Vitstrupig fnittertrast[2] (Pterorhinus albogularis) är en asiatisk fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Vitstrupig fnittertrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläktePterorhinus
men se text
ArtVitstrupig fnittertrast
P. albogularis
Vetenskapligt namn
§ Pterorhinus albogularis
Auktor(Gould, 1836)
Synonymer
  • Garrulax albogularis
  • Ianthocincla albogularis

Utseende och läte redigera

Vistrupig fnittertrast är en rätt stor (28-30,5 cm) och brun fnittertrast med karakteristiskt vitt på strupen och övre delen av bröstet. Undersidan i övrigt är rostorange och stjärten har breda vita spetsar. Bland lätena hörs tunna och gälla visslingar, men även mjukare "chrrrr".[4][5]

Utbredning och systematik redigera

Vitstrupig fnittertrast behandlas antingen som monotypisk[1] eller delas in i tre underarter med följande utbredning:[6]

Den är nära släkt med rostkronad fnittertrast (P. ruficeps) på Taiwan som tidigare har behandlats som underart till vitstrupig fnittertrast.

Släktestillhörighet redigera

Vitstrupig fnittertrast placeras traditionellt i det stora fnittertrastsläktet Garrulax, men den taxonomiska auktoriteten Clements et al lyfte ut den och ett antal andra arter till släktet Ianthocincla efter DNA-studier.[6][7] Senare studier visar att Garrulax består av flera, äldre utvecklingslinjer,[8] även inom Ianthocincla. Författarna till studien rekommenderar därför att släktet delas upp ytterligare, på så sätt att vitstrupig fnittertrast med släktingar lyfts ut till det egna släktet Pterorhinus. Idag följer tongivande International Ornithological Congress och även Clements et al dessa rekommendationer.[3][6]

Levnadssätt redigera

Vitstrupig fnittertrast hittas i löv- och blandskog samt i öppnare ungskog på mellan 1200 och 3800 meters höjd. Den är flocklevande, till och med under häckningssäsongen, och ses ofta i grupper om sex till 15 individer. Fågeln lever huvudsakligen av insekter, men kan också ta bär och frön vintetid. Den häckar mellan mars och juli. Arten är stannfågel, till viss del även höjdledsflyttare.[5][1]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som sällsynt, lokalt förekommande och möjligen även utdöd i Pakistan, vanlig och vida spridd i Nepal, mycket vanlig i Bhutan, frekvent förekommande till mycket sällsynt i Indien, ganska vanlig till lokalt vanlig i Kina och lokalt ovanlig i Vietnam.[9]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2018 Pterorhinus albogularis . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b] Collar, N. & Robson, C. (2018). White-throated Laughingthrush (Garrulax albogularis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59599 19 november 2018).
  6. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  7. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  8. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  9. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera