Vilhelm Bjerknes

norsk fysiker och meteorolog

Vilhelm Friman Koren Bjerknes, född 14 mars 1862 i Kristiania (Oslo), död 9 april 1951 i Oslo, var en norsk fysiker och meteorolog, ledare för den så kallade Bergenskolan inom meteorologin. Han var son till Carl Anton Bjerknes och far till Jacob Bjerknes.

Vilhelm Bjerknes
Vilhelm Bjerknes Bust 01.jpg
Född14 mars 1862[1][2][3]
Christiania[4]
Död9 april 1951[5][1][2] (89 år)
Oslo[4]
BegravdVår Frelsers gravlund[6]
kartor
MedborgarskapNorge
Utbildad vidUniversitetet i Oslo Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker, matematiker, universitetslärare, meteorolog, klimatolog
Befattning
Professor
ArbetsgivareCarnegie Institution for Science
Geofysisk Institutt
Stockholms universitet (1893–1907)[7]
Universitetet i Oslo (1907–1912)[8]
Leipzigs universitet (1912–1916)[7]
Universitetet i Oslo (1926–1932)[7]
BarnJacob Bjerknes (f. 1897)
Wilhelm Bjerknes (f. 1901)
Kristian Bjerknes (f. 1901)
FöräldrarCarl Anton Bjerknes[9]
Utmärkelser
Fridtjof Nansens pris för enastående forskning, matematik- och naturvetenskapliga klassen (1908)[10]
Alexander Agassizmedaljen (1926)[11]
Medlem av Royal Society of Edinburgh (1930)[12]
Symons Gold Medal (1932)[7]
Buys Ballot-medaljen (1933)[13]
Utländsk ledamot av Royal Society (1933)[14]
Gunnerusmedaljen (1938)[15]
Vegamedaljen (1939)[16]
Storkors av Sankt Olavs orden
Namnteckning
Vilhelm Bjerknes signature.svg
Redigera Wikidata

KarriärRedigera

Bjerknes blev 1880 student samt 1892 filosofie doktor och amanuens i fysik i Kristiania. År 1893 blev han tillförordnad lärare och 1895 professor i mekanik och matematisk fysik vid Stockholms högskola, 1905 blev han professor i fysik där och 1907 professor i mekanik och matematisk fysik vid Kristiania universitet. År 1913 blev han professor i geofysik vid universitetet i Leipzig och direktor för det där upprättade geofysiska institutet, men återvände redan 1917 till Norge som professor vid Bergens museum och chef för avdelningen för dynamisk meteorologi vid dess geofysiska institut. År 1926 blev han åter professor vid universitetet i Oslo, en befattning vilken han behöll fram till pensioneringen 1932.

Vetenskaplig verksamhetRedigera

Åren 1889-1891 företog Bjerknes utlandsresor och studerade huvudsakligen i Paris hos Henri Poincaré och Paul Appell samt i Bonn hos Heinrich Hertz. Av den sistnämnde fördes han in i studiet av elektriska vågor, på vilket område han utförde mycket värdefulla mätningar. En del av dessa sammanfattade han i sin doktorsavhandling, Elektriske bevægelser i Hertz’ primære leder (i "Arkiv for mathematik og naturvidenskab", 1892). De efter denna tid publicerade skrifterna återfinns huvudsakligen i Wiedemanns "Annalen" och i "Archives des sciences physiques et naturelles" (Genève) samt i Videnskabsselskabets i Kristiania och Vetenskapsakademiens i Stockholm publikationer.

Vetenskapliga resultatRedigera

Han medverkade även i hög grad vid sin fars hydrodynamiska undersökningar och utarbetade dennes hydrodynamiska teori. Stor betydelse för den dynamiska meteorologins utveckling hade hans arbeten angående den så kallade cirkulationsteorin (första avhandlingen: Über einen hydrodynamischen Fundamentalsatz und seine Anwendung auf Atmosphäre und Weltraum, i Vetenskapsakademiens handlingar, 1899), vilken delvis utarbetades i praktisk riktning av hans lärjunge Johan Sandström. Bland hans senare skrifter märks Recherches sur les champs de force hydrodynamique och Fields of Force (båda 1906). Med stöd av Carnegie Institution utgav han "Dynamic Meteorology and Hydrography".

UtmärkelserRedigera

Bjerknes blev ledamot av Videnskabsselskabet i Kristiania 1893, Vetenskapsakademien 1905, Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (1918) samt Vetenskapssocieteten i Uppsala 1922.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Vilhelm-Bjerknestopic/Britannica-Online, omnämnd som: Vilhelm Bjerknes, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w64x5c52, omnämnd som: Vilhelm Bjerknes, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бьеркнес Вильгельм Фриман Корен”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бьеркнес Вильгельм Фриман Корен”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gravnr: 01.054.05.009 (på norskt bokmål), Gravferdsetaten, Oslo kommun, läs online, läst: 28 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d] Wikipedias gemenskap, Wikipedia, läst: 14 mars 2019, licens: Creative Commons Erkännande-Dela lika 3.0.[källa från Wikidata]
  8. ^ tyskspråkiga Wikipedia, läst: 14 mars 2019, licens: Creative Commons Erkännande-Dela lika 3.0, GNU Free Documentation License.[källa från Wikidata]
  9. ^ Carl Anton Bjerknes, MacTutor History of Mathematics archive (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Den matematisk-naturvitenskapelige klasse 1900-1940 (på norskt bokmål), Det Norske Videnskaps-Akademi, läs online, läst: 1 mars 2019.[källa från Wikidata]
  11. ^ Alexander Agassiz Medal (på engelska), National Academy of Sciences, läs online, läst: 1 mars 2019.[källa från Wikidata]
  12. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ Laureates Buys Ballot Medal (på engelska), Kungliga Nederländska Vetenskapsakademin, läs online, läst: 1 mars 2019.[källa från Wikidata]
  14. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 36, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ Gunnerusmedaljen (på norskt bokmål), Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab, läs online, läst: 1 mars 2019.[källa från Wikidata]
  16. ^ Sällskapets medaljörer, Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi, läs online, läst: 1 mars 2019.[källa från Wikidata]

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera