Wallenbergare

Svensk maträtt som innehåller pannbiff där färsen består av finmalet kalvkött, grädde, äggulor, salt, peppar och färskt ströbröd
Wallenbergare.

En wallenbergare är en pannbiff där färsen består av finmalet kalvkött (innanlår[1]), grädde, äggulor, salt,[1] peppar och färskt ströbröd. Den cirka 1[1] cm tjocka wallenbergaren ska stekas mycket lätt, vara ljus inuti och endast ljust brun på ytan. Wallenbergare serveras ofta med kokt potatis eller potatismos, lingonsylt och gröna ärtor[1].

Sannolikt har wallenbergaren ursprungligen även innehållit kalvbräss. Förebilden för rätten lär vaar den ryska kalvkotletten à la Pojarskij, som är baserad på hackat[1] kalvkött.

Maträtten är enligt vissa uppkallad efter bankmannen Marcus Wallenbergs hustru Amalia Wallenberg, vars far var läkaren och kokboksförfattaren Charles Emil Hagdahl.[1][2] Enligt historikern Edward Blom var det köksmästaren Julius Carlsson som uppfann rätten i mitten av 1930-talet.[3]

VarianterRedigera

I brist på kalvfärs kan man använda mager fläskfärs. Broströmmare är en variant med fläskfärs, hälften så många äggulor och kaffegrädde istället för vispgrädde.[2]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d e f] ”wallenbergare - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wallenbergare. Läst 13 februari 2020. 
  2. ^ [a b] Rutiga kokboken (4., rev. utg). Ica. 1994 ;. ISBN 91-534-1600-7. OCLC 185960636. https://www.worldcat.org/oclc/185960636. Läst 14 februari 2020 
  3. ^ ”Så gör du en äkta Wallenbergare”. Allt om Stockholm. 18 maj 2016. https://alltomstockholm.se/restaurangbar/sa-gor-du-en-akta-wallenbergare/. Läst 13 februari 2020. 

Externa länkarRedigera