten. Anmäl inte en artikel för att den är bristfällig, eller är kort (såvida inte kortheten kan ses som tecken på bristande relevans). Relevans i detta sammanhang syftar på relevanskriterier som rör ämnen, inte innehåll. Men så öppnas ögonen och jag noterar att anmälningarna till SFFR är av två slag:

• Förslag från anmälare som verkligen tycker och föreslår att en viss artikel ska raderas.
• Exempel som anmälarna inte tar egen ställning till utan som kan vara utgångspunkt för fortsatta och vägledande debatter.

Därför dessa frågor: Fyller kanske sidan en bättre funktion om diskussionen mer handlar om principer och innehåll, än om enskilda artiklar plats i uppslagsverket? Och finns det anledning att ändra på synen att det är ämnets relevans, inte innehållets kvalitet, som ska ligga till grund för ett ett raderingsförslag (och därmed raderingsbeslut)? Jag vet att det är en förenkling, men vad är viktigast i ett kvalitetsperspektiv: Rubriken eller innehållet? Janders 17 maj 2009 kl. 15.24 (CEST)

Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Politisk kommunikation

Jag hade tänkt att rösta behåll med tiden artikeln var uppe på sffr var endast mellan 2 juni 2009 kl. 09.47 och 2 juni 2009 kl. 18.02. Tycker att det är väl kort tid. --NERIUM 2 juni 2009 kl. 18.12 (CEST)

Det var kanske lite väl kort tid... Kstaden 2 juni 2009 kl. 18.30 (CEST)

Tja, artikeln behölls ju... Det finns ingen speciell anledning att hålla igång processer för processernas skull, om utfallet är uppenbart. På engelska Wikipedia kallar de det för att snöbolla processen, och är ett arbetssätt vi borde använda mycket oftare. /Grillo 3 juni 2009 kl. 09.57 (CEST)

Vad gjorde jag för fel?

Vad gjorde jag för fel nu när jag nominerade Adler- och Alvis-modeller. Min nominering syns här men det syns inte att jag röstat på dem. Jämför med Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Adler-modeller och Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Alvis-modeller. Entheta 3 juni 2009 kl. 04.30 (CEST)

Nu verkar det funka. Entheta 3 juni 2009 kl. 06.10 (CEST)

Beror antagligen bara på att Din dators cacheminne inte varit rensat. Det händer mig ofta när jag precis har lagt en SFFR-röst att jag inte kan se denne förrän jag rensat cachen. /FredrikT 3 juni 2009 kl. 10.03 (CEST)

Äldre artiklar till SFFR

Hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Äldre artiklar till SFFR. --MagnusA 4 juni 2009 kl. 13.24 (CEST)

Jag märker när jag betar av relevanskontrollskategoarierna tt ofta äldre artiklar anmäls till relevanskontroll. Jag tycker personligen att det är bättre att de förs till SFFR, såvida det inte handlar om substubbar eller andra mycket svaga artiklar. Det blir lätt en raderingsmall av relevanskontroll om äldre artiklar, typ från 2006 eller äldre märks upp. Tas de till SFFR så ser verkligen alla intresserade det. Grillo har framfört detta innan och jag håller helt med. Obelix 1 juni 2009 kl. 21.14 (CEST)

Jag tycker att det är bra att märka med relkoll först, diskutera frågan på diskussionssidan och sedan eventuellt ta det till sffr. Ge det lite tid. Anmäler man till radering på sffr direkt så ges ju inte samma tid och möjlighet att utöka och hitta källor och liknande, man behöver inte ha så bråttom att raderingsanmäla! Om jag hittar en artikel där jag undrar "Är den här verkligen relevant?", så är ju det en undran, så känns det helt fel att direktanmäla den för radering på sffr, bättre att diskutera igenom det först, oavsett hur gammal artikeln är. / Elinnea 1 juni 2009 kl. 23.52 (CEST)

Jag ser det som helt tvärtom. Relkoll blir inte en "headsup" utan en snabb "diskussion" bestående av ett par "är den här relevant?" "nej" "nej" "kanske" --> radera. Anmäler man till SFFR får fler chans att se artikeln, och folk kan verkligen få en chans att fixa till den. Det finns inget som säger att vi måste radera en artikel bara för att 10 personer röstar radera utan att kommentera varför, när två personer lagt timmar på att förbättra den och visar på att den verkligen förtjänar att stanna kvar. Spontant känns det som om fler kollar SFFR än relevanskontroll-kategorin... /Grillo 2 juni 2009 kl. 03.07 (CEST)

Föreslår man en artikel för radering på sffr så bör man ha skäl till varför man anser att den bör raderas, men ofta när man relmärker så anser man inte det, utan man vill bara ha mer input och information i artikeln för att senare kunna ta ett gemensamt beslut om en artikel ska raderas eller behållas, vid behov på sffr. Jag tycker att då och då läggs artiklar upp på sffr där man känner, "den här hade man inte behövt raderingsanmäla direkt, hade man gett det några dagar på relkoll så hade källorna och mer information kunnats läggas till. Om bara alternativen "föreslå för radering" eller att inte märka en artikel alls finns, så tror jag att det finns en risk att många avstår och dessa artiklar förblir odiskuterade, och vi förlorar mycket av det kvalitetsarbete som vi vunnit under de senaste åren. Obelix, det finns ju inget som hindrar att den som kollar igenom relkoll och ser en artikel som bör ligga på sffr lägger den där, men att ha nån regel att "artiklar äldre än 2006 får inte relkollmärkas" är ingen bra idé alls. / Elinnea 2 juni 2009 kl. 07.13 (CEST)

Klokt resonerat av Elinnea. Jag skrev nyligen en liten fundering kring detta på SFFRs diskussionsida, men ingen tycks ha hittat den (än). En anmälan SFFR är ju ett uttryck om ett önskemål ("denna artikel bör raderas!") och anmälaren måste väl rimligen själv stå bakom sitt förslag? Mallen som ifrågasätter "relevans" (jag har svårt för det ordet i just detta sammanhang, men börjar kanske vänja mig med sråkbruket) indikerar istället att "här bör man ägna sig åt vaksamhet, diskussion och analys". Den stimulerar både till diskussion om artikelämneti sig, och utformningen. Janders 2 juni 2009 kl. 07.39 (CEST)

Tack. Jag har ett exempel här på varför man ska kunna relkollmärka artiklar från 2006: Takatsuki Kyoto Hotel. Den anmälde jag nyss för relkoll. Den är från 2006. Jag har ingen aning om detta är ett stort, betydelsefullt och ansett hotell och skulle aldrig direkt slänga upp den på sffr när jag fick syn på den. Mitt syfte med den relkollanmälan är att få igång en diskussion huruvida detta är ett betydelsefullt hotell som bör stå med i ett uppslagsverk eller inte? Det kanske är ett stort, ansett och betydelsefullt hotell och det kanske är ett ordinärt pyttehotell i mängden, jag har ingen aning, vi behöver mer kött på benen. Är det uppmärksammat, finns källor? Är det känt för något mer än att Fusako Shigenobu arresterades utanför? Om inte, gör arresterandet där utanför hotellet i sig det relevant för en artikel? Därför tycker jag att det är viktigt att man ska kunna relkollmärka artiklar, även om de är från 2006. / Elinnea 2 juni 2009 kl. 08.17 (CEST)

Jag instämmer med Elinnea och Janders. SFFR-anmälningar bör förbehållas artiklar vars själva existens på wp man anser vara olämplig, inte fall där det kanske bara saknas fakta/kunskap. /FredrikT 2 juni 2009 kl. 08.24 (CEST)

Jag håller inte med om att man inte skulle kunna ta artiklar till SFFR om man själv inte anser att den ska raderas. Jag tycker att SFFR är ett alldeles utmärkt ställe för att ta dit artiklar man vill ska prövas och få relevansen bedömd, och få andras åsikter. Som Grillo lite kom in på är det ofta ingen direkt diskussion under relevanskontrollsprocessen. (Det är tyvärr få som kommenterar, fkler skulle behöva göra sin röst hörd på disussionssidorna oftare. Ofta också bara någon enstaka kommentar.) Därför tycker jag det är bättre att ta äldre artiklar till SFFR, så att verkligen alla får komma till tals innan någon radering sker. Ofta har ju etablerade användare redigerat artiklarna... Jag ser SFFR som ett bra ställe där vi i lugn och ro kan kolla på artiklarna och komplettera dem (något som görs ofta idag). Det är ju en väldig stor variation på när sffr-diskussioner avslutas, vissa efter tre dagar och andra efter en månad. Obelix 2 juni 2009 kl. 16.35 (CEST)

Har man gjort resarch och det inte gett något alls, måste det i så fall ses som ett solklart radera-fall.//--IP 2 juni 2009 kl. 08.28 (CEST)

Jag är skeptisk till detta. I de flesta fall betyder väl "research" en snabb sökning på google. Dels kan artikeln ha något nyckelord felstavat, dels finns det väldigt mycket information som inte ännu hittat till Internet (eller som endast finns i databaser, som inte genomsöks av sökmaskinerna). Det förra är särskilt problematiskt om fenomenet inte är omskrivet på de språk som används vid sökandet. --LPfi 2 juni 2009 kl. 15.42 (CEST)

Jag är lite grand inne på att t.ex. författare som inte lanserats för en svensktalande publik annat än undantagsvis är relevant för en svenskspråkig wp-version. Vi har inte möjlighet att verifiera uppgifter om den mest populära författaren som skriver på t.ex. swahili.//--IP 2 juni 2009 kl. 15.53 (CEST)

Sant, men den författaren tycker jag ändå utan tvekan är relevant. Det är möjligt att man hittar goda källor om man lyckas luska ut vad böckerna heter på tyska (jag antar då att författarens namn var felskrivet och därför inte gav några träffar och att förlag och recensenter tyckte originaltiteln var mindre viktig). Om artikeln är en substub kan den eventuellt raderas som sådan, om den saknar källor är källmallen relevant, men en relevanskoll får inte leda till snabb radering. Artikeln är ett bra exempel på vad jag menade. --LPfi 2 juni 2009 kl. 16.40 (CEST)

Jag tycker att det är fel väg att gå att chansa på att det faktiskt finns material och låta artikeln vara kvar. Detta kallas "kritierum noll" och fanns förr i WP:REL, men flyttades och numera anses detta vara införstått i andra formuleringar under olika riktlinjer. "Kriterium noll" innebar alltså att det måste finnas vederhäftiga källor att bygga artikeln på (vara verifierbart) och att det måste tidigare vara omskrivet (ingen egen forskning). Man kan alltså inte hävda relevans förrän man visat på material att använda till en artikel.//--IP 2 juni 2009 kl. 17.31 (CEST)

Artikeln skall inte finnas kvar i evighet utan källor och utan att någon känner till artikelämnet. Däremot bör artiklar inte strykas som solklara fall för att administratören ifråga inte kan swahili-författare och artikelskaparen inte förstått att sätta ut källor. Skall jag stryka Atom om jag råkade sova på fysiktimmarna? Ok, så långa artiklars relevans ifrågasätts sällan, men i varje fall: kriterium noll gäller huruvida det går att hitta källor, inte huruvida en viss person klarar att hitta dem. -- LPfi 3 juni 2009 kl. 11.21 (CEST)

Fel, kriterium noll föregår frågan om relevans. Du kan inte bedöma relevansen om du inte har källor. Kan ingen hitta källor, kan ingen styrka relevansen. och där har det från wp-tidernas begynnelse varit så att bevisbördan har legat på den som vill behålla - artikeln eller ett stycke information. Vem som helst kan slänga in en rel-mall i atom, men då skulle någon annan kunna belägga relevansen. Wp är ett kollektivt arbete, och detta gäller förstås också bedömningen om relevans. Tyvärr verkar många anse att tveksamt material ska sparas hellre än att man tar det säkra före det osäkra och raderar tills verifiering skett och relevans styrkts (med viss tid förstås för att hinna med detta).//--IP 3 juni 2009 kl. 11.31 (CEST)

Risken är nog stor att artikeln atom är raderad innan någon med kunskaper hinner att belägga relevansen eftersom tiden mellan att artikeln får mallen och att artikel raderas är mycket kort. Raderade artiklar lär inte få sin relevans styrkt. --NERIUM 3 juni 2009 kl. 11.48 (CEST)

Den risken existerar inte för relevanta artiklar som atom - risken vore nog snarare att den som la in mallen skulle tuktas upp för demonstrativt agerande. Hela förfarandet handlar om wp:s trovärdighet. Om vi har en massa tramsartiklar om trams, så är svwp ett medium för tramsartiklar om trams. Artiklar som i verkligheten ifrågasätts på allvar, har ofta så låg relevans att de inte bidrar särskilt mycket till encyklopedin. Vi kan hur som helst inte spara artiklar som bara kan skrivas om man bryter mot WP:V och WP:NOR, oavsett om vi anser att artikelämnen borde ha varit omskrivet för att vi tycker att det har relevans.//--IP 3 juni 2009 kl. 12.00 (CEST)

Om atom inte har källor som bevisar artikelns relevans så är den ändå relevant och artiklar som du kallar trams har källor som bevisar dess relevans är de ändå inte relevanta. Men då handlar det inte om relevans eller inte utan att man inte gillar artikelinnehållet eller att man inte känner till artikelinnehållet och missbrukar relevansbegreppet för att få radera. Det blir väldigt luddigt om vissa, men inte andra, artiklar inte behöver bevisa sin relevans. --NERIUM 3 juni 2009 kl. 13.15 (CEST)

Jag uppfattar ditt inlägg som att du ifrågasätter själva relevansbegreppet samt wp:s kraft att kollektivt skapa en icketramsig encyklopedi bl a med samförståndsprincipen, som den ibland formuleras. Har man gjort en koll och inte funnit något substantiellt om ett artikelobjekt så handlar det inte om att man ogillar själva ämnet. varje gång du inte ifrågasätter en artikel eller material har du implicit tills vidare "köpt" dess relevans och dess innehåll (men inte nödvändigtvis godkänt detta). Självklart ska man ha rätt att ifrågasätta relevansen. Jag ser inte hur en encyklopedi skulle kunna skapas med det du verkar förorda: att man inte får ifrågasätta artiklars existensberättigande. Jag brukar dock själv inte göra det utan research, men detta är ju mer en fråga om att förenkla förfarandet. Artikeln atom är relevant för tillräckligt många har underförstådda källor (allmänbildningen från skolan). Mer obskyra saker måste förstås ifrågasättas för att det inte ska svämma över av trams och hoax.//--IP 3 juni 2009 kl. 13.36 (CEST)

Det är när samförståndsprincipen åsidosätt och peronliga åsikter styr som det inte blir så bra. Vissa verkar inte göra någon som helst research innan de mallar eller raderar. Avsaknaden av info på artiklarnas diskussionssidor kan tyda på det. Om kunskapen är låg inom vissa ämnen så kan det området bli kraftigt minimerat speciellt områden som inte tillhör det vardagliga som t.ex. vetenskapliga termer. Inom de få vetenskapliga områden som jag har lite kunskap om raderas det kraftigt oftast med motivationen att det är egenpåhittade ord. Misstänker att det är lika inom alla de områden jag inte har någon kunskap om. Därför skall man vara lite försiktigt med att radera och istället lägga upp den på sffr (mer än några timmar) så att personer med andra kunskaper kan få säga sitt. --NERIUM 3 juni 2009 kl. 19.46 (CEST)

[Tillbaka till marginalen]

Jag är inte säker på om vi talar förbi varandra eller om här finns principiellt olika syner. Riktlinjen om snabbraderingar tyder på att flera resonerar som IP och jag tror därför att denna diskussion borde föras på den diskussionssidan, med hopp från min sida att riktlinjen kunde preciseras så att värdefulla artikelfrön inte skulle raderas. Jag tycker att diskussionen här (före mitt inlägg) tyder på att många aktiva användare är frustrerade av att relevanskontroll leder till snabbradering också i fall där kontrollen borde tas på större allvar. Problemet med swahiliartikeln är alltså inte irrelevant spekulation. Uppenbara trams- och hoaxartiklar och artiklar om klasskamrater är en sak för sig, men då det rör ämnen som kan ha relevans så tror jag att en administratör som inte har god koll på artikelområdet bör vara mycket försiktig med att uppfatta dem som "solklara fall". Det är knappast ett större problem om vi har en artikel om en påhittad swahiliförfattare liggande ett tag, märkt med en eller flera av {{källor}}, {{rel}} och {{hoax}}. Att däremot förlora artiklar om ämnen som inte är välkända eller väldokumenterade på Internet (men nog dokumenterade i mer svårhittade källor) och de nya användare som kunde bidra med sådana artiklar kan vara ett stort problem. Källor bör hittas, men det är inte bråttom med den saken. En vänlig förfrågan på användarsidan är mycket bättre än en snabbradering. I fall av gamla artiklar, där användaren inte nödvändigtvis längre är aktiv, kan det ändå hända att någon av de andra användarna kan skaffa fram källor – förutsatt att de andra användarna hinner uppmärksammas innan artikeln försvinner. --LPfi 4 juni 2009 kl. 11.19 (CEST)

Om du har läst in i mina inlägg att jag tycker att artiklar om swahiliförfattare ska raderas rakt av, så har du läst fel. Det jag menar är att man troligen får acceptera att det saknas tillgängliga källor för vissa kulturområdet, t.ex. Och saknas material, kan artiklar inte sparas. Sannolikheten att det skulle finnas material om en icke översatt swahiliförfattare, är liten. Hittar man inga källor efter sökande, så är det inget att spara. Före frågan om relevans går frågan om WP:V och WP:NOR. Hur länge tycker du att en möjlig hoax eller möjligt trams ska ligga och damma, eller en artikel som faktiskt inte kan skrivas (ja, jag känner till flera sådana artiklar, som folk vägrar låta radera)?//--IP 4 juni 2009 kl. 11.33 (CEST)

Det är inte klart för mig hur du menar att artikeln skall behandlas: dels säger du att den är ett "solklart fall för radering" (givet "research", som jag tolkar som några sökningar på google e.d.), medan du senare talar om att ge "viss tid" för verifiering.

Det jag menar är dels att det finns relevanta, verifierbara ämnen som är svåra att hitta på google (och som inte ingår i skolbildningen), dels att man inte kan förutsätta att en artikel har källor innan sådana efterfrågats. Det förra betyder att "research" i form av en google-sökning är otillräckligt för att icke-relevantförklara en artikel, det senare att "viss tid" bör vara sådan att artikelskaparen (om ännu aktiv) och användare med expertis på området måste hinna märka problemet. Då är det inte fråga om de 36 timmar som Wanpe nämnde ifråga om snabbradering av rel-märkta artiklar.

Vi har trams, källösa artiklar och substubbar liggande i månader och år. Om en mer eller mindre vettig artikelbörjan utan källor ligger några månader med mallar i väntan på att någon hinner göra mer allvarlig efterforskning så upplever jag det oproblematiskt. Jag förstår att andra vill städa snabbt, men en vecka är för litet för att artikelskaparen skall hinna märka någonting under en semsterresa och för litet för att en viss någorlunda sakkunnig inom området skall ta sig tid för att göra efterforskningarna, om själva ämnet är okänt (t.ex. en swahilikunnig som inte känner swahili-litteratur).

Jag misstänker att risken att någon skriver ett trovärdigt swahili-hoax är ungefär lika stor som att vi raderar en ännu inte översatt blivande nobelpristagare och sitter där utan sakkunskap när han plötsligt finns i alla medier. Den som skrivit artikeln vet inte nödvändigtvis något om möjligheten att få tillbaka en struken artikel och raderingsloggen kan ha en mindre uppmuntrande kommentar.

Flera användare har i den här diskussionen skrivit att de drar sig för att {{rel}}-märka artiklar för att de upplever att en del administratörer i så fall för lättvindigt stryker artiklarna. Så kan vi inte ha det. Administratörer skall på eget bevåg radera bara uppenbara fall. "Svårverifierbar" som ett snabbraderingskriterium än som jag ser det helt misslyckat.

--LPfi 4 juni 2009 kl. 20.29 (CEST)

Eftersom det är kutym numera att förlag lägger ut en bioruta på deras webbplats om sina författare, skulle en Googlesökning visa om författaren fanns översatt till engelska (tyska o franska förlag vet jag inte hur de gör). För fvörfattare översatta till svenska finns Litteraturhandboken och Libris. Frågan om vilka språk man ska acceptera som källor har då omsänder varit uppe: ett par användare här skrev förr mycket om albansk kultur, och eftersom de misstänktes för att vara troll kunde man inte acceptera albanska källor om jag minns rätt. Finns bara material på ett språk som man statistiskt kan säkerställa att ett ytterst litet fåtal svenskspråkiga behärskar faller dessa källor utanför WP:V - vi kan inte verifiera uppgifter ur källor på swahili. Men saken går från min ursprungliga idé att exemplifiera, till en liten detalj som du läser in en massa i som jag inte skrivit. Saken gäller fortfarande att det är den som vill inkludera material som har bevisbördan. Blir det fel - att något på orätta grunder raderas vare sig det är enstaka uppgifter eller en artikel - så kan beslut omvärderas. Vad du och några andra gör nu, är att ifrågasätta en av de mest centrala grundprinciperna, vilken också finns att läsa under redigerarutan: De får inte bryta mot någon upphovsrätt och måste gå att verifiera. Ger man en artikel en stund och har kontaktat den som skrivit artikeln men den inte verifierat, så gör den admin rätt som raderar artikeln. Har du en annan uppfattning, så är rätt ställe att ta upp saken, på diskussionssidan för WP:V, inte här.//--IP 5 juni 2009 kl. 08.53 (CEST)

Man måste väl få diskutera tolkningen av grundprinciperna framför allt på grund av att tolkningen av relevans är väldigt olika hos olika användare. Att tolka grundprinciperna som att artiklar med mall:rel helst skall vara raderade inom 36 timmar men måste vara raderade inom två månader är väl lite att ta i. --NERIUM 5 juni 2009 kl. 09.40 (CEST)

Vad ni förordar - att det är den som vill radera som har bevisbördan - vore att skriva om grundprinciperna och uppmaningar på centrala plaster (under redigerarutan). Det är verkligen inte en fråga som ska ifrågasättas här, att artiklars relevans ska och kan ifrågasättas om de inte verifieras. Dessutom: v em har påstått att ickeverieiferade artiklar "raderade inom 36 timmar men måste vara raderade inom två månader"? Var vänlig undvik halmdockor. För annars är risken att vi inte bara har olika uppfattningar, utan att vi blir osams också.//--IP 5 juni 2009 kl. 10.00 (CEST)

Jag förstår inte riktigt vad du mernar att jag tycker så det kan jag inte svara på.

Citat från diskussionen nedan

Cirka 10 relktrlmärkas varav runt 2/3 behandlas inom 36 timmar, där en majoritet raderas (drygt 2/3). (om den siffran vore mindre så skulle det indikera för många snabbraderas som borde ha åsätts relktrlmall). Av de 3-4 som efter 36 t fortfarande är relktrlmärkta så bedömer jag att lite drygt hälften raderas.

Citat från Wikipedia:Projekt relevanskontroll

Att alla artiklar i en månadskategori i Kategori:Relevanskontroll skall vara bearbetade senast två månader efter månadens slut, se tabell nedan

--NERIUM 5 juni 2009 kl. 12.02 (CEST)

Jag tar inte upp diskussionen på WP:V, eftersom det inte är den policyn jag anser problematisk. Där står att uppgifter bör gå att verifiera och att det är önskvärt att källhänvisningar [...] läggs till i vissa fall, av vilka inget behöver vara relevant för swahili-författaren. Källhänvisningar skall dessutom läggas till när någon ber om det på rimlig grund. Det handlar alltså om det sistnämnda. För det bör man ge tillräcklig tid.

Under redigeringsrutan står det att källor måste gå att verifiera, inte att de måste förses med källor omgående. Vi har ingen orsak att anta att den som skriver om swahili-författaren förstår att artikeln kan bli snabbraderad om han inte uppgett sina källor (huruvida vi vill ändra oss på den här punkten är en skilld diskussion, en sådan reform tar för lång tid för att vara relevant här). Och jag talar fortfarande om snabbraderingar.

Det att beslut kan omprövas hjälper väldigt litet om artikelskaparen är en ny användare. Risken att det var det enda vi såg av den användaren är överhängande.

Jag skall ta upp saken på diskussionssidan för Wikipedia:Snabbraderingar, eftersom det är den riktlinjen jag anser felaktig. Dock inte nu, eftersom jag tar ledigt från Wikipedia ett längre tag. Fritt fram för andra förstås att ta diskussionen medan jag är borta.

--LPfi 5 juni 2009 kl. 13.49 (CEST)

---

I den bästa av världar hade artiklarna med relvanskontroll diskuterats men själv skriver jag på artiklarnas diskussioner och får sällan något svar. Om jag får ett svar så är det standardsvaret är att det alltid går att skriva artikeln på nytt och det är inte mycket till diskussion. Det är också sällan det står motiverat varför artikeln fått mallen och det uppmanar knappast till diskussion. Artiklarna raderas också inom 2 månader och i bland går det på några timmar. Så visst skall man kunna lägga upp artiklar som man vill ha kvar på sffr. --NERIUM 2 juni 2009 kl. 08.53 (CEST)

Jag kan känna sympati med tanken att äldre relktrlmarkerade artiklar lite oftare än nu kan föras till Sffr när radering ligger nära. Att på något sätt förbigå relktrl fasen för dessa ser jag som övriga icke önskvärt. Stefan von Weberstedt är ett exempel på när diskussionen snabbt leder till behåll på relktrl och där en förtida behandling på sffr inte ger något mervärde. Wanpe 2 juni 2009 kl. 08.59 (CEST)

Finns det någon statistik (eller möjlighet att ta fram) över hur står andel av de artiklar som anmäls till relevanskontroll som faktiskt raderas. Jag har en känsla att den andelen inte är så stor som det ibland framställs som.--Ankara 2 juni 2009 kl. 10.06 (CEST)

Min tumme och pekfinger känsla ger att vi varje dag raderar runt 80 artiklar, varav cirka 40 som klotter/oartikel etc. Ytterligre 20-25 raderas som ej rel utan relktrmärkning. Cirka 10 relktrlmärkas varav runt 2/3 behandlas inom 36 timmar, där en majoritet raderas (drygt 2/3). (om den siffran vore mindre så skulle det indikera för många snabbraderas som borde ha åsätts relktrlmall). Av de 3-4 som efter 36 t fortfarande är relktrlmärkta så bedömer jag att lite drygt hälften raderas. Av de cirka en om dagen som förs till sffr så bedömer jag knappt 50% ger radera, vilket är rimligt då bara oklara bedömningsfall bör föras dit. Wanpe 2 juni 2009 kl. 11.06 (CEST)

Man borde nog informera på i dokumentationsavsnittet på mall:rel chansen att arikeln blir åtgärdad är minimal eftersom det är stor risk att artikeln rederas inom 36 timmar. Det finns nog de som lägger in mallen i artiklar för att få uppmärksamhet till artikeln för att göra den bättre. --NERIUM 5 juni 2009 kl. 08.36 (CEST)

Borde man inte sträva efter att skriva fler artiklar snarare än att leta efter artiklar som skall raderas? Mörkerman 2 juni 2009 kl. 16.46 (CEST)

Kort svar: Nej. I kvalitetsarbetet ingår givetvis det att ta bort artiklar som på ett eller annat sätt inte platsar. Skulle vi inte radera dessa 80 artiklar per dag så skulle det innebära närmare 30.000 skräpartiklar på ett år. Mason 2 juni 2009 kl. 18.50 (CEST)

Kort svar: Än sen? Uppenbart trams och falsifikat är ju en sak, men att leta efter artiklar som kanske och kanske inte är tillräckligt relevanta ser jag som mer eller mindre kontraproduktivt (för att inte tala om hur urförbannad jag blir när någon av mina artiklar blir raderade) när det i realiteten knappast finns några platsbegränsningar. 30 000 - än sen? Mörkerman 2 juni 2009 kl. 19.57 (CEST)

Det är ofta inte något större fel på artiklarna som raderas. Vanligtvis är det raderaren som inte kan ämnet. --NERIUM 2 juni 2009 kl. 20.01 (CEST)

Beskrivning av relevans och dess tillämplighet återfinns på Wikipedia:relevans. Wanpe 3 juni 2009 kl. 08.45 (CEST)

Just det, men till syvende och sist handlar det ändå om bedömningar, bedömningar som jag alltså anser är för restriktiva. Nåja, spela roll. Jag spar mina invektiv till nästa gång jag får en radering efter mig. Mörkerman 5 juni 2009 kl. 00.32 (CEST)

Svårt att föreslå radering av undersidor i Wikipedianamnrymden

Jag försökte nyligen nominera Wikipedia:Begäran om kommentarer/Arkiv/Pralin för radering. Av någon anledning blir det Pralin som den vill nominera istället trots att undersidan Wikipedia:Sidor_föreslagna_för_radering/Wikipedia:Begäran_om_kommentarer/Arkiv/Pralin finns som den ska. Det kanske är något MediaWiki-grejs. I vilket fall som helst är det inte artikeln Pralin jag vill radera.//Hannibal 18 juni 2009 kl. 00.10 (CEST)

Många diskussioner

Hej! Det vore inte möjligt att avsluta några av de äldre diskussionerna? Det är 13 stycken öppna just nu. Mvh// -Perolinka! 15 augusti 2009 kl. 15.17 (CEST)

Det är ännu värre med Wikipedia:Problematiska kategorier. Där kan vissa diskusioner pågå ett halvår eller till och med ett år. J 1982 15 augusti 2009 kl. 15.23 (CEST)

WP:PK är det som sagt många diskussioner, dock behövs stilen ändras om till likadan stil som SFFR, då det är otydligt vilka som stödjer och vilka som inte stödjer. Angående att det är många aktiva diskussioner, är väl bara bra? Istället för att någon bara tar och raderar en artikel, så tas fler upp här på SFFR, så alla kan säga vad de tycker om artikeln, vilket är bra!. --Fredde 99 15 augusti 2009 kl. 15.41 (CEST)

Jag tänkte mest på att det blir för mycket att gå igenom alla artiklarna. -Perolinka! 15 augusti 2009 kl. 15.50 (CEST)

Arkivering av inlägg på denna sida?

Det skall finnas arkiv för den här sidan, men det var länge sedan något arkiverades. Jag vet inte hur man gör, men har en känsla av att det skall göras av någon bot. Hur går det till och när är det dags? E.G. den 2 september 2009 kl. 00.56 (CEST)

Det finns ju en text om arkivering... Avslutade diskussioner för denna månad skall till Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Avslutade omröstningar/2009/september.

andejons 2 september 2009 kl. 07.09 (CEST)

Jag kanske inte var tillräckligt tydlig med att det var den här Wikipediadiskussionssidan jag menade. "Det finns arkiv för denna sida. Redigera inte arkivsidorna, starta istället en ny diskussion under en ny rubrik." Det står inget där om hur arkiveringen går till. Diskussionssidan skall rimligen inte arkiveras på samma sätt som de vanliga raderingsdiskussionerna. E.G. den 3 september 2009 kl. 08.46 (CEST)

Det verkar ligga en del gamla diskussioner om enstaka ärenden i arkivet, men vill man arkivera diskussionssidan är det nog att flytta det man vill ha bort till Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering/Arkiv 2008 som gäller.

andejons 3 september 2009 kl. 08.56 (CEST)

Bra, då skall jag göra så. E.G. den 4 september 2009 kl. 23.44 (CEST)

Avsluta som icke-admin?

Jag då inte administratör, men kan jag avsluta uppenbara fall ändå? -Perolinka! Diskutera!? 5 september 2009 kl. 00.09 (CEST)

Eftersom det inte behövs adminverktyg för att avsluta så tycker jag att det borde väl vem som helst kunna göra. Det enda som behövs adminverktyg för att radera själva sidan, och då är det väl bara att märka sidan för snabbradering med hänvisning till diskussionen om det är aktuellt? --Korall 5 september 2009 kl. 00.15 (CEST)

Absolut! Man behöver inte vara administratör för att tolka konsensus. /-nothingman- 5 september 2009 kl. 10.59 (CEST)

Bråttom?

Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Rosta Strand försvann efter 10 timmar på sffr och dessutom resultatet blev behåll men omdirigerades. Skall man inte kunna ha ett arbete för att kunna följa sffr? --NERIUM 24 november 2009 kl. 19.44 (CET)

Sidan var redan en omdirigering, det var inget som gjordes efter att omröstningen avslutades. I sak håller jag med dig om att man inte skall ha bråttom att avsluta men just i det här fallet tycker jag inte att det var fel. /-nothingman- 24 november 2009 kl. 19.52 (CET)

Tillägg: anledningen till att jag inte tycker att det var fel att avsluta i det här fallet var att utgången var given, en fortsatt diskussion hade inte gett någonting. /-nothingman- 24 november 2009 kl. 19.55 (CET)

Det som skett den sista tiden tror jag är en ökning av snabbavslut i fall som förefaller uppenbara (antingen radera, eller behåll) eller när den som anmält en sida blivit övertygad av argumenten (eller nya fakta som kommit fram) för att sidan bör vara kvar. Jag vet inte om det är ett problem? Men om det upplevs så bör kanske även uppenbara fall vara kvar minst ett dygn?--Ankara 24 november 2009 kl. 19.57 (CET)

Tycker att man skall hålla sig till tredagarsregeln så att alla kan tycka till. --NERIUM 24 november 2009 kl. 20.15 (CET)

Jag tycker nog för många fall tas till SFFR och att det är därför som det har skett så många snabbavslut. Lös uppenbara fall med raderamall och de som krävs lite diskussion, med relevanskontroll först och främst. Apollonios Molon 24 november 2009 kl. 20.16 (CET)

I det här fallet var nog sffr-anmälan något förhastad. Jag kan inte se det kontroversiella i att avsluta diskussioner som inte borde tagits upp i första hand. /Diupwijk 24 november 2009 kl. 20.43 (CET)

Eftersom det är jag som avslutat många snabbt på slutet så kanske jag ska svara för mig också? Jag avslutar om det är uppenbart vad resultatet blir. I ex. detta fall så höll ingen med anmälaren, och vi brukar inte heller ta bort omdirigeringssidor. Det står att det normalt ska ta tre dagar innan avlsut, men att det i uppenbara fall kan avslutas tidigare och det tycker jag är vettigt. Det finns ingen mening med att fler, som ex. NERIUM, skulle behöva sätta sig in i ex. Rosta Strand, det finns oerhört mycket bättre att lägga sin tid på här. Jag tycker för övrigt att utgången är given för artiklarna om Manfred Enoksson och Österplan, men då det i båda fallen förs en diskussion som är intressant tänker jag inte avsluta dem ännu, för det är det jag tolkat SFFR som - ett diskussionsforum för att få fram ev. nya relevanskriterier och göra oss mer överens om vad som är relevant. GameOn 30 november 2009 kl. 10.08 (CET)

Konsensus saknas

Jag har nu två gånger fått påpekanden (senast här) att jag avslutat omröstningar med Behåll istf Konsensus saknas, när det funnits en klar övervikt för behåll över radera (och gedigna argument för behåll), men ändå inte de 2/3 till 3/4 majoritet som vi brukar kräva för att avsluta med Radera. Detta har ju ingen praktisk betydelse, men fler synpunkter välkomnas på var gränsen mellan Behåll och Konsensus saknas bör ligga. Yger 28 november 2009 kl. 17.59 (CET)

Jag förstår inte poängen med att överhuvudtaget avsluta med "Konsensus saknas". Artikeln behålls ju likväl. 2/3 delar raderaröster och diskussionen avslutas med "radera". Uppnår raderarösterna inte så pass höga höjder avslutas diskussionen med "behåll". "Konsensus saknas" är ganska onödigt att avsluta med och blir mer förvirrande än det tillför, framförallt för nya användare. Perolinka 28 november 2009 kl. 18.20 (CET)

Konsensus brukar, eller brukade, på Wikipedia betyda ungefär "ett alternativ som de flesta kan känna sig ganska nöjda med". Det kan t ex innebära att en artikel infogas som en kompromiss mellan alternativen "behåll" och "radera" (trots att ganska få röstat just för infogning), eller att en artikel skrivs om och flyttas för att ta hänsyn till argumenten för radering (t ex att artikeln var dålig). Om man utifrån diskussionen inte kan hitta ett sådant alternativ borde man avsluta som "konsensus saknas" och acceptera att sffr inte kunde hitta lösningen på just det problem som togs upp. Jag vill inte diskutera gränser (i röstetal) mellan "behåll" och "konsensus saknas". Kompromissvilja, flexibilitet och vägande av argument är viktigare än att få undan så många omröstningar som möjligt. /NH 29 november 2009 kl. 09.51 (CET)

Antalet röster ska väll inte spela någon roll alls? Det är väll bara lösningar på problemet och huruvida andra användare kan hålla med om lösningen som är idén med SFFR? Så var det i alla fall på bildsidan/commons(?) och engelska Wikipedia. Cl^e_an Machine 29 november 2009 kl. 12.14 (CET)

Skulle det vara möjligt ta bort konsensus saknas och bara ha avslutningsalternativen Radera och Ej radera?Yger 30 november 2009 kl. 09.49 (CET)

Det tycker jag absolut inte att man bör göra. Jag tycker att det är väldigt viktigt att markera att konsensus saknas, att man genom diskussionen inte kunde nå något beslut och att artikeln tills vidare ligger kvar, jag tycker att det är stor skillnad på det och behåll. Förhoppningsvis tas dessa artiklar upp igen i framtiden och då kan man förhoppningsvis nå ett beslut. Om man i diskussionen ser att konsensus inte har nått bör diskussionen avslutas med det, inte behåll, det är verkligen inte samma sak. / Elinnea 30 november 2009 kl. 09.55 (CET)

Som Elinnea, och att skriva "Behåll/Konsensus saknas" känns inte heller helt rätt, som Yger gjorde en av gångerna. Antingen är vi (mer eller mindre) överens och tar då bort, infogar eller behåller eller så är vi inte överens. GameOn 30 november 2009 kl. 09.59 (CET)

För övrigt glömde du infoga som alternativ också om det nu ska dras ner på antalet avslutsvarianter. GameOn 30 november 2009 kl. 10.09 (CET)

OK men var går då gränsen mellan Konsensus saknas och Behåll?Yger 30 november 2009 kl. 10.10 (CET)

Det tycker jag inte vi ska sätta i ett fast antal, det är ändå upp till den som avslutar att tolka diskussionen. Men "en klar majoritet av de som valt ett av alternativen" är en dålig formulering som kanske för fram hur jag tänker. Dum fråga kanske, men varför har du svängt i hur det ska avslutas? Jag har inte tidigare sett att du fått klagomål på hur du avslutat och jag har lutat mig på hur du har gjort tidigare när jag avslutat. Känns konstigt att jag ska ge dig råd nu hur det ska gå till. GameOn 30 november 2009 kl. 10.13 (CET)

Instämmer med GameOn. Det handlar om att tolka diskussionen, verkar det som att man en klar majoritet kommit fram till att en artikel bör behållas, bör den märkas som så, men märker man att man inte kunnat nå fram till något bör diskussionen avslutas med "konsensus saknas". Tvekar man hur diskussionen ska tolkas bör man avvakta att avsluta den, då är det kanske någon annan som kan bedöma hur man bör göra. / Elinnea 30 november 2009 kl. 10.19 (CET)

Instämmer med Elinnea. Det kanske t o m är så att fler avslutanden bör ske med konsensus saknas, med konsekvensen behåll? Intensiva diskussioner som fylls med argument visar på ett engagemang och tyckande som är värdefullt även om just den sidan hamnar i "minoritet". Därför - jag ser hellre en kvalificerad argumentationstolkning, med en välformulerad slutsats av diskussionen, istället för en "balansräkning". Janders 30 november 2009 kl. 11.12 (CET)

Jag tar mig friheten att skriva vad jag tror; att Yger ställde frågan för att få oss andra att tänka till, han meddelade senare igår att han kommer sluta med wikipedia, och eftersom han har avslutat diskussioner på SFFR så ofta och inte kommer göra det framöver behöver de som tar över veta vad som gäller. GameOn 1 december 2009 kl. 07.05 (CET)

Det praktiska resultatet vid avslut är förstås detsamma vid behåll som vid konsensus saknas, d.v.s. artikeln raderas inte. Däremot kan en diskussion som har avslutats med konsensus saknas förstås tas upp igen till ny raderingsdiskussion om kanske ett halvår eller ett år, medan ett resultat behåll måste anses gälla för framtiden så länge inte nya omständigheter uppdagas. Vid behåll är man överens om att behålla artikeln, vid konsensus saknas behålls den bara för att det är ädlare att fria (och behålla) än att fälla (och radera). E.G. den 1 december 2009 kl. 21.13 (CET)

Precis det var ju problemet när AM tog upp hogwarts.nu igen, inga nya uppgifter hade tillkommit. GameOn 2 december 2009 kl. 06.51 (CET)

Den näst senaste SFFR-diskussionen om hogwarts.nu saknade konsensus, den senaste avslutades av någon anledning med behåll trots att en mängd deltagare hade argumenterat för radering. (Nu har jag inte läst igenom hela diskussionen igen i det fallet, så det kanske fanns goda skäl att tolka resultatet så.) E.G. den 2 december 2009 kl. 08.12 (CET)