Vivi Laurent-Täckholm

svensk botaniker, barnboksförfattare och tecknare
(Omdirigerad från Vivi Täckholm)

Vivi Laurent-Täckholm, född Laurent 7 januari 1898 i Danderyds församling,[11] död 3 maj 1978,[12] var en svensk botaniker, barnboksförfattare och tecknare, verksam i Egypten. Hon var syster till Torbern Laurent och faster till Torvard C. Laurent.

Vivi Laurent-Täckholm
Vivi Täckholm i sitt tjänsterum vid Kairos universitet 1969.
FöddVivi Laurent
7 januari 1898[1][2]
Danderyds församling[1], Sverige
Död3 maj 1978 (80 år)
S:t Görans församling[3], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[4][5]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet[6]
Sysselsättningbotaniker, barnboksförfattare, tecknare
ArbetsgivareKairos universitet
Husmodern[7]
MakeGunnar Täckholm[7]
FöräldrarWilhelm Edvard Laurent[1]
SläktingarTorbern Laurent (bror), Torvard C. Laurent (brorson)
Utmärkelser
Ledamot av Vasaorden (1957)[8]
Hans Majestät Konungens medalj i guld av 8:e storleken i Serafimerordens band (1977)[9]
Egyptens förtjänstorden[10]
Illis Quorum[10]
Egyptens republikorden[10]
Honoris causa
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Bakgrund och tidiga år

redigera

Vivi Laurent-Täckholm var dotter till läkaren Edvard Laurent och läraren Lilly Bergstrand.[11] Efter skolgång vid Whitlockska samskolan i Stockholm studerade hon vid Stockholms högskola och blev filosofie kandidat 1922 med botanik som huvudämne. Hon reste i USA 1921–1923. År 1926 gifte hon sig med botanikprofessorn Gunnar Täckholm (1891–1933). De flyttade till Egypten samma år och inledde arbetet med det omfångsrika verket Flora of Egypt.

Andra världskriget och tillbaka till Egypten

redigera

Under andra världskriget arbetade hon på tidningen Husmodern i Stockholm.

Efter kriget flyttade hon dock tillbaka till Egypten. Hon blev professor vid universitetet i Kairo 1946, i Alexandria 1947 och åter i Kairo från 1948.

Vivi Täckholm byggde upp den botaniska institutionen vid Kairos universitet. Hon samlade ihop ett herbarium som blev det största i Afrika med omkring 100 000 växter från hela världen, särskilt från Egypten, Libanon, Arabien och Sudan.

Svensk-egyptiskt samarbete

redigera

Tack vare Vivi Täckholms svenska kontakter försågs institutionen med resurser. Lantbruksakademin i Stockholm skickade 700 kg litteratur till biblioteket och Gustav VI Adolfs 80-årsfond bekostade inköp av utländsk litteratur. SIDA skänkte en mikrofilmssamling omfattande en halv miljon boksidor och herbarieark. Tack vare Wallenbergfonden vid Stockholms universitet uppbyggdes ett laboratorium för pollenanalys med bland annat elektronmikroskop. Under Vivi Täckholms tid hade institutionen ett 20-tal professorer och andra lärare samt över 2 000 studenter.[13]

Täckholm donerade en samling botaniska prover, herbarium samt ett antal föremål till Egyptiska museet i Stockholm. Samlingen finns nu i Medelhavsmuseets samling som ingår i myndigheten Statens museer för världskultur.

Annan verksamhet och auktorsnamn

redigera

År 1952 blev Täckholm filosofie hedersdoktor vid Stockholms högskola. Hon tillhörde Nordisk familjeboks redaktion 1931–1933 och medarbetade med artiklar i Aftonbladet, Stockholms-Tidningen och Dagens Nyheter samt var föreläsare i Folkbildningsförbundet 1932–1945 och ordförande i Stockholms husmodersförening 1944–1946. Förutom botaniska arbeten skrev hon barnböcker och skildringen om sin tid i Amerika i boken Vivis resa[14] som hon själv illustrerade.

Auktorsnamnet Täckh. kan användas för Vivi Laurent-Täckholm i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

 
Vivi Täckholm tillsammans med ett par av sina trogna medarbetare: växtpressaren Mahdi, till vänster, och preparatorn Ibrahim.

Sista tid

redigera

Vivi Täckholm avled under besök i Sverige och är gravsatt på Uppsala gamla kyrkogård.[15]

Bibliografi

redigera
  • Vivis resa. Ett år som piga från New York till San Francisco, 1923
  • Vivis resa II. Från Saltsjöbaden till Pacifikens stränder, 1924
  • Sagan om Snipp, Snapp, Snorum (1926)
  • En skolflicka berättar, 1927
  • Katt: en kärlekssaga berättad och tecknad, 1936
  • Som husmor i Egypten, 1937
  • Bättre än svarta börsen: Vivi berättar hur hon lever gott och riktigt på kupongerna. Utg. av Husmodern. [Recepten av Capucine. Illustr. av Gunila Stierngranat, 1942
  • Husmoderns blomsterlexikon, vol I o II, 1946
  • Hemmet blommar, en liten handbok i krukväxtodling, 1949
  • Faraos blomster: en kulturhistorisk-botanisk skildring av livet i Gamla Egypten, 1951
  • Våra hav: En bok för stora och små, bilder av Veronica Leo, 1978
  • Öknen blommar, 1969
  • Lillans resa till månen: En saga för stora och små, bilder av Veronica Leo, 1976
  • Egypten i närbild, 1964
  • Sagans minareter: En bok om islam, 1971
  • Levande forntid: Strövtåg i Kairomuseet, 1967
  • Egyptisk vardag, 1966
  • Faraos barn: Kopterna i Egypten, 1965
  • Students Flora of Egypt. 2:a utgåvan tryckt i Beirut 1974. Publ. av Universitetet i Kairo. En grön "bibel" på 888 sidor!

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Danderyds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/1494/C I/7 (1895-1910), bildid: 00033612_00021, sida 17, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, ”3,januari,7,,1,,,,Vivi”.[källa från Wikidata]
  2. ^ AlKindi, Vivi Täckholm.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskagravar.se, Täckholm, Vivi f. Laurent, läs online, läst: 26 maj 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, Täckholm, Vivi f. Laurent, läs online, läst: 15 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Vivi Täckholm 1898–1978. Botaniker, författare, Svenska kyrkan, läs online, läst: 26 maj 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, skbl.se , läst: 9 februari 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, JSTOR , läst: 9 februari 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, phaleristica.com , läst: 15 november 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.kungahuset.se , läst: 15 november 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborgs universitet, ISBN 978-91-639-7594-3, läst: 15 november 2023, licens: Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  12. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.
  13. ^ Norstedt, Berit (15 mars 1970). ”Vivi Täckholm, en rar ört i den egyptiska floran”. Dagens Nyheter. 
  14. ^ Libris
  15. ^ Täckholm, Vivi f. Laurent på Svenskagravar.se. Åtkomst 29 december 2012.

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera