Wikipedia

Wikipediadiskussion:Projekt astronomi

Senaste kommentaren: för 1 år sedan av Testkonto 42 i ämnet Efterkontroll av astronomiartiklar
Läs mer om denna sida
Det finns arkiv för denna diskussionssida.
Diskutera inte på arkivsidor. Starta istället en ny diskussion under ny rubrik.

Mall:Småplanet -> Mall:Infobox planet redigera

Senaste kommentaren: för 14 år sedan3 kommentarer2 personer i diskussionen

Jag har ju tappat farten rejält med att uppdatera {{småplanet}} till {{Infobox planet}}.

Tidigare har jag funderat på att skapa en mall som stuvar om koden i Småplanet och sedan omdirigerar denna till Infobox planet. Jag gav upp den tanken. Nu har jag istället utvecklat en subst-mall som gör om variablerna i Mall:Småplanet till motsvarande i Infobox planet. Resultatet blir en äkta Infobox planet utan omdirigeringar. Vinsten är att ett gäng artiklar får en uppsnyggad mall gratis. Nackdelen är att artiklarna inte blir uppdaterade samtidigt. - Men det senare lär troligen inte bli gjort inom rimlig tid i vilket fall.

Mallen (som finputsas fortfarande) finns på User:Innocent bot/Ommallning. Genom att skriva {{subst:Innocent bot/Ommallning istället för {{Småplanet i artiklarna blir resultatet en {{Infobox planet}} med alla parametrar omstuvade från den gamla Småplanet. Finputsning av koden behövs sannolikt efter en sådan ommallning, men bara bråkdelen av det jobb som ett manuellt mallbyte skulle innebära.

Kommentarer? Testkörningar har skett på User:Lavallen/Botpill 2. -- Lavallen 29 januari 2010 kl. 16.57 (CET)Svara

Jag tycker att det hela låter bra, framförallt om du inte tror att du någonsin kommer att fortsätta med det hela (och även då kan det ju vara bra om det är gjort). Ett tips är dock att du sparar en lista med alla artiklar som du ändrat med boten om du skulle få för dig att fortsätta skriva om dem om något år eller så! Ha nu en riktigt trevlig helg! Jopparn 29 januari 2010 kl. 17.08 (CET)Svara
Det rör sig om idag 103 artiklar och jag har under januari fixat två artiklar. De föregående månaderna ingen alls - så uppdateringstaken är idag inte hög. (Ja, spara en lista hade jag tänkt.) -- Lavallen 29 januari 2010 kl. 17.17 (CET)Svara

Wikipedia:Projekt utforskningen av rymden redigera

Senaste kommentaren: för 14 år sedan3 kommentarer2 personer i diskussionen

Vet någon om det är liv i Wikipedia:Projekt utforskningen av rymden? Jag har kompletterat några artiklar, där eventuellt stubbmarkeringar skulle kunna plockas bort, men får ingen respons på mina noter (Wikipediadiskussion:Projekt utforskningen av rymden, #21 & #22). ~~Suf~~ 6 februari 2010 kl. 15.00 (CET)Svara

Det är inte jättelivat på Projekt Astronomi och då kanske än värre på delprojekten. - Jag kikar gärna på och putsar översättningarna. (Har tittat på den ena och det såg bra ut det jag hunnit titta.) Dock har jag det ganska struligt i det riktiga livet utanför Wikipedia/Wikisource just nu, så det kan dröja ett par veckor... -- Lavallen 6 februari 2010 kl. 17.24 (CET)Svara
Schysst! Överansträng dig bara inte, jag ville mest veta bara ungefär vad som gick att förvänta sig. Möjligen ger jag mig på något annat, men jag kommer hur som helst inte att göra mycket på ett par veckor pga en förestående resa. ~~Suf~~ 6 februari 2010 kl. 17.59 (CET)Svara

Halv storaxel redigera

Senaste kommentaren: för 14 år sedan2 kommentarer2 personer i diskussionen

Jag satt och kollade lite i de här kategorierna som har varit märkta för åtgärd väldans länge och sprang på halv storaxel som ju delvis är vårt intresseområde. Tycker dock att det känns svårt att hitta en riktigt bra lösning. Om man skapar en artikel som behandlar både storaxeln och lillaxeln som föreslås och som jag kan tycka verkar som ett bra förslag, vad ska man då kalla den artikeln isf? Det hela kompliceras ytterligare tycker jag av iw-länkarna där de flesta andra språk verkar ha separata artiklar. Bör man kanske istället förklara alla sådana här termer lättförståeligt och enkelt i omloppsbana och låta den tunga matematiken finnas i dessa specialartiklar (som då låts vara kvar)? Vad tror ni? :) Njaelkies Lea (d) 26 mars 2010 kl. 09.23 (CET)Svara

Satt också och funderade på det igår. - Och jag kom väl fram till ungefär samma sak. Jag tror dock den tunga matematiken kan överlämnas till matematik-artiklarna. - Men det är klart, det jag tycker är grundläggande matematik, tycker den vanlige wikipedianen är tung.
Jag skulle föreslå att våra länkar till halv storaxel istället länkar till ngn rubrik i artikel: omloppsbana, så får matematikerna göra vad de vill med sina ellipser... -- Lavallen 26 mars 2010 kl. 09.35 (CET)Svara

Stjärnhimmel redigera

Senaste kommentaren: för 14 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Sammanslagningen av Stjärnhimmel och Himmelssfären har legat på förslag väldigt länge. Hur tycker ni att vi ska går vidare? Diskutera gärna på Diskussion:Stjärnhimmel. hejkompis 4 april 2010 kl. 09.33 (CEST)Svara

Var gärna med! redigera

Senaste kommentaren: för 13 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Idag startade veckans tävling som för ovanlighetens skull är en rolig lagtävling! Jag har redan bokat upp astronomi-önskelistan och hoppas nu att några andra av er vill hjälpa till! Högst tre personer per lag, så först till kvarn får först mala... Vänligen Jopparn 14 juni 2010 kl. 15.38 (CEST)Svara

Översättning redigera

Senaste kommentaren: för 13 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Heter en:Protoplanetary nebula protoplanetarisk eller protoplanetär nebulosa på svenska? (tankeväckaren: Bumerangnebulosan). Moberg 21 augusti 2010 kl. 15.39 (CEST)Svara

Diskussion:Solsystem redigera

Senaste kommentaren: för 13 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Ta gärna en titt på Diskussion:Solsystem. Där pågår nu en diskussion om artikeln bör ligga under planetsystem istället. Jopparn 12 oktober 2010 kl. 21.01 (CEST)Svara

Diskussion:Big Crunch redigera

Senaste kommentaren: för 13 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Kanske någon av er känner att göra ett inlägg eller två på Diskussion:Big Crunch? //Knuckles...wha? 30 november 2010 kl. 23.27 (CET)Svara

Inaktiva medlemmar redigera

Senaste kommentaren: för 13 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Har sett att vissa andra projekt efterhand plockar bort medlemmar som inte längre är aktiva på Wikipedia. Kanske vi borde göra det också så vi får lite bättre översikt på vilka som faktiskt är med? Njaelkies Lea (d) 16 februari 2011 kl. 12.44 (CET)Svara

Dotterprojekten redigera

Senaste kommentaren: för 13 år sedan2 kommentarer2 personer i diskussionen

Likaså undrar jag över de inaktiva dotterprojekten vi har. Undrar om det bästa inte vore att arkivera dem och sedan försöka hitta tillfälliga delprojekt med ett tydligt, mätbart och framförallt rimligt mål. T.ex. det som jag har som personligt mål att alla basartiklar inom astronomi ska bli utvalda. Att vi har projekt astronomi som det är tror jag är bra för att hitta likasinnade, men i princip tror jag att alla dessa evighetsprojekt utan tydligt mål tär på folks energi. Vi behöver lite mer känsla av framgång för att få lite fart på detta och då måste vi ha något som är mätbart. Synpunkter? Njaelkies Lea (d) 16 februari 2011 kl. 13.12 (CET)Svara

Jag instämmer i att mätbara mål är mycket viktiga för att entuasiera medlemmar och det tycker jag absolut att vi bör se till att ordningsställa på alla dotterprojekt vi har! Samtidigt så är jag lite tveksam till att arkivera dem då det kanske dyker upp ett par personer som är sugna att fokusera på ett dotterprojekt, och då är det ju onödigt att de lägger tid till att bygga upp det från grunden (arkiven tror jag inte så många tänker på att söka i innan de startar ett projekt). Däremot vore det nog bra att sätta ut en liten mall på diskussionssidorna om att det kan vara värt att vända sig direkt hit istället för att lägga en fråga eller så på ett inaktivt dotterprojekt. Vad tror ni om det? Jopparn 23 februari 2011 kl. 15.41 (CET)Svara

Översättningar av några begrepp redigera

Senaste kommentaren: för 13 år sedan13 kommentarer4 personer i diskussionen

Jag försöker hinna färdigt med min översättning av Uranus ringar innan astronomitävlingen tar slut, men har stött på svårigheter när det gäller vissa begrepp (ett mindre lyckat val av artikel när man inte läst fysik på en hemsk massa år...). Är det någon som har något förslag till hur följande begrepp skall översättas (inom parantesen står mitt förslag, när jag har ett sådant):

  1. "Forward-scattered light"
  2. "Back-scattered light"
  3. "Bond albedo" (har helt enkelt översatt det till "Bond-albedo" eftersom det kommer från George Phillips Bond)
  4. "Aerodynamic drag" (har helt enkelt översatt det till "aerodynamiskt drag")
  5. "ring-plane crossing event"

Jag vore mycket tacksam för hjälp! Vänligen Jopparn 23 februari 2011 kl. 11.28 (CET)Svara

Några reflektioner: "Aerodynamic drag" heter på svenska "luftmotstånd" när det gäller kroppar som rör sig i lufthavet: fordon, fåglar, raketer, regndroppar o.s.v.
Vilka ord som astronomerna har för att beskriva hur ljusets fotoner bromsas vet jag inte. Ljusets hastighet är ju en naturkonstant. Bromsen på ljusutbredning i icke vakum kallas av somliga "brytningsindex"? Men astronomernas upplevelse av "motståndet" kanske beskrivs med andra vedertagna termer? Mvh / Mkh 23 februari 2011 kl. 12.31 (CET)Svara
"scattered light" borde jag ju veta hur man översätter, men så läser man det ju bara på engelska...
Ljusspridning... -- Lavallen 23 februari 2011 kl. 15.12 (CET)Svara
Jo, det är ju det som är det kluriga... Men främre (alt. framåt) ljusspridning och bakre (alt. bakåt) ljusspridning låter ju konstigt i mina öron iaf... Jopparn 23 februari 2011 kl. 15.35 (CET)Svara
Nu har jag inte sett ngn mening, men "Bakåt" uppfattar vi det nog mer allmänt som reflektion, men det är i princip samma sak. Att man skiljer på "back" och "forward" har nog (gissar jag) bara i praktiken med hur man formulerar de matematiska formlerna. -- Lavallen 23 februari 2011 kl. 15.57 (CET)Svara
En exempelmening från den engelska artikeln: "Comparison of the Uranian rings in forward-scattered and back-scattered light (images obtained by Voyager 2 in 1986)". Jopparn 23 februari 2011 kl. 16.13 (CET)Svara
Mer detaljer hittar man i filbeskrivningen som förklarar lite mer men jag är rädd att det inte rör sig om samma typ av ljusspridning som jag läst om. -- Lavallen 23 februari 2011 kl. 17.54 (CET)Svara
Observera att de två bilderna inte verkar vara tagna vid exakt samma plats. Det ser man på att ε-ringen ligger längre ut i den högra bilden. -- Lavallen 23 februari 2011 kl. 17.57 (CET)Svara
Hej igen. Jag ser att en:Drag_(physics) presenterar begreppet drag (strömningsmotstånd) inom olika teknikområden; inklusive astrodynamics.
Och Forward scatter, resp Backward scatter, kan väl möjligen avse Emission resp. Reflektion?
Funderingarna kan möjligen vara till hjälp ... Mvh / (icke-astronom) Mkh 27 februari 2011 kl. 12.34 (CET)Svara
Borde man inte kunna formulera sig som: "Ljusspridningen visar fördelningen av små och större partiklar i ringsystemet." -- Lavallen 27 februari 2011 kl. 19.10 (CET)Svara
Jag kan inte påstå att jag är helt säker, har bett om någon till åsikt, men mina förslag skulle vara följande:
  • forward-scattered light - framåtspritt ljus
  • back-scattered light - bakåtspritt ljus
  • Bond albedo - Bondalbedo
  • aerodynamic drag - aerodynamiskt motstånd
  • ring-plane crossing event - passage av/genom ring-planet
Njaelkies Lea (d) 28 februari 2011 kl. 07.35 (CET)Svara
Tusen tack för svaret! Jag har ändrat i en stor del av texten. På ett antal platser står det dock meningar liknande denna: "A number of dust bands between the rings were observed in forward-scattering geometry by Voyager 2." De hänvisar fortfarande till noten där framåtspritt ljus förklaras, så det måste vara samma sak, men hur översätter man rimligen det? "Framåtspridd geometri av by Voyager 2"? Låter lite knepigt... Jopparn 28 februari 2011 kl. 10.39 (CET)Svara
Det här med forward-scattering och back-scattering... Det handlar om att ljuset från en ljuskälla sprids mot någonting och far iväg i alla riktningar. Om föremålet som ljuset sprids mot befinner sig närmare oss än ljuskällan, handlar det om forward-scattering, och vice versa. Den del av ljuset som sprids mot oss är förstås det ljus vi kan se. Det handlar alltså inte om reflektion eller emission. Jag skulle föreslå bakgrundsspridning och förgrundsspridning. Det kan vara lite problematiskt eftersom man brukar prata om förgrundsstjärnor etc, som då befinner sig mycket närmare oss och mycket längre från ljuskällan än vad som skulle vara fallet med forward-scattering. Bakåtspridning låter dock som att ljuset fortsätter bort från oss efter spridningen. Asatronom 28 Februari 2011 kl. 10:49 (CET)
Ja, du har rätt i det, bakgrundsspridning och förgrundsspridning känns som bättre termer. Njaelkies Lea (d) 28 februari 2011 kl. 21.52 (CET)Svara

Solens rotation (runt sig själv)? redigera

Senaste kommentaren: för 7 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Sökte efter hur lång tid det tar för solen att rotera ett varv. Det står ingenstans i artikeln och i rutan bredvid står "Vinkelhastighet". I mallen står det däremot "rotation" som rubrik. Hm...? då.nu (diskussion) 8 maj 2016 kl. 14.27 (CEST)Svara

Artiklar om kratrar i svwp redigera

Senaste kommentaren: för 5 år sedan2 kommentarer2 personer i diskussionen

@Voyager85: jag såg att du var inne och putsade lite i några kratermallar idag och det fick mig att undersöka lite hur det står till med "täckningen" av kraterartiklar på svwp och tänkte att du möjligen var intresserad av resultatet av min lilla undersökning.
I den här versionen av Sandlådan kan du se en lista över alla objekt i Wikidata som är en instans av (P31) av krater (Q3240715) eller någon underklass till (P279) krater (Q3240715) till exempel nedslagskrater (Q55818). Jag valde att dela upp listan på egenskapen placering på astronomisk plats (P376) så att till exempel alla kratrar på Månen (Q405) kommer i ett eget avsnitt. Kratrar med namn i kursiv stil saknar artiklar i svwp. Tyvärr saknas uppgift om placering på astronomisk plats (P376) för många kratrar i Wikidata, dessa hamnar i avsnittet Misc.
Det ser ut som om någon har påbörjat ett arbete med att skapa artiklar för alla månkratrar men inte kommit längre än till bokstaven A. Av totalt 1 656 månkratrar i Wikidata är det 1 557 som har en artikel i enwp och endast 101 som har en artikel i svwp. För månkratrar som börjar på A är motsvarande siffror 91 (WD), 86 (enwp) och 72 (svwp).

--Larske (diskussion) 1 september 2018 kl. 03.49 (CEST)Svara

@Larske: Intressant lista, jag tog en kopia av den. Men vänta er inte något mycket mer avancerat än Scheele (månkrater) eller Gullstrand (månkrater)  ... Ops här var det tillochmed på Wikidata, klent med koppling till personer. Risken finns att man på kuppen, kommer lära sig Wikidata   Voyager85 (diskussion) 1 september 2018 kl. 10.42 (CEST)Svara

exoplanet redigera

Senaste kommentaren: för 4 år sedan6 kommentarer3 personer i diskussionen

Risking a leak I want to disclose that the IAU will be giving an exoplanet to each country to name as they see fit. Sweden's planet will be this one. I would like to ask if anyone could help with fleshing out the article for when the announcement is made. I'd gladly do it but I do not speak Swedish. https://sv.wikipedia.org/wiki/HD_102956_b

The announcement will be made in about 2 weeks. --130.237.240.25 10 maj 2019 kl. 10.46 (CEST)Svara

A somewhat strange message to get without sources to depend on, but the article has been updated with sources since June. Are there more facts to add to HD 102956 b? Why is it called "b"?
We are now welcome to send in naming suggestions. It doesn't say clearly, but perhaps submission is open til November. Note that apart from the exoplanet, Sweden also got a star HD 102956 to name and the names should somehow relate to each other. JAGulin (diskussion) 2 augusti 2019 kl. 12.30 (CEST)Svara
@Jagulin: It is called "HD 102956 b" since it is the companion of "HD 102956". IP 62.20.170.74 (diskussion) 2 augusti 2019 kl. 12.38 (CEST)Svara
@Sextvå.tvånoll.ettsjunoll.sjufyra: I certainly based this on guesswork, but I was guessing that the "102956" part was due to the companion. My question was about the 'b'. More specifically - does it mean something other than a count? The announcement says "en enskild stjärna med endast en känd planet som kretsar kring den", which made me assume that the first planet would be called "a" rather than "b". What am I missing? If naming scheme is a complicated thing, feel free to pass me a link rather than an explanation. :) JAGulin (diskussion) 2 augusti 2019 kl. 14.37 (CEST)Svara
I do not know anything in this subject. But when I look into Kategori:Exoplaneter, no exoplanet has an a. It starts with b, c, d, e etc. IP 62.20.170.74 (diskussion) 2 augusti 2019 kl. 16.03 (CEST)Svara
You inspired me to search for a description and you're right: "The first planet discovered in a system is given the designation "b" (the parent star is considered to be "a") and later planets are given subsequent letters."[1] Sorry for the side story, I was hoping it was something interesting to add to the article and I added that it's a lone star as of now. Thanks for the help! JAGulin (diskussion) 2 augusti 2019 kl. 16.47 (CEST)Svara

Systematiskt arbete med stjärnor redigera

Senaste kommentaren: för 4 år sedan5 kommentarer3 personer i diskussionen

Även om Projekt Astronomi inte tycks vara väldigt aktivt som projekt tycker jag att detta är ett bra ställe att uppmuntra till samarbete för att förbättra Wikipedia på området.

Genom Wikipedia:Månadens uppdrag har jag fått uppfattningen att det görs en del strukturerat arbete för att skapa eller förbättra artiklar om stjärnor. Jag blev nyfiken på hur olika användare systematiserat arbetet, dels för att höra lite om hur bra det går men också för att det kan inspirera och stärka ett samarbete kring detta. OBS: Jag är själv inte astronomiskt kunnig och kommer inte själv att engagera mig i ett systematiskt arbete om stjärnor. Ifall mina frågor tycks oinitierade är det en förklaring. Om ni inte håller med om värdet i att diskutera utan hellre lägger tiden på riktigt arbete så kan jag inte heller säga emot det.

@Deryni: Du hänvisar till "rödlänkar i de navigationsmallar som gjordes inom Månadens uppdrag 2014". Finns det en lista över dessa mallar? Tar du mallarna i bokstavsordning? Har du en bot? Skulle det inte underlätta samarbete om det fanns en sammanställd lista av stjärnorna i dessa mallar som en projektsida här under astronomi? Låt vara att du säkert välkomnar alla editorer, men behövs hjälpen eller kommer du oavsett att ha betat av alla Flamsteed i mallarna inom säg 3 månader? I så fall kan det ju vara mer värt om någon annan intresserar sig för någon annan aspekt av stjärnhimlen för att inte uppfinna hjulet på nytt. Denna typ av informationsutbyte är väl värd i större projekt, men tycks inte haft något utrymme i "månadens uppdrag".

@Hans Frörum: Vill du berätta om hur du arbetar systematiskt på området? JAGulin (diskussion) 2 augusti 2019 kl. 14.26 (CEST)Svara

@Jagulin: Eftersom mina insatser baseras på enwp är min systematik mycket enkel. På samma sätt som jag arbetat med Bayerobjekten har jag påbörjat en genomgång av Flamsteedobjekten. Jag arbetar helt enkelt med stjärnbilderna i svensk bokstavsordning och går igenom objekten i enwp:s navigationsmall och därifrån gör de kompletteringar och/eller uppdateringar som kan vara aktuella i svwp. Utifrån den tid jag har tillgänglig kommer detta förmodligen att behöva pågå i ett par tre år. Vad gäller projektfilosofin är jag av naturen en ensamvarg, men välkomnar självfallet alla tillskott från andra wikipedianer.Hans Frörum (diskussion) 2 augusti 2019 kl. 17.43 (CEST)Svara
@Jagulin: Navigationsmallarna för stjärnbilder, 88 stycken, finns här, Kategori:Astronomimallar, i alfabetisk ordning från Mall:Stjärnor i Akterskeppet till Mall:Stjärnor i Örnen. Den äldsta mallen är Mall:Stjärnor i Lilla björnen, som är från april 2013. Övriga har skapats inom Månadens uppdrag under 2014 och 2015, huvudsakligen av undertecknad. Därefter påbörjades ifyllandet av rödlänkade stjärnor. Detta kommer inte att vara färdigt på länge. Bra att det diskuteras här, eller på diskussionssidan för Månadens uppdrag. Inte helt fel om någon vill göra en lista över rödlänkar.
I så fall finns Wikipedia:Önskelista/Astronomi som med några enkla åtgärder skulle kunna ha en avdelning för listor av rödlänkar. Jag tänker mig annars att det är självmarkerande när man går in i en stjärnbild, vilken som helst. Navigationsmallar finns ju i de artiklarna, och även i stjärnartiklarna. Om du t.ex. väljer att läsa om Delta Scuti, blir du lätt varse att variabel-designationerna där saknar artiklar R-Z Scuti.
Om du istället läser om stjärnbilden, Skölden, kan du se att det också saknas djuprymdsobjekt, och att vi i SvWp heller inte har några navigationsmallar för galaxer och andra djuprymdsobjekt. Där finns med andra ord tummelplats för att utforma 88 nya navigationsmallar.
Men beträffande huvudspåret i vår diskussion - visst är det ganska enkelt att hitta även utan att konstruera några listor som kräver underhåll!? Jag påbörjade förresten skrivandet av Kategori:Gamla stjärnbilder, men stannade vid 16 stycken. Där finns också en tummelplats med att skapa betydligt fler. Om du inte känner dig hemma med själva astronomin, men med historieskrivning, kanske du skulle vilja göra en insats där!? Deryni (diskussion) 2 augusti 2019 kl. 16.05 (CEST)Svara
Tack båda för att ni delar med er! Den som spontant ser en rödlänk och blir lockad att fixa har ju en given väg in. Det var från Wikipedia:Månadens uppdrag jag kände att det inte fanns en tydlig väg in, men Astronomi-mallar och bokstavsordning är en systematik. Så länge det finns få som jobbar med det och många objekt kvar behöver samarbetet inte styras upp mer eftersom krockar bör vara ovanligt. En skriptad lista kunde vara en bra start, men lämnar det som idé tills det blir fler intresserade.
Det jag glömde fråga är varifrån ni rekommenderar att man hämtar data för en nyskapad stjärn-artikel. Översätter ni från andra språk eller utgår ifrån en databas? JAGulin (diskussion) 3 augusti 2019 kl. 05.34 (CEST)Svara
@Jagulin: SIMBAD är en bra databas att utgå ifrån. Beträffande variabler brukar jag komplettera med AAVSOs databas. För konstanter kompletterar jag med Universe Guide. För både konstanter brukar jag använda databasen hos Hipparchos beträffande färgindex. Då tycker jag att det finns tillräckligt för en grundbeskrivning, som senare kan kompletteras med så mycket mera. Andra skribenter översätter ofta från EnWp, men jag har slutat med det eftersom jag tycker det litet för ofta följer med slamkrypare. Deryni (diskussion) 3 augusti 2019 kl. 08.43 (CEST)Svara

Stubbar redigera

Senaste kommentaren: för 3 år sedan6 kommentarer3 personer i diskussionen

Jag har kikat igenom projektsidan och noterat att mycket är gammal bråte. En sak som kanske snabbt kan åtgärdas, är listan över stubbar,"Förläng astronomistubbar under 256 bytes". Den verkar ha grus i maskineriet, kanske pga. gammal kod. Jag undrar om du Larske kan titta till sökningen och kanske få den att fungera bättre. Det vore en riktigt god gärning. Deryni (diskussion) 3 maj 2020 kl. 17.17 (CEST)Svara

Catscan är nedlagt och ersatt av Petscan. Men just nu fungerar inte den heller så bra, se Wikipedia:Bybrunnen#Petscan.  ✍️(skrivet av:) GeMet(användare:) 💬  den 3 maj 2020 kl. 18.18 (CEST)Svara
När PetScan kommer upp på banan igen kan vi skriva om sökfrågan. Som en tillfällig lösning har jag tragglat igenom alla 1 258 artiklarna som ligger i kategoriträdet Kategori:Astronomistubbar och kollat deras storlek. En lista finns i Sandlådan.
Det är alltså bara tre artiklar (och en diskussionssida) som är mindre än 256 bytes.
--Larske (diskussion) 3 maj 2020 kl. 18.52 (CEST)Svara
  Gillar Deryni (diskussion) 4 maj 2020 kl. 20.21 (CEST)Svara
@Deryni: Nu verkar PetScan fungera igen.
Den "stubb-fråga" som finns på projektsidan listar sidor i alla namnrymder, men då får man med en massa kategorisidor för vilka det är helt normalt med en sådan liten storlek.
--Larske (diskussion) 12 maj 2020 kl. 11.01 (CEST)Svara
@Larske: Utmärkt! Det är mycket bättre sökfrågor. Jag har uppdaterat projektsidan.   Deryni (diskussion) 12 maj 2020 kl. 12.40 (CEST)Svara

Bäst före redigera

Senaste kommentaren: för 3 år sedan16 kommentarer3 personer i diskussionen

@Voyager85, Deryni: Apropos kvalitetsmätningen på Bybrunnen som ni kommenterade idag. Över hälften av de artiklar som ligger i Kategori:Samtliga utgångna bäst före handlar om asteroider. Många av dessa har ett bäst före datum som är gammalt, upp till mer än sex år. Jag har tittat på de artiklar som har ett namn som börjar på ett tal (och manuellt tagit bort icke-asteroiden 1177 Vårdguiden) och listat vad det idag står i artikeln respektive källan beträffande periheliepassage. Resultatet finns i tabellen nedan där kolumnerna har följande innebörd:

  • Nr: Ett löpnummer utan särskild betydelse
  • Artikel: Namn på artikeln som är på formen <nummer><resten av namnet>
  • Data i artikeln (2 oktober 2020)
    • Senaste passage: <datum> i frasen senaste periheliepassage skedde den <datum>
    • Förra passage: <datum> i frasen förra periheliepassage skedde den <datum>
    • Nästa passage: <datum> i frasen nästa periheliepassage sker den <datum>
    • Bäst-före-datum: <datum> i mallanropet {{Bäst före|<datum>}}
  • Data i källan (2 oktober 2020): (url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=<nummer>)
    • Periheliepassage: datum på formen "åååå-Mmm-dd.ddd" (till exempel 2020-Jan-10.36969580) konverterat till svwp-standard "dd mmmm åååå" (till exempel 10 januari 2020)
    • Period (dagar): periodlängd på formen "...ddd.ddd...", till exempel 1679.950875498088
  • Nytt bäst-före-datum?: ett möjligt värde att ändra till i mallen {{Bäst före}}, beräknat som summan av "Periheliepassage" och "Period (dagar)" (trunkerat till heltal)
Tabellen uppdaterad 2020-10-02 23:20 efter kompletteringar med mallen {{Bäst före}} i ett antal artiklar.
--Larske (diskussion) 2 oktober 2020 kl. 23.29 (CEST)Svara

För några artiklar, till exempel 1003 Lilofee, saknas data för periheliepassage i artikeln trots att det finns där. Det beror på att en annan fras, har sin nästa periheliepassage den <datum>, har använts och därmed fastnade den inte i filtret jag använde.

Jag vet inte varför det har använts olika principer för att ange periheliepassager.

  • Är det någon skillnad med "förra periheliepassage" och "senaste periheliepassage"?
  • Är det någon skillnad på hur man ska tolka tp i källan? (Har för mig att jag frågat detta förut, men kommer inte ihåg svaret.)

Skulle det gå att botuppdatera alla dessa 275 artiklar enligt följande så att de försvinner ur Kategori:Samtliga utgångna bäst före.

  1. ersätt <datum> i frasen senaste periheliepassage skedde den <datum> med datum enligt "Periheliepassage" om detta datum är passerat
  2. ersätt frasen senaste periheliepassage skedde den <datum> med nästa periheliepassage sker den <datum> med datum enligt "Periheliepassage" om detta datum inte är passerat
  3. ersätt "förra" med "senaste" i ovan nämnda fras
  4. ersätt frasen nästa periheliepassage sker den <datum> med senaste periheliepassage skedde den <datum> med datum enligt "Periheliepassage" om detta datum är passerat.
  5. ersätt <datum> i frasen nästa periheliepassage sker den <datum> med datum enligt "Periheliepassage" om detta datum inte är passerat.
  6. ersätt <datum> i {{Bäst före|<datum>}} med datum enligt "Nytt bäst-före-datum?" om datum enligt "Periheliedatum" är passerat.
  7. ersätt <datum> i {{Bäst före|<datum>}} med datum enligt "Periheliedatum" om detta datum inte är passerat.

Om det av någon anledning inte är lämpligt att göra uppdatering enligt ovan för samtliga asteroidartiklar med utgånget bäst-före-datum, finns det någon delmängd av dessa, i så fall vilken, som är möjlig att hantera på ett systematiskt sätt, i så fall hur? --Larske (diskussion) 2 oktober 2020 kl. 18.26 (CEST)Svara

Jag har ca 180 asteroidartiklar kvar att kontrollera, så det kommer garanterat tillkomma flera {{Bäst före}} märkningar. Voyager85 (diskussion) 2 oktober 2020 kl. 18.54 (CEST)Svara

(Redigeringskonflikt)

Beträffande Är det någon skillnad med "förra periheliepassage" och "senaste periheliepassage"? så är det språkligt, och nästan, nästan synonymt. Själv skulle jag skriva "förra" om jag vet när nästa periheliepassage kommer att ske, men "senaste" om jag inte vet. Men strängt taget tror jag att uttrycken avser synonym användning, precis som när man kan säga "en apelsin" eller "ett apelsin". Deryni (diskussion) 2 oktober 2020 kl. 18.58 (CEST)Svara
Då var jag klar med min genomgång. Alla (tror jag hittat minst 95%) periheliepassage datum är nu märkta med {{Bäst före}}. Voyager85 (diskussion) 2 oktober 2020 kl. 20.45 (CEST)Svara
@Voyager85: Här är en sökning som listar (just nu 5) artiklar som saknar mallen {{Bäst före}} trots att de innehåller texten "senaste periheliepassage skedde".
--Larske (diskussion) 2 oktober 2020 kl. 22.48 (CEST)Svara
@Larske: Tack, då var även dom, mallade. Voyager85 (diskussion) 2 oktober 2020 kl. 23.05 (CEST)Svara
@Voyager85: Hur är det med 346889 Rhiphonos? Det står i faktaboxen att omloppstiden är cirka 35 år, men i den här redigeringen verkar det som om du har adderat 53 år till senaste periheliepassage för att få ett bäst-före-datum år 2063. Eller varifrån kommer 2063?
--Larske (diskussion) 2 oktober 2020 kl. 23.16 (CEST)Svara
Ops, där måste jag vänt bak och fram på siffrorna. Men nu stämmer det bättre. Voyager85 (diskussion) 2 oktober 2020 kl. 23.23 (CEST)Svara
@Larske, Voyager85:Jag tog och kikade på en av de nymallade artiklarna, som jag jobbade upp 2014, 1992 RB. Eftersom referenslänkarna fortfarande funkar var det lätt att byta datum för senaste periheliepassage, lika lätt och snabbt som att sätta uppdatera-mallen. Däremot har ju epoken hunnit ändras, så vid uppdatering får man akta sig för att låta pekaren vara kvar om man inte också ändrar övriga uppgifter rörande banelement. Uppgifterna i faktamallen är ju också i behov av uppdatering. Eftersom jag inte ville det la jag en ny pekare till samma källa, men med nytt datum, för periheliepassagen. Ska vi också ändra uppgifterna rörande banelement, så borde vi göra det med robothjälp och helst i WD, så att det fortsättningsvis pekas mot uppgifterna där. Uppgifterna där stämmer heller inte med de senaste beräkningarna av banelement och har i vissa fall någon språkversion av Wp som åberopad källa. (Vilket otyg!) Att ändra i SvWp är förstås möjligt, men då kvarstår felen i WD och i övriga språkversioner. En tröst i eländet är att faktamallen också klargör vilken epok beräkningen gäller. Uppgifterna där är därför alltjämt korrekta för den epoken, även om de är föråldrade. Bättre med föråldrade men korrekta uppgifter, än inga alls. Deryni (diskussion) 3 oktober 2020 kl. 14.51 (CEST)Svara
Då samma problematik återuppstår i början av 2022, så la jag in en ny {{Bäst före}} i artikeln 1992 RB. Voyager85 (diskussion) 3 oktober 2020 kl. 17.48 (CEST)Svara
I tabellen nedan har jag listat värdena för tp och Period för 100 objekt med "sstr-nummer" från 39500 till 39599 (1992 RB har nummer 39563). Av dessa 100 objekt är det 17 som har ett framtida datum.
Vad är det som avgör om tp i källan anger ett datum som är i förfluten tid eller ett datum i framtiden?
--Larske (diskussion) 3 oktober 2020 kl. 19.59 (CEST)Svara
Det avgörs av källan, eftersom man kan räkna på vilken periheliepassage och apheliepassage man vill. Vad gäller JPL tror jag att man räknar på den närmaste periheliepassagen, vare sig den nyss skett, "senaste", eller snart kommer att ske, "nästa". Det vore kanske bra att sluta skriva ut tidpunkten i artiklarna för att slippa ständiga uppdateringar. Istället hoppas på korrekt bevakning i WD och hämta uppgifterna därifrån!? Deryni (diskussion) 4 oktober 2020 kl. 16.22 (CEST)Svara

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘@Deryni: Så att du just uppdaterade "bäst-före-datum" för Brooks 2 med ett datum som redan är passerat. Den källa som jag tror att du använt leder ju till det (preliminära) resultatet som i stort sett överensstämmer med vad du lagt in som nytt "bäst-före-datum". {{#time:Ymd|2014-06-07+2248 days}} → 20200802

Men när jag sneglar på andra språkversioner (enwp, frwp, itwp) anger de 18 april 2021, alltså ett framtida datum, för nästa periheliepassage. Enwp använder den här källan. Betyder det att "IAU" rent allmänt är en bättre källa än "JPL" när det gäller uppdateringar av "perihelion date" eller är detta bara ett undantag? JPL kallar kometen "16P/Brooks 2" medan IAU kallar den för "16/P Brooks". Vet du varför? --Larske (diskussion) 9 december 2020 kl. 09.05 (CET)Svara

@Larske: Ja, jag tror det är lösningen, men har börjat med att uppdatera utifrån JPL, och tänkte sedan ta tag i de nya bäst före-datum som detta ger upphov till, om ingen annan hinner före. Det känns effektivast så. Deryni (diskussion) 9 december 2020 kl. 09.37 (CET)Svara
< JPL kallar kometen "16P/Brooks 2" medan IAU kallar den för "16/P Brooks". Vet du varför?
Ja, det beror på att 16P var den andra kometen som fick upptäckarnamn efter Brooks. Den kallas ibland även för Brooks 2, därav designationen 16P/Brooks 2. Deryni (diskussion) 9 december 2020 kl. 09.41 (CET)Svara

Efterkontroll av astronomiartiklar redigera

Senaste kommentaren: för 1 år sedan32 kommentarer4 personer i diskussionen

Diskussion flyttad från Användardiskussion:Voyager85.

Hejsan!

Jag håller på att utveckla bot-kod för att uppdatera uppgifterna i astronomiartiklar som funnits här ett tag. De kan behöva justeras med nya data ibland.

Jag ser att du skriver nya artiklar om just asteroider, så du kanske har koll på vilka användare som brukar intressera sig för sådant och kan ha synpunkter. Jag har redan jämfört en del artiklar med den databas jag hittat från MPC. Hittat en handfull artiklar om anonyma asteroider som fått nya namn. Det är många falska positiva, då databasen inte hanterar icke-ascii-koder, men jag tror jag sökt igenom alla från nr 1 till lite drygt 7000.

Den data som finns att tillgå för tex Ceres är: 

      "absolute_magnitude": "3.56",
      "aphelion_distance": "2.983",
      "arc_length": 80725,
      "argument_of_perihelion": "73.63703",
      "ascending_node": "80.2685815",
      "critical_list_numbered_object": false,
      "delta_v": 10.5,
      "designation": null,
      "earth_moid": 1.58476,
      "eccentricity": "0.078501",
      "epoch": "2022-01-21.0",
      "epoch_jd": "2459600.5",
      "first_observation_date_used": "1801-01-02.0",
      "first_opposition_used": "1801",
      "inclination": "10.58769",
      "jupiter_moid": 2.09089,
      "km_neo": false,
      "last_observation_date_used": "2022-01-08.0",
      "last_opposition_used": "2022",
      "mars_moid": 0.93083,
      "mean_anomaly": "291.37566",
      "mean_daily_motion": "0.2142473",
      "mercury_moid": 2.17533,
      "name": "Ceres",
      "neo": false,
      "number": 1,
      "observations": 7331,
      "oppositions": 122,
      "orbit_type": 0,
      "orbit_uncertainty": "0",
      "p_vector_x": "-0.8819701",
      "p_vector_y": "0.33089496",
      "p_vector_z": "0.33561475",
      "perihelion_date": "2022-12-07.30427",
      "perihelion_date_jd": "2459920.80427",
      "perihelion_distance": "2.5489058",
      "period": "4.6",
      "pha": false,
      "phase_slope": "0.15",
      "q_vector_x": "-0.43512393",
      "q_vector_y": "-0.84529789",
      "q_vector_z": "-0.31006233",
      "residual_rms": "0.63",
      "saturn_moid": 6.36519,
      "semimajor_axis": "2.76604",
      "tisserand_jupiter": 3.3,
      "updated_at": "2022-01-29T05:32:28Z",
      "uranus_moid": 15.8905,
      "venus_moid": 1.8372

Datan består med andra ord mest av banelementen, absoluta magnituden, något exempel på ett perihelium-datum, om det är jordnära eller en pha (Potential hazard) eller inte. Det finns också uppgifter om moid för flera planeter, samt tisserand_jupiter. Den berättar också om medlemskap i vissa familjer och grupper, såsom jupiters trojaner mm, dock långtifrån alla tas upp. Bara 9 grupper är representerade.

Det finns inga uppgifter om månar, massa eller storlek. "critical_list_numbered_object" är en signal om att MPC efterlyser mer data.

Frågan är hur "fel" får en uppgift vara innan en sida ska uppdateras? Jag har gått igenom alla 1-1000 och av dem har 868 en absolut magnitud som antingen saknas eller avviker från databasen med >= 0.1. Det är därför knappast en avvikelser som motiverar en redigering. Avsaknad av epok är ett mycket gott skäl att uppdatera enligt min åsikt!

Just den här databasen innehåller uppgifter om asteroider och kometer. Det finns databaser om allt möjligt, så har jag/vi bara tålamod finns det kanske mycket att arbeta med.

Precisionen i datan är inte särskilt väl beskriven. Testkonto 42 (diskussion) 1 mars 2022 kl. 13.18 (CET)Svara

Utökat koden som letar efter "fel" i artiklarna nu.
Kriterierna hittills är:
> 0,3 fel i absolut magnitud. (Det är 50 % fel om jag räknar rätt.)
> 10 % fel i perihelium, aphelium eller halv storaxel
avsaknad eller kryptisk data i epok
Hittar då 112 fel bland de 1000 första asteroiderna, men då har en del artiklar flera fel.
Ska titta igenom inklination, perihelium argument och uppstigande noden också, men lite osäker på vilket kriterium som passar där.
Medelanomalin tror jag inte att jag letar fel i.
Excentricitet är också något som bör kollas, också lite svår att avgöra hur mycket fel det bör få vara.
Ska kika i moid_jorden. Det här tycker jag är obligatoriskt i neo-objekt, annars kan det kvitta.
moid_objekt kan vara intressant om siffran är låg för något. Jag vet att man brukar räkna med 1 AU för Jupiter, betydligt mindre för jorden och inre planeter. De yttre vågar jag inte ha uppfattning om.
tisserand är främst intressant för kometer.
Testkonto 42 (diskussion) 1 mars 2022 kl. 18.56 (CET)Svara
På grund av flera botars tidigare och i några fall fortfarande pågående framfart på Wikipedia och Wikidata är jag mycket skeptisk till stora bot jobb som berör många olika uppgifter i många artiklar. Jag anser att varje bot redigerad artikel måste kontrolleras manuellt och då kan man lika gärna göra redigeringen manuellt också.
Om MPC har ett senare Epok än motsvarande artikel på Svenska Wikipedia, så finns det garanterat flera uppgifter som skiljer de båda åt. Alla MPCs uppgifter variera från Epok till Epok. På grund av detta har jag försökt hålla nere på antalet decimaler i de asteroid artiklar jag skapat (det har visst blivit >90% av Svenska asteroid artiklar) Om man jämför artiklarna Ceres (dvärgplanet) och 11670 Fountain, kan man se var jag valt att stryka några decimaler. Det blir tillexempel lite löjligt när man anger diametern, ner på metern, på en kropp som inte är ett perfekt klot. Därför blir detta värde alltid något annat vid nästa Epok.
Då jag inte är astronom (och där med inte förstår), ser jag absolut magnitud, mest som en matematik övning för astronomer.
Av de användare som skrivit asteroid artiklar tror jag det bara är @Deryni: och ett användare namn som är någon form av ett IP-nummer, som fortfarande är aktiva. Voyager85 (diskussion) 1 mars 2022 kl. 20.40 (CET)Svara
När jag kollar efter uppstigande noden och perihelieargumentet så exploderar antalet "fel". Uppgifterna saknas helt. Jag är nu uppe i knappt 2000 fel på 1000 artiklar. Så illa trodde jag inte det var. Det kan finnas falska positiva där värdena är i varsin halva av intervallen "0-5" respektive "355-360". Men de är nog inte många.
Nu tar jag paus för idag, så ska jag kolla efter moid bland Testkonto 42 (diskussion) 1 mars 2022 kl. 20.49 (CET)Svara
Det beror nog på att den Wikipedia artikel som jag använde som mall, när jag började skriva asteroid artiklar, inte angav dessa båda värden och då har inte heller jag gjort. Så just dessa båda fel bör bero på total avsaknad av dessa värden. I min då varande okunskap trodde jag att det gick att skapa en tidlös uppslagsverks artikel om en asteroid. Voyager85 (diskussion) 1 mars 2022 kl. 21.06 (CET)Svara

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ @Testkonto 42:Trevligt att någon fler ägnar sig åt våra astronomiska artiklar, som vid det här laget är rätt många och också innehåller rätt många faktauppgifter som kan behöva revideras över tid. Beträffande ett bot-jobb skulle jag vilja rekommendera att det görs i delar, inte över hela faktamängden på en gång. Dels för att minska risken för felkörningar och dels för att vissa uppgifter är viktigare att visa i encyklopedin än andra och därför bör vara viktigare att uppdatera. Absolut magnitud är en av dessa, skulle jag tycka, Voyager85.   Den uppgiften säger rätt mycket om objektet (åtminstone beträffande stjärnor), precis som att den skenbara magnituden säger rätt mycket, ja allt, om objektet går att se för blotta ögat, eller vilken instrumentering som krävs.

MEN om nu enstaka uppgifter ska köras så krävs att källbeläggningen görs noggrant, för då kommer övriga uppgifter som inte rörs att fortsätta gälla med tidigare källa. Här får ingen sammanblandning ske, för då får den som kollar källan uppfattningen att källhänvisningen är felaktig.

En liten, men ack så viktig detalj: De flesta uppgifter som botten plockar kommer att vara med anglosaxiskt decimaltecken, dvs. decimalpunkt. Jag noterar att Testkonto 42 i löpande text använder decimalkomma vilket känns lugnande, men vill ändå trycka på att i svenska språket - och i många andra språk, för den delen - använder decimalkomma. Att det blir viktigt att se till att inga decimalpunkter slinker igenom. En miss kring detta skulle nämligen kräva en städning som inte är helt lätt att genomföra med bott, eftersom vissa astronomiska uppgifter har punkt, som påminner om decimalpunkt, men inte är det. Deryni (diskussion) 2 mars 2022 kl. 07.10 (CET)Svara

Anglosaxist vet jag inte om det är. Det handlar om kod som är avsedd för javascript, se JSON. (Jag kör dock i Python.) Decimalpunkt och helt utan tusendelsavgränsare är inte anglosaxist utan en slags data-standard. Den är konverterbar till svensk textstandard med decimalkomma och non-breakable space som tusenavgränsare.
En lite okonventionell sak är att sifferdata ibland är sparad som textsträngar. Men det är ofta lösbart.
Det går att (i de flesta fall) skapa tidlösa artiklar om asteroider. De förändringar som sker, sker över mycket stora tidsrymder. Men det är med all säkerhet många olika användare som varit inblandade och någon gång är vi ju alla nybörjare. Så ingen skada skedd så. De misstag som gjordes en gång kan vi nu göra om. Att en epok är gammal betyder inte i sig att uppgiften är föråldrad. Det är mest misstag i form av felkopieringar och inkompletta uppgifter jag vill komma åt.
Den mall som används i asteroidartiklar har stöd för att ange en gemensam källa för alla banelement-data. Det är en god idé eftersom alla dessa data hänger ihop. Det går inte att lägga in dem en och en! Det är som att lägga in latitud för en oljetanker utan att lägga in longitud samtidigt. Det är väl bara absoluta magnituden som inte hör dit. De data som hör till banelementen är det nog därför bra om de justeras alla på en gång. Sedan har jag sett en annan källa (JPL) som verkar användas för vilka grupper och familjer en asteroid tillhör. Den tycker jag absolut vi kan använda istället för MPC, för MPC verkar lite svag där.
Wikidata har uppgifter om banelement, men det finns en sak där jag opponerar mig starkt emot. Banelementen är en enda enhet. De kan inte hanteras som åtskilda separata uppgifter som Wikidata gör idag! Det är lite som att säga att Stockholm ligger till höger om Göteborg. Det är bara sant i ett sammanhang.
Det finns API-databaser för stjärnor också, men jag har inte hunnit fördjupa mig i dem än.
Ni nämnde också problemet med decimaler. I vissa sällsynta fall är banelementen bestämda ner till decimeter-nivå. (Tänk asteroider besökta av rymdsonder.) Men vi har här tyvärr ingen bra uppgift på hur bra precisionen är. Dessutom har vi i mängden trojanska asteroider och där är anpassningen till en elliptisk bana ganska naiv.
Wikipedia är ju inte stället dit man vänder sig för att ställa in sitt teleskop för att jaga rörliga objekt som asteroider, så de detaljerna är kanske inte superviktiga här. (Stjärnor är annorlunda.) Så jag tror vi absolut kan göra vissa avrundningar.
En fråga: Vissa artiklar anger banelementen i km och andra i AU, åter andra både ock. (Någon använder Gm) Vad föredrar vi? De nyaste artiklarna anger bara AU. Det är jag helt ok med!
Som sagt så är jag inte ute efter att skriva om alla artiklar, bara där data är inkomplett och fel. Lite föråldrad är i sig inget problem här.
Jag ska jobba lite på förmiddagen, sedan beror det lite på vad familjen har bestämt vad jag hinner idag. Testkonto 42 (diskussion) 2 mars 2022 kl. 08.26 (CET)Svara
@Testkonto 42: Tack för ditt utförliga svar. Några kommentarer och förtydliganden ...
  • När jag skriver om anglosaxiskt decimaltecken avser jag inte de kodsträngar du lämnade ovan, utan de sifferuppgifter som eventuellt ska stå i artikeln.
  • Det går inte att skriva "tidlösa" artiklar om asteroider i den mening att fakta inte ska behöva ändras. Nya mätdata medför ofta, ja, rentav vanligen, att uppgifter om omlopp och om fysiska data måste justeras.
  • Beträffande decimalantalet är jag definitivt anhängare av att avrunda. Att ange uppgifter ner på decimetern är ovetenskapligt. När mätdata tillförs kan det bli frågan om att räkna om exempelvis avstånd med hundratals kilometer.
  • Vad gäller att ställa in teleskop är inte uppslagsverket något som kan användas. Så jag delar helt din uppfattning att noggrannheten såtillvida inte är så viktig. Vad gäller asteroider går det ju dessutom inte att rikta instrumenten efter banelement. Där krävs efemerider.
Ser fram emot kommande provkörning. Allt gott! Deryni (diskussion) 2 mars 2022 kl. 14.54 (CET)Svara
Efemerider finns faktiskt tillgängliga, men känns inte riktigt relevant för ett uppslagsverk. Då är det bättre att länka till en sida som kan erbjuda det. Jag ska nu sätta ihop lite kod som redigerar skarpt i artiklar. Så mina frågor kvarstår.
Ska vi ange i AU, i km eller båda? Vad gäller båda ser det lite trångt ut i vissa artiklar, så helst inte det! Hur många värdesiffror? Testkonto 42 (diskussion) 2 mars 2022 kl. 15.28 (CET)Svara
Ett första primitivt test som inte är buggfritt hittar ni nu i Användare:TestBot42/41 Daphne. Det är här bara själva mallen som är kopierad över, inte brödtexten. Det går att ordna det också, men jag vill inte göra det i ett primitivt test.
Ni kan jämföra med mallen i 41 Daphne, varur den är hämtad.
Ni får gärna hjälpa mig med källan! Det är i princip samma källa som finns i många andra artiklar, men den hämtad med API istället. Testkonto 42 (diskussion) 2 mars 2022 kl. 16.37 (CET)Svara
Håller med, efemerider har inget i uppslagsverk att göra. Deryni (diskussion) 2 mars 2022 kl. 17.23 (CET)Svara
Avrundningarna ser bra ut. En förarglig decimalpunkt smyger sig dock in i provkörningen, beträffande omloppstiden. Det lovar gott så här långt, eller vad säger du Voyager85?!

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Vad tror ni om att flytta den här tråden till Wikipediadiskussion:Projekt_astronomi? --Larske (diskussion) 2 mars 2022 kl. 18.09 (CET)Svara

Det låter vettigt. Gör du det Voyager85!? Deryni (diskussion) 2 mars 2022 kl. 18.56 (CET)Svara
Avrundning finns i funktionen, men är inte satt på särskilt hårt prov. Jag vågade inte riktigt avrunda excentricieten här. Det kanske inte spelar så stor roll för de här som har nästan 0, men när vi närmar oss 1, är varje decimal ganska betydelsefull. Jag uppmärksammade perioden. Rådatan anger perioden i år, men det borde gå att använda 360/"mean_daily_motion" för att få fram ett värde som går att ange i dagar om vi föredrar det?
Ser att jag hade sönder en referens som används på andra ställen i sidan. Någon som har några tankar om hur man fixar det? Ska kika på perihelieargumentet och de andra imorgon. Testkonto 42 (diskussion) 2 mars 2022 kl. 20.21 (CET)Svara
Ser lovande ut. Är det möjligt att använda samma antal decimaler på värdena Aphelium, Perihelium och Halv storaxel. Det är visserligen bara en estetisk grej, men jag tycker det blir lättare att läsa tabellen då. Att jag slopade kilometer omvandlingen på ett antal värden, beror på att en av AU enheterna länkar till artikeln Astronomisk enhet där man kan läsa om avståndets motsvarighet i kilometer. Voyager85 (diskussion) 2 mars 2022 kl. 21.32 (CET)Svara
Koden hanterar avslutande nollor lite rumphugget, ska se vad man kan göra. Testkonto 42 (diskussion) 3 mars 2022 kl. 08.17 (CET)Svara
Blev bättre nu tycker jag. I Användare:TestBot42/433 Eros ett exempel på en jordnära asteroid. Där har jag lagt till moid_jorden som parameter. Där valt km istället för AU, eftersom siffrorna där ser ut som de gör. Avrundning och tusenavgränsare är dock inte fixade snyggt än. Och referens-problemet kvarstår. Testkonto 42 (diskussion) 3 mars 2022 kl. 09.53 (CET)Svara
Har en lösning på referensproblemet nu. Gamla referensen i omloppsbana_ref flyttas till under referens-rubriken och den nya skrivs in istället.
Det kan ju ge en annan typ av problem ibland, men sannolikt inte särskilt frekvent.
Utav den data som finns tillgänglig i den här databasen är det nu bara moid-övriga planeter och tisserand kvar.
Bland de 999 lägst numrerade asteroiderna har 993 en Tisserand>3, 5 har 2<T<3 (trojanerna och Hidalgo), 1 har >4 (Eros).
Det antyder att Hidalgo är en gammal död komet. Jag tycker nog därför det kan vara värt att ange Tisserand när värdet är < 3 och objekten INTE är Trojaner. Testkonto 42 (diskussion) 3 mars 2022 kl. 16.10 (CET)Svara
Gått igenom de första 1000 eller 999 artiklarna nu. Skälen till att sidorna uppdaterats finns listade här. Det vanligaste skälet verkar vara att perihelieargument, uppstigande nod och medelanomalin helt har saknats. Att aphelium, perihelium är fel eller saknas är mer ovanligt men 281 Lucretia är ett exempel. Testkonto 42 (diskussion) 11 mars 2022 kl. 08.18 (CET)Svara
Det är fler mallar som saknar vissa parametrar än jag räknat med. De rena manuella kopieringsfelen finns, men är sällsyntare än jag räknat med. Att en del data har drivit iväg och blivit föråldrad förekommer också, men då talar vi nästan alltid om data som är > 10 år gammal. Boten har kompletterat ett antal kategorier, såsom Hilda-asteroiderna, men också det är ganska sällsynt. Testkonto 42 (diskussion) 13 mars 2022 kl. 09.10 (CET)Svara
Det tar jag som en komplimang   Tack! Voyager85 (diskussion) 13 mars 2022 kl. 09.50 (CET)Svara
Det är kategorierna
1: 'Atira-asteroider', 2: 'Aten-asteroider', 3: 'Apollo-asteroider',
4: 'Amor-asteroider', 5: 'Asteroider som korsar Mars bana',
6: 'Hungaria-asteroider', 7: 'Phocaea-asteroider',
8: 'Hilda-asteroider', 9: 'Jupiters trojaner'
som jag kompletterar. Det finns källor för att komplettera andra också, men det tar vi en annan gång! Testkonto 42 (diskussion) 13 mars 2022 kl. 11.58 (CET)Svara
1727 Mette hade lite märkliga data i mallen. Ska kolla upp den senare. Testkonto 42 (diskussion) 15 mars 2022 kl. 16.52 (CET)Svara
Asteroid 1700-1800 kännetecknades av att det var någon brist i varenda artikel. Det ser inte mycket bättre ut kommande mängder. Testkonto 42 (diskussion) 15 mars 2022 kl. 18.21 (CET)Svara
Ja ungefär 95% av följande 10 000 artiklar har samma "brister". Men om jag förstår det rätt så faller de flesta av de redan befintliga uppgifterna under "i behov av uppdatering"? Voyager85 (diskussion) 15 mars 2022 kl. 19.02 (CET)Svara
Av de första 1000 hade väl 50-100 "behov av uppdatering", bara för att datan var lite gammal. Nu mellan 1000-2000 är det 30-60. Jag tror den siffran är avtagande. ~1% har rena kopieringsfel. Enstaka artiklar kännetecknas av ett märkligt urval av parametrar, men alla är nybörjare någon gång.
Sedan har vi väl trojanerna. De har inte omloppsbanor som egentligen beskrivs särskilt väl av de här parametrarna. Det gör att deras siffror nog alltid blir mer eller mindre knasiga. Men det är det bästa vi har.
Nej, hörni! Nu ska jag ta rast för idag! Ser i resten av wikin att drama får vi aldrig nog av... Testkonto 42 (diskussion) 15 mars 2022 kl. 20.32 (CET)Svara
Jag har lagt till en liten finess from 1875 ungefär. De asteroider som tillhör någon av de 8 ovan nämnda kategorierna eller är neo/pha får det angivet i redigeringskommentaren. Om det i artikeln saknas en kategorisering för detta så ska det läggas till. Men om det redan finns en sådan kategori så görs ingenting, oavsett om det stöds av MPC eller inte. Då kan det vara bra att se om roboten bekräftar kategoriseringen. Testkonto 42 (diskussion) 16 mars 2022 kl. 09.06 (CET)Svara
Se här för ett exempel. Testkonto 42 (diskussion) 16 mars 2022 kl. 09.07 (CET)Svara
Nu efterkontrollerar jag inte längre varje redigering. Det är de som har en diff på under +160 eller över +170 som har störts sannolikhet att innehålla märkligheter. Sådana redigeringar listas nu på min användardisk. Sedan tidigare listas alla sidor som har/får ett referens-fel. Testkonto 42 (diskussion) 24 mars 2022 kl. 16.48 (CET)Svara

Forts redigera

Jag är medveten om att jag hoppat över ett gäng artiklar. Det var någon bugg som dök upp efter en uppdatering av Visual Studio Client som gjorde att vissa sidor inte kunde redigeras. Jag tror jag har hittat en lösning till den buggen så jag ska göra om de första 8000 när jag är klar med den nuvarande körningen. Testkonto 42 (diskussion) 24 april 2022 kl. 14.24 (CEST)Svara

Forts2 redigera

Alla numrerade är nu genomgångna. Ska sätta mig med att utveckla kod för de icke-numrerade. Testkonto 42 (diskussion) 29 maj 2022 kl. 20.55 (CEST)Svara

Och nu är även alla onumrerade fixade. Ska gå över och se om det går att göra något åt kometerna nu! Eller, jag tar ledigt några dagar... Testkonto 42 (diskussion) 31 maj 2022 kl. 06.54 (CEST)Svara

Apohele-asteroid redigera

Senaste kommentaren: för 2 år sedan13 kommentarer3 personer i diskussionen

Får jag föreslå att Apohele-asteroid och kategorin flyttas till Atira-asteroid istället? Det verkar vara vad MPC kallar dem idag och engelska wikipedia-artiklarna kallar dem också det. Se dokumentationen för den modul jag använder här till exempel. Testkonto 42 (diskussion) 4 mars 2022 kl. 09.29 (CET)Svara

Jag har inget emot flytten. Voyager85 (diskussion) 6 mars 2022 kl. 14.25 (CET)Svara
@Testkonto 42: Det låter helt riktigt att göra. För övrigt verkar botten göra ett bra jobb med uppdateringen av banelement.   Deryni (diskussion) 7 mars 2022 kl. 07.09 (CET)Svara
Framför gärna det på Robotansökan där Ainali inte verkar gilla den. Testkonto 42 (diskussion) 7 mars 2022 kl. 08.23 (CET)Svara
@Testkonto 42, Voyager85, Ainali: Vad jag kan se finns det tre kategorinamn för dessa asteroider för närvarande. Så beskriver också EnWp situationen, att det finns tre olika designationer för underkategorin. Jag menar därför att huvudartikeln Apohele-asteroid bör skrivas fram tydligare, med angivande av namnproblematiken. Om man under arbetets gång kan hitta källor som stödjer att SvWp ska använda designationen Atira-asteroid så bör artikeln - och kategorin - flyttas. Om det däremot fortfarande står och väger, bör artikeln - och kategorin - ligga kvar tills vi fått bättre klarhet kring designationsfrågan. Annars riskerar artikeln och kategorin att flyttas flera gånger, vilket skapar en oro som inte bör få förekomma i uppslagsverket. Jag menar därför att denna diskussion bör fortsätta på diskussionssidan för Apohele-asteroid, där det för övrigt redan finns ett litet inlägg i namnfrågan från Lavallen 2009. Deryni (diskussion) 7 mars 2022 kl. 18.59 (CET)Svara
Encyclopedia Britannica har för övrigt uppslagsordet [Atira asteroid], liksom svenskspråkiga NE, Atirasteroider. Det är två källor som pekar på artikelflytt. Deryni (diskussion) 7 mars 2022 kl. 19.06 (CET)Svara
Grupper av det här slaget brukar namnges efter den lägst numrerade/först upptäckta asteroiden i gruppen, med vissa undantag. När de här tillkom var nog ingen namngiven. Testkonto 42 (diskussion) 8 mars 2022 kl. 19.13 (CET)Svara

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Ja, det är nog därför som namngivningen svängt från Apohele till Atira, för att sammanfatta. Ingen verkar vara emot flytten samtidigt som det också finns källstöd för flytt. Ordnar du det, Testkonto 42!? Deryni (diskussion) 9 mars 2022 kl. 06.20 (CET)Svara

Gjorde jag rätt? Testkonto 42 (diskussion) 9 mars 2022 kl. 07.01 (CET)Svara
@Testkonto 42: Det ser bra ut. Jag kompletterade ingressen eftersom texten om namngivning inte längre stämde. Kan du komplettera med källhänvisningar!? Deryni (diskussion) 9 mars 2022 kl. 09.21 (CET)Svara
Den biten är ju inte min starkaste sida. Testkonto 42 (diskussion) 9 mars 2022 kl. 09.23 (CET)Svara
OK, då gör jag det senare, om ingen annan hinner före. Deryni (diskussion) 9 mars 2022 kl. 12.45 (CET)Svara
Bra!!! Testkonto 42 (diskussion) 9 mars 2022 kl. 15.48 (CET)Svara

Jupiters trojaner redigera

Senaste kommentaren: för 2 år sedan23 kommentarer4 personer i diskussionen

Engelska wikipedia har jupiters trojaner kategoriserade efter "läger", dvs om de ligger i L4 eller L5. Ska vi försöka oss på det vi också? Jag har denna källa nedladdad på datorn, så det ska vara ganska snabbt gjort! Testkonto 42 (diskussion) 20 mars 2022 kl. 08.07 (CET)Svara

Jag gjorde en jämförelse mellan den källan och vad vi har här nu. 171 av dessa 5553 asteroider har vi artiklar om. Wikidata har poster för 4532 av dem. Det finns alltså två artiklar i kategorin Jupiters trojaner som kanske inte finns i källan, men det visar sig vilka det är. Testkonto 42 (diskussion) 20 mars 2022 kl. 09.21 (CET)Svara
4835 Asaeus och 5144 Achates, som båda finns i Kategori:Jupiters trojaner, verkar saknas i databasen som du länkade till ovan. Larske (diskussion) 20 mars 2022 kl. 10.04 (CET)Svara
@Testkonto 42:Det verkar litet överkurs med att ange Lagrangepunkt, men om det är snabbt gjort så tillför det ju fakta som åtminstone för några läsare kommer att vara upplysande. Jag röstar för "Kör!". Tack för kompletterande uppgifter Larske! Deryni (diskussion) 20 mars 2022 kl. 10.09 (CET)Svara
Kan avvikelsen ha att göra med att källan som föreslås användas, är från 2017? Voyager85 (diskussion) 20 mars 2022 kl. 10.10 (CET)Svara
Att "ange" Lagrangepunkt i faktarutan "för att tillföra fakta" är en sak. Att "kategorisera efter" Lagrangepunkt (som i enwp) är något annat. Vad är det som Deryni sa "Kör" till? Larske (diskussion) 20 mars 2022 kl. 10.20 (CET)Svara
En källa kan ha en lista med trojaner och en annan kan ha en annan lista. De kan också namnges olika, varför jag inte rört parametrarna i mallen. Så kategorisera är i princip det enda jag kan göra på ett säkert sätt här. Testkonto 42 (diskussion) 20 mars 2022 kl. 11.23 (CET)Svara
OK att olika källor kan vara motstridiga, men på vilket sätt är det "säkrare" att använda uppgiften om Lagrangepunkt från någon viss källa för att lägga en artikel i en kategori än att lägga in uppgiften i faktarutan? De allra flesta trojaner har uppgift om Lagrangepunkt (P1145) i Wikidata, tyvärr dock utan att någon källa för uppgiften är angiven.
Så här ser fördelningen av värden för Lagrangepunkt (P1145) ut för de totalt 5 762 Wikidataobjekten som har värdet Trojanerna (Q8101032) på egenskapen grupp av småplaneter (P196)
Uppgiften saknas alltså för 29 objekt, dock inte för något av de 173 objekt som finns beskrivna i svwp.
Det här med namngivningen för asteroider verkar vara ett stort pyssel i och med tillfälliga namn och vad det nu handlar om. Kanske följande lista över Trojaner med olika etiketter på engelska respektive svenska kan vara till någon nytta för att hitta kandidater att uppdatera: (Om det är den engelska eller den svenska etiketten som är den "rätta" har jag inte kunskaper för att avgöra)
Det saknas svenska etiketter och beskrivningar i Wikidata för de två objekten L4-Jupiter-Solen (Q15726288) och (Q16609647), men det är väl lätt åtgärdat för den som vet vad dessa två Lagrangepunkter heter på svenska.
-- Larske (diskussion) 20 mars 2022 kl. 12.01 (CET)Svara
Jag är inte det minsta orolig över käll-läget om något är i L4 eller L5. Det är simpelt att bestämma. Det är skillnaden mellan 1:1-resonans och trojaner som kan vara hårfin ibland. Det kan också vara så att en källa har använt sig av ett urval av den totala mängden och då är det bara den som redovisas i källan. Att något inte finns i den mängden diskvalificerar dem inte med nödvändighet. Testkonto 42 (diskussion) 20 mars 2022 kl. 12.24 (CET)Svara

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Bra med förtydligande, Larske. Det jag egentligen sa "kör" om var att tillföra fakta om L-punkter. Det får gärna ske i såväl faktaruta, i artikeln som i kategoriseringen, så länge källhänvisningarna känns seriösa. Deryni (diskussion) 20 mars 2022 kl. 12.40 (CET)Svara

Larske: Vad gäller namngivningen av asteroider så är det inte enkelt. Men rent tekniskt är nog inget omedelbart fel i något av de 14 fall du listar!
När något "upptäcks" så undersöker man om det är något man redan vet vad det är. Om man inte kan identifiera vad man sett får "upptäckten" en provisorisk beteckning. Sedan kan flera olika observationer kopplas samman så samma objekt får flera provisoriska beteckningar. Det är inte konstigare än att Amerika upptäckts flera gånger... När det gått minst två år och man känner sig hyfsat säker på omloppsbanan så tilldelas asteroiden ett nummer. En av alla de observationer som gjorts betecknas nu som asteroidens "upptäckt" och den provisoriska beteckning som hänger samman med upptäckten blir nu primär. (Det behöver inte vara den första, men är ofta det.) Då byter 1988 RG10 beteckning till (11487) 1988 RG10. Från vad jag förstått av gamla diskussioner här på projektet undviker man dock parenteser som namn på artiklar, eftersom både MW-programvaran och gemenskapen i stort här tolkar parenteser som särskiljning och inte som en del av artikelsubjektets riktiga namn.
En del av alla asteroider som upptäcks får sedan ett namn. Det kan hända årtionden efter att de fått ett nummer. De första åren har upptäckaren förtur att namnge asteroiderna, men många bryr sig inte om det. De flesta asteroider kommer aldrig få något namn. Vänta med att skapa en artikel till efter att de namngivits är därför inte mycket till idé. 48373 Gorgythion eller (48373) Gorgythion är tekniskt sett lika rätt, men av samma skäl som tidigare nämnt så undviker vi parenteser i artikelrubrikerna när vi kan. Ange det i en etikett på Wikidata kan dock inte bli fel, för där har man inte särskiljning i etikett.
Summa sumarium: De "fel" du ser på Wikidata i dessa 14 fall kan vara värda att titta på, men de är fullt naturliga. Testkonto 42 (diskussion) 20 mars 2022 kl. 16.04 (CET)Svara
Om vi närmar oss en konsensus om att omkategorisering kan ske, skulle jag önska mig namn på de här två kategorierna. Bara "Grekiska lägret" och "Trojanska lägret" känns som det är upplagt för missförstånd. Testkonto 42 (diskussion) 20 mars 2022 kl. 16.09 (CET)Svara
Att enbart göra den mer specifika kategoriseringen utan att även lägga in uppgiften i brödtexten och/eller i faktarutan och förse den med källhänvisning bör undvikas. Det uppfyller inte kravet på verifierbarhet och det som Deryni skriver om "källhänvisningarna".
När det gäller namnen på det två underkategorierna kan man få inspiration genom att studera vad kategorierna, d:Q6190556 och d:Q6190557, heter i andra Wikipedia språkversioner, till exempel den på norska.
Språkutgåvor
Wikidataobjekt Etikett # svwiki nowiki enwiki itwiki
d:Q7116280 Kategori:Jupiters trojaner 29 Kategori:Jupiters trojaner Kategori:Jupitertrojanere Category:Jupiter trojans Categoria:Asteroidi troiani di Giove
d:Q6190556 Kategori:Jupiters trojaner, grekiska lägret 17 Kategori:Jupiters trojaner, grekiska lägret Kategori:Greske jupitertrojanere Category:Jupiter trojans (Greek camp) Categoria:Asteroidi troiani di Giove (campo greco)
d:Q6190557 Kategori:Jupiters trojaner, trojanska lägret 15 Kategori:Jupiters trojaner, trojanska lägret Kategori:Trojanske jupitertrojanere Category:Jupiter trojans (Trojan camp) Categoria:Asteroidi troiani di Giove (campo troiano)
-- Larske (diskussion) 20 mars 2022 kl. 16.39 (CET)Svara
Jag har aldrig sett några noter på sista raden vid kategorierna. Det jag hade tänkt göra var att lägga en hänvisning till källan i redigeringskommentaren.
Redigera brödtext är ingen enkel sak eftersom texterna är utformade av nästan lika många användare som det är artiklar. Den parameter som vi idag kan använda är mp_kategori. Den har ofta uppgifter, men den är inte enhetligt inlagd. Den är därför inte enkel att redigera.
Det bästa hade varit om det funnits en särskild parameter i mallen för L-punkt=Jupiter-solen-L4/5, men jag hittar ingen sådan och jag vågar inte redigera mallen. Testkonto 42 (diskussion) 20 mars 2022 kl. 17.00 (CET)Svara
Nej just precis, det går inte att ange några referenser till kategoriseringen. Redigeringskommentarer ska inte användas för källbeläggning. Tänk dig att artikeln skrivs ut som en del av en bok, ett tryckt uppslagsverk. Då ser man inte några redigeringskommentarer men man måste ändå kunna verifiera uppgifterna genom att titta i de källor som är angivna i avsnittet "Referenser" som noter till respektive uppgift.
Jag kan hjälpa till att komplettera mallen {{Faktamall himlakropp}} med en optionell parameter för att ange Lagrangepunkten. Det som behövs är
  1. Namnet på parametern (L-punkt är väl ett rimligt parameternamn)
  2. Vilken radetikett som ska visas i rutan när något värde har lagts in för parametern i mallanropet (Lagrangepunkt eller L-punkt är ett par förslag)
  3. Vilken wikipediaartikel som eventuellt ska länkas till radetiketten (artikeln Lagrangepunkt känns väl rimligt)
  4. Var i faktarutan som uppgiften ska presenteras (efter/före vilken annan uppgift, passar den in någonstans i avsnittet "Omloppsbana" kanske?)
  5. en parameter för att ange referensen, till exempel L-punkt_ref bör också införas för att inte blanda värde och källan till värdet i samma parameter.
-- Larske (diskussion) 20 mars 2022 kl. 17.54 (CET)Svara
Källan jag angivit i minst 80% av de berörda trojan artiklarna, anger även L4 eller L5. Använd både i tabellen och brödtexten. Så källhänvisning finns redan. Voyager85 (diskussion) 20 mars 2022 kl. 18.02 (CET)Svara
Ja, jag fick just syn på det. Och eftersom det är du som har skapat 163 av de 175 artiklarna om Jupitertrojaner gissar jag att det även är skrivet på ett enhetligt sätt i dess artiklar och inte har ändrats av några andra användare.
--Larske (diskussion) 20 mars 2022 kl. 18.16 (CET)Svara
Vad gäller namnet på kategorin så gillar jag nowikis ansats. Men den riskerar bli missvisande då det inte framgår om det är "läger" eller "namngivning" kategorin avser. (Det finns greker i trojanska lägret och vice versa, tror tom jag sett romare.)
Gott att vi har Voyager85. Räcker det då med en omkategorisering och att någon går igenom de artiklar som Voyager inte skrivit? Testkonto 42 (diskussion) 20 mars 2022 kl. 18.24 (CET)Svara
Jag har gjort de första två redigeringarna. Säg till om ni har några invändningar. Larske får gärna lista de där artiklarna som Voyager inte har redigerat! Testkonto 42 (diskussion) 21 mars 2022 kl. 15.42 (CET)Svara
Den listan är tom, Voyager85 har redigerat i samtliga 173 artiklar som nu finns i Kategori:Jupiters trojaner.
Jag har gjort en tabell med tidpunkter och användare för samtliga redigeringar som gjorts i dessa artiklar. Tabellen finns här i Sandlådan.
Genom att sortera den först efter kolumnen Användare (ett klick på sorteringspilarna) och sen efter kolumnen Redigering nr kan du se vilka nio artiklar det är som Voyager85 inte har skapat. Om du istället sorterar först efter kolumnen Användare och sedan efter kolumnen Senaste? (två klick för att få alla "Ja" överst), kan du se vilka artiklar som Voyager85 inte har gjort den senaste redigeringen i.
-- Larske (diskussion) 21 mars 2022 kl. 17.40 (CET)Svara
Jag har nu gått igenom de åtta trojan artiklar, jag inte skapat. Av dem var det endast tre som jag behövde redigera. Så nu ska alla trojanartiklar både ha tabell innehåll och brödtext som preciserar vilket läger de tillhör. Voyager85 (diskussion) 21 mars 2022 kl. 19.53 (CET)Svara
Lysande, TestBot är igång och gör en insats! Testkonto 42 (diskussion) 21 mars 2022 kl. 20.26 (CET)Svara
Nu bara en kvar och eftersom den är betydligt högre numrerad än någon annan kommer det ta en liten stund innan boten hittat dit. Så jag tar segern i förskott och säger att vi är klara... Testkonto 42 (diskussion) 21 mars 2022 kl. 21.45 (CET)Svara

Flyttat från BOÅ redigera

Senaste kommentaren: för 2 år sedan7 kommentarer3 personer i diskussionen

Kommit ifatt redigera

Senaste kommentaren: för 1 år sedan7 kommentarer2 personer i diskussionen

Boten är nu ifatt Voyager85s skapande av artiklar. Jag kommer låta roboten fortsätta leta artiklar bland de numrerade. Det kommer med all säkerhet att gå betydligt långsammare... Testkonto 42 (diskussion) 19 maj 2022 kl. 21.07 (CEST)Svara

@Larske: Det sortiment artiklar jag nu stöter på har ofta värden i en märklig uppsättning parametrar. Jag har därför lagt till att kolla upp parametrarna 'periapsis' och 'apoapsis' och tömmer dem i förekommande fall. Har du någon möjlighet att snabbare än mig titta igenom alla artiklar som boten redan redigerat och se om dessa parametrar någonstans har ett värde annat än blankt? Boten borde ha gjort mig uppmärksam på min diskussionssida i dessa fall, men jag kan ha missat dem då jag inte varit medveten om problemet! Testkonto 42 (diskussion) 21 maj 2022 kl. 08.11 (CEST)Svara
@Testkonto 42:Det enklaste, med tanke på resultatet, är nog att låta "Sök" göra jobbet, se följande fråga:
  • Länk till sökfråga som ger en lista på (just nu 9) artiklar som använder mallen {{Faktamall himlakropp}} och som har något värde på någon av parametrarna periapsis eller apoapsis som börjar på en siffra.
Eftersom det endast finns 9 sådana artiklar går det snabbt att manuellt kontrollera vilka av dessa som TestBot42 möjligen har redigerat.
När det gäller botens inlägg på din diskussionssida, inlägg som efter din kontroll raderas, skulle jag rekommendera att de gjordes på en egen "sandlådesida", alltså en undersida till Användare:TestBot42 eller Användare:Testkonto 42, till exempel Användare:TestBot42/Att_undersöka eller liknande. Inlägg på en användardiskussionssida ska ju aldrig, om det inte är uppenbart klotter, raderas utan arkiveras när sidan blir stor. En sandlåda/undersida kan du dock styra helt själv.
Se vidare Wikipedia:Användarsidor#Användardiskussionssidor respektive Wikipedia:Användarsidor#Undersidor.
-- Larske (diskussion) 21 maj 2022 kl. 09.57 (CEST)Svara
Tack! Ingen av dem handlar om asteroider, så det kan få vara.
Jag blir inte notifierad av botens inlägg på undersidor. Det är själva poängen med att göra en logg av det här slaget öht. Testkonto 42 (diskussion) 21 maj 2022 kl. 11.46 (CEST)Svara
Testkonto 42 Jaha, då förstår jag ditt motiv för denna lösning. Jag tror dock att du i dina inställningar kan göra så att du blir aviserad på lämpligt sätt när någon inkluderar ditt användarnamn i ett inlägg utan att skriva på din användardiskussionssida. Fick du någon notifiering till följd av detta inlägg är det redan klart, annars kan du behöva bocka för någon eller några lämpliga kryssrutor på raden för Omnämnande. Sen är det bara att se till att TestBot42 inkluderar ditt användarnamn i sina inlägg på undersidan. Att inkludera ett anrop av mallen {{Ping}} i inlägget borde också fungera.
-- Larske (diskussion) 22 maj 2022 kl. 00.20 (CEST)Svara
Så vitt jag förstår, så funkar notifiering bara om det är ett diskussionsinlägg. Användarundersidor diskuterar vi ju inte på. Testkonto 42 (diskussion) 22 maj 2022 kl. 08.47 (CEST)Svara
Just nu samlar jag in data från Wikidata. Det verkar lite överhettat bland deras servrar där. Får ofta felmeddelanden. Så det lär bli ganska korta körningar framöver och då blir det inte lika många rapporter. Testkonto 42 (diskussion) 22 maj 2022 kl. 08.51 (CEST)Svara

Dvärgplaneter redigera

Senaste kommentaren: för 1 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Efter att jag nu kommit ut till de första Dvärgplaneterna efter Ceres, så vill jag varsla om att det är lite si och så med dessa artiklar. Jag vet inte om det finns någon auktoritär lista över dvärgplaneter. (Enwp antyder att det är lite rörigt.) Men det verkar som 2018 AG37 kategoriserats som en sådan bara utifrån att den (sannolikt) är stor och långt borta. Jag tror de här artiklarna behöver stramas upp lite... Testkonto 42 (diskussion) 27 maj 2022 kl. 14.36 (CEST)Svara

486958 Arrokoth redigera

Senaste kommentaren: för 1 år sedan1 kommentar1 person i diskussionen

Den här artikeln skapades innan New Horizons rendezvous. Det borde därför finnas utrymme för uppdateringar. Jag har löst banelement-delen nu. Testkonto 42 (diskussion) 29 maj 2022 kl. 08.25 (CEST)Svara

Nytt ämne
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipediadiskussion:Projekt_astronomi&oldid=50540454”