Kulturminnesföreningen Otterhällan

allmännyttig och ideell förening i Göteborg

Kulturminnesföreningen Otterhällan, är en allmännyttig och ideell förening bildad i Göteborg den 7 september 1971. Föreningens inriktning är, att utan vinstintresse vårda och underhålla fastigheten Drottning Kristinas jaktslott, samt väcka intresse hos allmänheten och sprida kunskap om stadens kulturminnen.

Kulturminnesföreningen Otterhällan
TypAllmännyttig ideell förening
VisionSprida kunskap om stadens kulturminnen
Syfteatt utan vinstintresse vårda och underhålla fastigheten Drottning Kristinas jaktslott, samt väcka intresse hos allmänheten och sprida kunskap om stadens kulturminnen
SätesortSverige Göteborg, Sverige
Medlemsantal100
Styrelse
OrdförandeEva Flyborg
Vice ordförandePehr Gärdhagen
SekreterareSonja Kvint
KassörPehr Gärdhagen
LedamöterHasse Kvint,
Anna Jolfors,
Britt Strömberg,
Gunnar Perman
Övriga nyckelpersoner
RevisorerTomas Borgström,
Eskil Malmberg
TidningSlottsNytt
Kulturminnesföreningen Otterhällan, officiell webbplats
Drottning Kristinas jaktslottOtterhällan i centrala Göteborg – här sett från Västra Liden.

Föreningen samverkar med Göteborgs hembygdsförbund och är den mest centralt belägna föreningen inom förbundet.[1] Aktiviteterna består av kulturaftnar med inbjudna föreläsare och utdelning av årets Kulturpris till en förtjänt person. Föreningen äger och förvaltar Drottning Kristinas jaktslott, som också hyrs ut till privatpersoner, organisationer och företag. Nuvarande ordförande är Eva Flyborg.

Varför bildades föreningen och av vem?Redigera

Föreningen bildades för att rädda och bevara Drottning Kristinas jaktslott till eftervärlden. Det krävdes en stiftelse eller annan juridisk person, för att erhålla statligt stöd i form av AMS-pengar och kommunalt bidrag, för att bekosta flyttning, ny grund och renovering av huset. Detta kunde då placeras på en annan tomt där det inte stod ivägen för ett nytt bilgarage vid Otterhällegatan avsett för ett nybyggt hus vid Kungsgatan.[2]

Initiativtagare till föreningen var en grupp kulturintresserade personer: Aarne Avehall, Brita Elmén, Ingmar Hasselgréen Mannerstierna, Torsten Henrikson, Alf Hermansson, Elof Lindälv och Marie-Louise de Vylder-Lehmann. Förste ordföranden i föreningen blev Alf Hermansson.[3]

SyfteRedigera

Föreningens stadgar reviderades senast 2018. Av portalpragrafen framgår, att ”föreningen har till syfte, att utan vinstintresse vårda och underhålla fastigheten Drottning Kristinas jaktslott, samt väcka intresse hos allmänheten och sprida kunskap om stadens kulturminnen”.[4]

Föreningens husRedigera

Föreningen äger och förvaltar Drottning Kristinas jaktslott, som är beläget vid Otterhällegatan 16 inom Vallgraven i Göteborg. Huset donerades 1971 till föreningen av byggmästare Anders Diös, som hade ett stort intresse även för gamla hus.[5] Jaktslottet invigdes på sin nya tomt den 9 september 1972. Därvid planterades ett vårdträd, en ek, och flaggan hissades i topp på den nyresta flaggstången.[6]

Under en period på 1980-talet var Olga Dahl ledamot av föreningens styrelse. Hon kunde därvid ge en korrekt beskrivning av historiken för föreningens byggnad och dess tidigare ägare.[7] Hon kunde då påvisa, hur numreringen av tomterna i stadens Andra rote hade ändrats under 1700-talet.[8] Olga Dahl hade tidigare utfört en avgörande grundforskning i Riksarkivet om Göteborgs roteindelning med stor betydelse för stadens byggnadshistoria under 1600– och 1700-talen.[9][10]

VerksamhetRedigera

 
Föreningens hemvist sedan 1971 är Drottning Kristinas jaktslottOtterhällegatan 16 i centrala Göteborg.

Sedan 2008 ger Kulturföreningen Otterhällan ut en egen tidskrift, SlottsNytt, som riktar sig till föreningens medlemmar.[11] Dessutom finns det en skriftserie.[12]

På jaktslottet anordnar föreningen kulturaftnar med inbjudna föreläsare. Under annan tid hyr föreningen ut huset till privatpersoner, företag och andra föreningar.[13] Varje år sedan 2008 delar föreningen ut ett Kulturpris till en person eller företag, som utmärkt sig genom att verka inom föreningens intresseområde.[14]

Kulturföreningen hade under åren 1972–1997 ett café på jaktslottet. Då gräddades våfflor, som serverades med grädde och sylt till en kopp kaffe eller ett glas saft inne i jaktslottet eller i dess trädgård.[15]

KulturpristagareRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Associerade verksamheter, Hemsidan för Kulturminnesföreningen Otterhällan.
  2. ^ Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 31. Libris länk. ISBN 91-631-1545-X 
  3. ^ Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 22-36. Libris länk. ISBN 91-631-1545-X 
  4. ^ Stadgar, Kulturminnesföreningen Otterhällan.
  5. ^ de Vylder-Lehmann, Marie-Louise (1975). "Drottning Kristinas jaktslott" på Otterhällan i Göteborg: bidrag till dess historia och räddning för framtiden. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös. Libris länk 
  6. ^ * Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 34. Libris länk. ISBN 91-631-1545-X 
  7. ^ Bondeson, Gustaf; Westerlind Ann Mari (1998). Stora Otterhällan: en berättelse om bebyggelsen och människorna på berget. Göteborg: Tre böcker. sid. 24-25. Libris länk. ISBN 91-7029-365-1 
  8. ^ Olga Dahl:Göteborgs tomtägare 1637–1807, Andra roten, tomt 123.
  9. ^ Stadsbor i gångna tider: släktforskaren och staden. Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 89:5. Bromma: Sveriges släktforskarförb. 1989. sid. 148. Libris länk. ISBN 9187676036 , "Det äldsta Göteborgs roteindelning" av Olga Dahl.
  10. ^ ”Göteborgs tomtägare 1637–1807”. Olga Dahl. http://www.gbgtomter.se. Läst 10 maj 2012. 
  11. ^ SlottsNytt, Hemsidan för Kulturminnesföreningen Otterhällan.
  12. ^ Skriftserie. Göteborg: Kulturminnesföreningen Otterhällan. 1993-. Libris länk 
  13. ^ Att hyra Jaktslottet, Hemsidan för Kulturminnesföreningen Otterhällan.
  14. ^ Kulturpris 2008-2019, Hemsidan för Kulturminnesföreningen Otterhällan.
  15. ^ Våffeldag - favorit i repris!, Hemsidan för Kulturminnesföreningen Otterhällan.

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Bondeson, Gustaf; Westerlind Ann Mari (1998). Stora Otterhällan: en berättelse om bebyggelsen och människorna på berget. Göteborg: Tre böcker. sid. 22-25. Libris länk. ISBN 91-7029-365-1 
  • Gulin, Sven (1977-1978). Göteborgs hjärta: en bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan. Göteborg: [Gulins/Pepita]. sid. 89-71. Libris länk  Del I: Kungsgatan dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan. Del II: Kungsgatan dess kvarter och omgivningar från Domkyrkan till Östra Larmgatan. Framställningen i del I-II rörande fastigheterna under 1600- och 1700-talen är baserad på manuskript av Olga Dahl. Göteborg 1977-78.
  • Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 22-36, 29. Libris länk. ISBN 91-631-1545-X 
  • Skriftserie. Göteborg: Kulturminnesföreningen Otterhällan. 1993-. Libris länk 
  • Stadsbor i gångna tider: släktforskaren och staden. Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 89:5. Bromma: Sveriges släktforskarförb. 1989. sid. 148. Libris länk. ISBN 9187676036 , "Det äldsta Göteborgs roteindelning" av Olga Dahl.
  • de Vylder-Lehmann, Marie-Louise (1975). "Drottning Kristinas jaktslott" på Otterhällan i Göteborg: bidrag till dess historia och räddning för framtiden. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös. Libris länk 

Vidare läsningRedigera

  • Elfving, Folke (1996). Kring Göteborgs museum: händelser, människor, minnen. Göteborg: Tre böcker. sid. 71. Libris länk. ISBN 91-7029-303-1 
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 421, 425. Libris länk. ISBN 91-89088-12-3 
  • Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 68-69. Libris länk. ISBN 9789186853907 

Externa länkarRedigera

Kulturminnesföreningen Otterhällan, officiell webbplats