Wikipedia

Kulturminnesföreningen Otterhällan

allmännyttig och ideell förening i Göteborg

Kulturminnesföreningen Otterhällan, är en allmännyttig och ideell förening bildad i Göteborg den 7 september 1971. Föreningens inriktning är, att utan vinstintresse vårda och underhålla fastigheten Drottning Kristinas jaktslott, samt väcka intresse hos allmänheten och sprida kunskap om stadens kulturminnen.

Kulturminnesföreningen Otterhällan
TypAllmännyttig ideell förening
VisionSprida kunskap om stadens kulturminnen
Syfteatt utan vinstintresse vårda och underhålla fastigheten Drottning Kristinas jaktslott samt väcka intresse hos allmänheten och sprida kunskap om stadens kulturminnen
SätesortSverige Göteborg, Sverige
MedlemsantalCirka 100
Styrelse
OrdförandeEva Flyborg
Vice ordförandePehr Gärdhagen
SekreterareSonja Kvint
KassörPehr Gärdhagen,
Britt Strömberg (bokföring)
LedamöterEmma Franzén Winroth,
Hasse Kvint,
Gunnar Perman,
Ann Svenberg (suppleant)
Övriga nyckelpersoner
ValberedningMargita Björklund (sammankallande)
RevisorerEva-Lena Haag,
Gunilla Nyberg
TidningSlottsNytt, webbplats
Kulturminnesföreningen Otterhällan, officiell webbplats
Drottning Kristinas jaktslott på Otterhällan i centrala Göteborg – här sett från Västra Liden.

Föreningen samverkar med Göteborgs hembygdsförbund och är den mest centralt belägna föreningen inom förbundet.[1] Aktiviteterna består av kulturaftnar med inbjudna föreläsare och utdelning av årets Kulturpris till en förtjänt person. Föreningen äger och förvaltar Drottning Kristinas jaktslott, som också hyrs ut till privatpersoner, organisationer och företag. Nuvarande ordförande sedan år 2018 är Eva Flyborg.

Föreningen bildas redigera

Föreningen bildades den 7 september 1971 för att rädda och bevara Drottning Kristinas jaktslott till eftervärlden. Det krävdes en stiftelse eller annan juridisk person, för att erhålla statligt stöd i form av AMS-pengar och kommunalt bidrag, för att bekosta flyttning, ny grund och renovering av huset. Detta kunde då placeras på en annan västligare tomt, där det inte hindrade bygget av ett nytt bilgarage på Otterhällegatan för ett hus vid Kungsgatan.[2]

Initiativtagare till föreningen var en grupp kulturintresserade personer: Aarne Avehall, Brita Elmén, Ingmar Hasselgréen Mannerstierna, Torsten Henrikson, Alf Hermansson, Elof Lindälv och Marie-Louise de Vylder-Lehmann.[3]

Den förste ordförande i föreningen var Alf Hermansson under åren 1971–73. Därefter har följande personer varit ordförande i föreningen:

  • Marie-Louise de Vylder-Lehmann 1973–79,
  • Otto Salomon 1979–88,
  • Ingmar Hasselgréen Mannerstierna 1988–2011,
  • Margita Björklund 2011–2017 och
  • Eva Flyborg från 2018.

Syfte redigera

Föreningens stadgar reviderades senast 2018. Av portalpragrafen framgår, att ”föreningen har till syfte, att utan vinstintresse vårda och underhålla fastigheten Drottning Kristinas jaktslott, samt väcka intresse hos allmänheten och sprida kunskap om stadens kulturminnen”.[4]

Föreningens hus redigera

Huvudartikel: Drottning Kristinas jaktslott

Föreningen äger och förvaltar Drottning Kristinas jaktslott, som är beläget vid Otterhällegatan 16 inom Vallgraven i Göteborg. Huset donerades 1971 till föreningen av byggmästare Anders Diös, som hade ett stort intresse även för gamla hus.[5] Jaktslottet invigdes på sin nya tomt den 9 september 1972. Därvid planterades ett vårdträd, en ek, och flaggan hissades i topp på den nyresta flaggstången.[6]

Under en period på 1980-talet var Olga Dahl ledamot av föreningens styrelse. Hon kunde därvid ge en korrekt beskrivning av historiken för föreningens byggnad och dess tidigare ägare.[7] Hon kunde då påvisa, hur numreringen av tomterna i stadens Andra rote hade ändrats under 1700-talet.[8] Olga Dahl hade tidigare utfört en avgörande grundforskning i Riksarkivet om Göteborgs roteindelning med stor betydelse för stadens byggnadshistoria under 1600– och 1700-talen.[9][10]

Fastigheten är genom samverkan med Göteborgs hembygdsförbund försäkrad hos Länsförsäkringar i Halland.

Verksamhet redigera

 
Föreningens hemvist sedan 1971 är Drottning Kristinas jaktslott på Otterhällegatan 16 i centrala Göteborg.

Sedan 2008 ger Kulturföreningen Otterhällan ut en egen tidskrift, SlottsNytt, som riktar sig till föreningens medlemmar.[11] Dessutom finns det en skriftserie.[12]

På jaktslottet anordnar föreningen kulturaftnar med inbjudna föreläsare. Under annan tid hyr föreningen ut huset till privatpersoner, företag och andra föreningar.[13] Varje år sedan 2008 delar föreningen ut ett Kulturpris till en person eller företag, som utmärkt sig genom att verka inom föreningens intresseområde.[14]

Kulturföreningen hade under åren 1972–1997 ett café på jaktslottet. Då gräddades våfflor, som serverades med grädde och sylt till en kopp kaffe eller ett glas saft inne i jaktslottet eller i dess trädgård.[15]

Kulturpristagare redigera

 
Viveca Lärn blev Kulturpristagare 2019.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Associerade verksamheter, Hemsidan för Kulturminnesföreningen Otterhällan.
  2. ^ Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 31. Libris 9056407. ISBN 91-631-1545-X 
  3. ^ Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 22-36. Libris 9056407. ISBN 91-631-1545-X 
  4. ^ Stadgar, Kulturminnesföreningen Otterhällan.
  5. ^ de Vylder-Lehmann, Marie-Louise (1975). "Drottning Kristinas jaktslott" på Otterhällan i Göteborg: bidrag till dess historia och räddning för framtiden. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös. Libris 1034821 
  6. ^ * Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 34. Libris 9056407. ISBN 91-631-1545-X 
  7. ^ Bondeson, Gustaf; Westerlind Ann Mari (1998). Stora Otterhällan: en berättelse om bebyggelsen och människorna på berget. Göteborg: Tre böcker. sid. 24-25. Libris 7593024. ISBN 91-7029-365-1 
  8. ^ Olga Dahl:Göteborgs tomtägare 1637–1807, Andra roten, tomt 123.
  9. ^ Stadsbor i gångna tider: släktforskaren och staden. Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 89:5. Bromma: Sveriges släktforskarförb. 1989. sid. 148. Libris 7765970. ISBN 9187676036 , "Det äldsta Göteborgs roteindelning" av Olga Dahl.
  10. ^ ”Göteborgs tomtägare 1637–1807”. Olga Dahl. http://www.gbgtomter.se. Läst 10 maj 2012. 
  11. ^ SlottsNytt, Hemsidan för Kulturminnesföreningen Otterhällan.
  12. ^ Skriftserie. Göteborg: Kulturminnesföreningen Otterhällan. 1993-. Libris 1763907 
  13. ^ Att hyra Jaktslottet, Hemsidan för Kulturminnesföreningen Otterhällan.
  14. ^ Kulturpris 2008-2019, Hemsidan för Kulturminnesföreningen Otterhällan.
  15. ^ Våffeldag - favorit i repris!, Hemsidan för Kulturminnesföreningen Otterhällan.
  16. ^ Viveca Lärn, Albert Bonniers förlag.

Webbkällor redigera

Tryckta källor redigera

  • Bondeson, Gustaf; Westerlind Ann Mari (1998). Stora Otterhällan: en berättelse om bebyggelsen och människorna på berget. Göteborg: Tre böcker. sid. 22-25. Libris 7593024. ISBN 91-7029-365-1 
  • Gulin, Sven (1977-1978). Göteborgs hjärta: en bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan. Göteborg: [Gulins/Pepita]. sid. 89-71. Libris 164476  Del I: Kungsgatan dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan. Del II: Kungsgatan dess kvarter och omgivningar från Domkyrkan till Östra Larmgatan. Framställningen i del I-II rörande fastigheterna under 1600- och 1700-talen är baserad på manuskript av Olga Dahl. Göteborg 1977-78.
  • Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 22-36, 29. Libris 9056407. ISBN 91-631-1545-X 
  • Skriftserie. Göteborg: Kulturminnesföreningen Otterhällan. 1993-. Libris 1763907 
  • Stadsbor i gångna tider: släktforskaren och staden. Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 89:5. Bromma: Sveriges släktforskarförb. 1989. sid. 148. Libris 7765970. ISBN 9187676036 , "Det äldsta Göteborgs roteindelning" av Olga Dahl.
  • de Vylder-Lehmann, Marie-Louise (1975). "Drottning Kristinas jaktslott" på Otterhällan i Göteborg: bidrag till dess historia och räddning för framtiden. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös. Libris 1034821 

Vidare läsning redigera

  • Elfving, Folke (1996). Kring Göteborgs museum: händelser, människor, minnen. Göteborg: Tre böcker. sid. 71. Libris 7592964. ISBN 91-7029-303-1 
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 421, 425. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 
  • Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 68-69. Libris 17831487. ISBN 9789186853907 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kulturminnesföreningen_Otterhällan&oldid=54639912”