Öppna huvudmenyn
Villa Baylon, fasad mot syd, 2011.
Villa Beylon, fasad mot norr, före 1969.

Villa Beylon (även Beylonshof) är en villa belägen i Ulriksdals slottspark i Solna kommun, uppförd 1803 intill Ulriksdals slottsteater. Byggnaden är cirka 400 kvadratmeter stor, rosaputsad tegelbyggnad i ett plan med två flyglar mot norr. Byggnaden har sadeltak, på huvudbyggnaden valmat.[1] Villa Beylon är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne.[2]

Statens fastighetsverk förvaltar fastigheten och ståthållarämbetet har dispositionsrätten och väljer hyresgäster.[3] Under 2009 till 2010 renoveras villan, och är enligt uppgifter i media jämte Villa Parkudden[4] en av de fastigheter som övervägts som kommande bostad för Prinsessan Madeleine.[5]

Innehåll

Historik och ägarlängdRedigera

Villan har fått sitt namn efter den schweiziske lektören Jean Francois Beylon som var vän och rådgivare till Gustav III och Lovisa Ulrika. Han erhöll en byggnad på slottsområdet 1772 som en gåva från kungen. Byggnaden revs när han dog några år senare, och den nuvarande byggnaden uppfördes 1802-03 av överdirektören M.F. Stübing.

Från 1810 till 1836 hyrdes byggnaden av den ryske ambassadören Peter van Suchtelen. van Suchtelen lät uppföra en engelsk park med små romantiska byggnader på fastigheten. Senare var villan hem för hovmarskalken Erik Wetter. 1974-2006 bodde prinsessan Christina i villan med sin familj.[1] Sedan 2014 bor Michael Storåkers i villan.[6]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] solna.se
  2. ^ RAÄ om Villa Beylon
  3. ^ realtid.se Arkiverad 23 september 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ aftonbladet.se
  5. ^ svenskdam.se, realtid.se Arkiverad 7 december 2009 hämtat från the Wayback Machine., realtid.se Arkiverad 6 december 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Sara Johansson (11 februari 2014). ”Äntligen, Storåkers!”. Realtid. Arkiverad från originalet den 6 april 2015. https://web.archive.org/web/20150406024115/http://realtid.se/ArticlePages/201402/11/20140211135013_Realtid741/20140211135013_Realtid741.dbp.asp. Läst 7 september 2015. 

LitteraturRedigera

Externa länkarRedigera