Werner Arber, född 3 juni 1929 i Gränichen i Aargau, är en schweizisk mikrobiolog som, tillsammans med de amerikanska forskarna Hamilton Smith och Daniel Nathans, 1978 tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin för deras upptäckt av restriktionsenzymer. Detta är enzymer som endast klyver vid en specifik DNA-sekvens, vilket är mycket användbart då man vill modifiera gener för att studera deras funktion, men också för att få in gener i vektorer.

Werner Arber Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1978
Född3 juni 1929[1][2][3] (94 år)
Gränichen[4][5][6], Schweiz
Medborgare iSchweiz[7][8]
Utbildad vidGenèves universitet
ETH Zürich
Universität Basel
SysselsättningBiolog, läkare, genetiker, universitetslärare
Befattning
Rektor vid Universität Basel
ArbetsgivareUniversity of Southern California
Genèves universitet
BarnSilvia Arber (f. 1968)
Utmärkelser
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1978)[9][10]
Hedersdoktor vid University of Las Palmas de Gran Canaria (1996)[11]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Storkorset av Nationella förtjänstorden för vetenskap
EMBO-medlemskap
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Arber studerade kemi och fysik vid Schweiziska federala tekniska institutet i Zürich från 1949 till 1953. I slutet av 1953 började han arbeta som assistent för elektronmikroskopi vid universitetet i Genève, men lämnade med tiden elektronmikroskopet och fortsatte med att undersöka bakteriofager. Inom detta område skrev han sin doktorsavhandling om defekta lambda-profagmutanter. Han doktorerade 1958 vid Genèves universitet.

Arber arbetade sedan vid University of Southern California i faggenetik med Gio ("Joe") Bertani med början sommaren 1958.[12] I slutet av 1959 accepterade han ett erbjudande att återvända till Genève i början av 1960, men först efter att ha spenderat "flera mycket fruktbara veckor"[13] vid vart och ett av laboratorierna i Gunther Stent (University of California, Berkeley), Joshua Lederberg och Esther Lederberg[14] (Stanford University) och Salvador Luria (Massachusetts Institute of Technology).

Tillbaka vid universitetet i Genève arbetade Arber i ett laboratorium i fysikinstitutets källare, där han utförde produktiv forskning och var handledare för "ett antal förstklassiga doktorander, postdoktorer och seniorforskare." såsom Daisy Roulland Dussoix,[13] vars arbete hjälpte honom att senare få Nobelpriset.[15] År 1965 befordrades han till extraordinär professor för molekylär genetik, men flyttade 1971, efter att ha tillbringat ett år som gästprofessor vid institutionen för molekylärbiologi vid University of California i Berkeley, till universitetet i Basel. Där var han en av de första personerna som arbetade i det nybyggda Biozentrum, som inrymde avdelningarna för biofysik, biokemi, mikrobiologi, strukturbiologi, cellbiologi och farmakologi och därmed bidrog till tvärvetenskaplig forskning. Därefter har Arber vid 27 tillfällen sedan 1981 delat sin expertis och passion för vetenskap med unga forskare vid Lindaus Nobelpristagarmöten.[16]

Arber är medlem i World Knowledge Dialogue Scientific Board och i den påvliga vetenskapsakademin sedan 1981. År 1981 grundade han World Cultural Council[17] och valdes till stipendiat vid American Academy of Arts and Sciences 1984.[18] Påven Benedictus XVI utsåg honom till president för den påvliga vetenskapsakademin i januari 2011, vilket gjorde honom till den första protestanten som innehaft den positionen.[19] År 2017 gick han i pension från den prestigefyllda posten och ersattes av den tyska forskaren Joachim von Braun.[20]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Werner Arber, 15 februari 2021.

Noter redigera

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Werner Arber, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Werner Arber, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Werner Arber, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.waldzell.org.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.casinapioiv.va.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.biography.com.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, The New York Times.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]
  9. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1978, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.ulpgc.es.[källa från Wikidata]
  12. ^ ”Arber, Werner”. Arber, Werner. Cartage.org.lb. 1929-06-03. http://www.cartage.org.lb/en/themes/biographies/mainbiographies/A/Arber/Arber.htm.  Arkiverad 15 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120315134936/http://www.cartage.org.lb/en/themes/biographies/mainbiographies/A/Arber/Arber.htm. Läst 15 februari 2021. 
  13. ^ [a b] ”Werner Arber - Autobiography”. Werner Arber - Autobiography. Nobelprize.org. 1929-06-03. http://nobelprize.org/medicine/laureates/1978/arber-autobio.html. 
  14. ^ Again from Arber's Nobel Autobiography: "One of the first experiments after my return to Geneva was to render E. coli B and its radiation resistant strain B/r sensitive to phage lambda. The first step to accomplish this was easy thanks to a hint received from Esther Lederberg to look for cotransduction of the Ma1+ and lambdaS characters."
  15. ^ M. Zimmer Lederberg, Esther. ”Esther M. Zimmer Lederberg: Gender Discrimination: Daisy Roulland Dussoix”. www.estherlederberg.com. http://www.estherlederberg.com/Censorship/Gender%20Discrimination%205.html. 
  16. ^ ”Werner Arber - Meetings”. www.mediatheque.lindau-nobel.org. http://www.mediatheque.lindau-nobel.org/meetings/laureate-arber#page=1&sort=4&opt=desc&pagesize=3. 
  17. ^ ”About Us”. About Us. World Cultural Council. http://www.consejoculturalmundial.org/about-us/. 
  18. ^ ”Book of Members, 1780-2010: Chapter A”. Book of Members, 1780-2010: Chapter A. American Academy of Arts and Sciences. http://www.amacad.org/publications/BookofMembers/ChapterA.pdf. 
  19. ^ ”Vatican appoints Protestant as scientific body's head - INQUIRER.net, Philippine News for Filipinos”. Vatican appoints Protestant as scientific body's head - INQUIRER.net, Philippine News for Filipinos. Newsinfo.inquirer.net. 2011-01-16. http://newsinfo.inquirer.net/breakingnews/world/view/20110116-314700/Vatican-appoints-Protestant-as-scientific-bodys-head. 
  20. ^ ”New head of Pontifical Academy of Science a natural Francis choice”. New head of Pontifical Academy of Science a natural Francis choice. 2017-06-23. https://cruxnow.com/vatican/2017/06/23/new-head-pontifical-academy-science-natural-francis-choice/.  Arkiverad 6 september 2018 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 september 2018. https://web.archive.org/web/20180906014148/https://cruxnow.com/vatican/2017/06/23/new-head-pontifical-academy-science-natural-francis-choice/. Läst 15 februari 2021. 

Vidare läsning redigera

  • Konforti, B (Feb 2000). ”History. The servant with the scissors”. Nature Structural Biology 7 (2): sid. 99–100. doi:10.1038/72469. ISSN 1072-8368. PMID 10655607. 
  • Raju, Tn (Oct 1999). ”The Nobel chronicles. 1978: Werner Arber (b 1929); Hamilton O Smith (b 1931); Daniel Nathans (b 1928)”. Lancet 354 (9189): sid. 1567. doi:10.1016/S0140-6736(05)76606-X. ISSN 0140-6736. PMID 10551539. 
  • Shampo, Ma; Kyle, Ra (Oct 1995). ”Werner Arber--Nobel laureate”. Mayo Clinic Proceedings 70 (10): sid. 945. doi:10.4065/70.10.sv. ISSN 0025-6196. PMID 7564545. 
  • Kroon, Am (Feb 1979). ”The Nobel Prize for Medicine and Physiology in 1978 (Werner Arber, Daniel Nathans, Hamilton Smith)”. Nederlands Tijdschrift voor Geneeskunde 123 (5): sid. 153–6. ISSN 0028-2162. PMID 368662. 
  • Piekarowicz, A (1979). ”Werner Arber, Daniel Nathans and Hamilton Smith. Nobel prizes for the studies on DNA restriction enzymes”. Postepy Biochemii 25 (2): sid. 251–3. ISSN 0032-5422. PMID 388391. 
  • Berg, K (Dec 1978). ”The Nobel prize in physiology and medicine 1978. Nobel prize to a controversial research field”. Tidsskrift for den Norske Laegeforening 98 (34–36): sid. 1741–2. ISSN 0029-2001. PMID 725894. 
  • Desiderio, S; Boyer, S (Nov 1978). ”Arber, Smith and Nathans: Nobel Laureates in medicine and physiology, 1978”. The Johns Hopkins Medical Journal 143 (5): sid. ix–x. ISSN 0021-7263. PMID 364154. 
  • ”The Nobel prizewinners 1978: medicine. From modest beginnings...”. Nature 275 (5682): sid. 689–90. Oct 1978. doi:10.1038/275684a0. ISSN 0028-0836. PMID 360075. 
  • Peterson, Lr; Gerding, Dn (Aug 1978). ”Protein binding and antibiotic concentrations”. Lancet 2 (8085): sid. 376. doi:10.1016/S0140-6736(78)92977-X. ISSN 0140-6736. PMID 79742. 
  • Petterson, R (1978). ”Nobel prize laureates in physiology and medicine”. Duodecim; Laaketieteellinen Aikakauskirja 94 (23): sid. 1466–9. ISSN 0012-7183. PMID 729493. 

Externa länkar redigera