Wallenbergare
- För andra betydelser, se Wallenberg (olika betydelser).
En wallenbergare är en pannbiff där färsen består av finmalet kalvkött (innanlår), grädde, äggulor, salt, peppar, muskot och färskt ströbröd.[1] Den cirka 1 cm tjocka wallenbergaren ska stekas mycket lätt, vara ljus inuti och endast ljust brun på ytan.[1] Wallenbergare serveras ofta med potatismos, lingonsylt och gröna ärtor[1] samt toppas med skirat smör.
Sannolikt har wallenbergaren ursprungligen även innehållit kalvbräss. Förebilden för rätten lär vara den ryska kalvkotletten à la Pojarskij, som är baserad på hackat kalvkött.[1]
Maträtten är enligt vissa uppkallad efter bankmannen Marcus Wallenbergs hustru Amalia Wallenberg, vars far var läkaren och kokboksförfattaren Charles Emil Hagdahl.[1][2] Enligt gastronomen Edward Blom var det köksmästaren Julius Carlsson som uppfann rätten i mitten av 1930-talet.[3]
Varianter redigera
I brist på kalvfärs kan man använda mager fläskfärs. Broströmmare är en variant med fläskfärs, hälften så många äggulor och kaffegrädde istället för vispgrädde.[2]
Se även redigera
Källor redigera
- ^ [a b c d e] wallenbergare i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ [a b] Rutiga kokboken (4., rev. utg). ICA. 1994. ISBN 91-534-1600-7. OCLC 185960636
- ^ ”Så gör du en äkta Wallenbergare”. mitti.se. 18 maj 2016. Arkiverad från originalet den 17 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210517221802/https://www.mitti.se/nyheter/sa-gor-du-en-akta-wallenbergare/lmper!379438/. Läst 9 juli 2022.