Walter Besant

brittisk historiker och författare

Walter Besant, född 14 augusti 1836 i Portsmouth, Hampshire, död 9 juni 1901 i London, var en brittisk skriftställare och filantrop.

Walter Besant
Född14 augusti 1836[1][2][3]
Portsmouth
Död9 juni 1901[1][2][3] (64 år)
Frognal, Storbritannien
BegravdSt John-at-Hampstead
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidChrist's College
King's College London
SysselsättningFörfattare[4], historiker
Utmärkelser
Knight Bachelor
Redigera Wikidata

Som romanförfattare tillhörde Besant den socialt reformistiska riktning, vars mest bekanta namn är Charles Dickens. Besants romaners värde ligger främst i den betydelse de fick för det sociala reformarbetet i Storbritannien. I All sorts and conditions of men (1882) skildrade han rikedomens ansvar och föranledde därmed direkt byggandet av Peoples' Palace i London 1887. Han skrev bland annat även ett omfattande kulturhistoriskt arbete över London.

Bibliografi (på svenska) redigera

  • Guldfjäriln (tillsammans med James Rice) (översättning Albert Montgomery, Fahlcrantz, 1883)
  • Rike Mortiboy (Ready-Money Mortiboy) (tillsammans med James Rice) (översättning Edv. Lindahl, Fahlcrantz, 1884)
  • De fattigaste i London (The children of Gibeon) (okänd översättare, Bonnier, 1888)
  • Kampen för lyckan: en historia om trenne friare och en flicka (okänd översättare, Bonnier, 1890)
  • Armorel: nutidsroman (Armorel of Lyonesse) (översättning A. Å-n, Huldberg, 1891)
  • Dämonen (okänd översättare, Sveriges Storloge af I.O.G.T., 1892)
  • En förmögenhet (Beyond the dreams of avarice) (okänd översättare, Hierta, 1896)
  • En rebellisk drottning (översättning C. C., Beijer, 1899)
  • Ready-Money Mortiboy: berättelse (översättning Karl Lundin, Nya Dagligt Allehanda, 1908)
  • Kampen för lyckan: en historia om tre friare och en flicka (okänd översättare, Nordiska konstförlaget, 1918)

Källor redigera

Tryckta källor redigera

Webbkällor redigera

  • Libris

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Sir Walter Besant, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Walter Besant, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]