Öppna huvudmenyn
En flock vildsvin i naturreservatet Eriksberg i Blekinge.

Vildsvinet (Sus scrofa) är ett partåigt hovdjur som tillhör samma art som tamsvinet.

Historia i SverigeRedigera

Genom arkeologiska fynd (ben) kan man konstatera att det har funnits vildsvin i Sverige från mesolitikum (mellanstenålder) till och med neolitikum (yngre stenålder). Under neolitikum kan man iaktta att tandstorleken (längden på visdomständerna i nedre käken) hos grisarna har minskat, vilket tolkas som att korsning med tamsvin varit förekommande, liksom domesticering[1].

Det är oklart när man ska betrakta vildsvinen som fullständigt utrotade eller domesticerade i Sverige. Inom det nuvarande Sveriges gränser finns det inga bevis för att det har funnits vildsvin efter neolitikum. Det finns även oklarheter kring graden av domesticering redan under mellanneolitikum. De ben efter svin på Gotland från denna period, som viss forskning hänför till vildsvin, kan i själva verket röra sig om domesticerade djur.[2]

Skriftliga belägg för förekomst av vildsvin i Sverige under vikinga- och medeltid saknas helt, om man med Sverige avser nuvarande Sveriges gränser – i Svenska Pommern fanns det däremot vildsvin.[3] Den utrotning av vildsvin i Sverige som skedde under 1600-talet[4][5] och som ofta refereras till[6][7][8] avser vildsvinen på Öland som från 1500-talet avsatts som "kunglig djurgårdsinrättning"; det vill säga jaktpark.

Fredrik I återinplanterade 1723 vildsvin på Öland, vilka dock väckte starkt missnöje bland bönderna på ön, och efter riksdagsbeslut utrotades vildsvinen på ön åter 1752. Oscar Dickson lät på 1870-talet återinplantera vildsvin på sitt gods Skeppsta i Södermanland.[9]

Från 1940-talet förekom det rymningar från sådana hägn och många år senare, 1987, upptäcktes så en frilevande hjord på 100 djur i Södermanland. Samma år rev Sveriges riksdag upp ett tidigare beslut från 1980 som kungjorde att vildsvinen var oönskade i Sverige, och beslutade istället att vildsvinet åter skulle betraktas som en naturlig del av den svenska faunan.

Numera finns det gott om vildsvin i stora delar Götaland och Svealand. Dalälven kan historiskt ses som en nordgräns för arten. Enligt olika bedömare fanns det 2006 mellan 50 000 och 80 000 individer och 2009-2010 uppgav olika källor en stam på 150 000-300 000 vildsvin i Sverige.[10][11] Det förekommer misstankar hos myndigheter om att den snabba spridningen i delar av Sverige har skett på grund av illegal utplantering av vildsvin, bland annat i sydvästra Leksand i Dalarna,[12][13] och på Öland,[13] där det första bekräftade fyndet av vildsvin i nutid inträffade 2007.[14]

JaktRedigera

Vildsvin får jagas med Klass 1-vapen och med enpipigt hagelgevär med slug eller med brennekeammunition. Vildsvinet är lovligt att skjuta året runt förutom perioden 15 februari-15 april då endast årskultingar är lovliga - detta då de flesta suggor föder vid denna tid. Viktigt att notera är att kultingförande sugga alltid är fredad året runt. Kultingarna klarar sig inte utan suggans ledarskap och svälter ofta ihjäl om modern försvinner.

Enligt en utredning från Naturvårdsverket så bör vildsvinen jagas hårdare. Detta har stött på debatt då flera anser det oetiskt att jaga med belysning, fällor och övriga hjälpmedel som föreslås i utredningen. Jakt med fast belysning är dock tillåten sedan februari 2009 och har välkomnats av många jägare då det medger en bättre möjlighet att identifiera vilket djur som ska fällas. Flera argument mot fällfångsten har kommit fram. Ett av dem är suggans och kultingarnas nära förhållande. Detta medför att svinen utsätts för stor plåga när kulting/sugga är fångad och de andra är utanför. Samtidigt välkomnar stora delar av lantbrukskåren detta då vildsvinen kan orsaka mindre skador på grödor och gödslade vallar.

Jakt är idag den helt dominerande dödsorsaken för vildsvin och svarar för cirka 90 procent av dödsfallen.[15]

I trafikenRedigera

Vildsvinet är en av de viltslag som regleras i jaktförordningen §40, vilket innebär att förare som kolliderat med vildsvin har lagstadgad skyldighet att märka ut platsen och rapportera händelsen till polisen.[16] Älgskadefondsföreningen rekommenderar att man inte ska gå ur bilen om man har kört på ett vildsvin eftersom de kan vara farliga för människan, särskilt om de är arga eller skadade. Man bör istället köra iväg 100 meter och sedan ringa nödnumret 112.

Antalet vildsvin som var inblandade i trafikkollisioner har under många år legat runt 1 000, men år 2007 rusade siffran upp till 1 583 viltolyckor med vildsvin.[17] I början av oktober 2009 beräknades viltolyckorna med vildsvin inblandade bli över 3 280 stycken det året.[18][17] Till november 2012 hade det rapporterats 3 869 vildsvinsolyckor[17]. Vildsvinen står för drygt 6 procent (år 2008) av de rapporterade viltolyckorna.[17]

Som jämförelse kan nämnas att rådjur är inblandade i cirka 29 000 viltolyckor årligen, och älgar i knappt 5 000 olyckor.[17]

Radioaktivt cesium i vildsvinRedigera

Vid Tjernobylolyckan 1986 spreds betydande mängder Cesium-137 över stora områden i norra Sverige. Vid denna tidpunkt var vildsvinsstammen i stort sett obefintlig i de nedfallsdrabbade områdena.[19] Då halveringstiden för denna isotop är cirka 30 år innebär det att aktiviteten i dagsläget (2019) är knappt hälften av den ursprungliga, och kombinerat med låg rörlighet i mark hos cesium finns betydande andelar av det ursprungliga nedfallet kvar strax under markytan. I och med utbredningen av vildsvinsstammen och deras livsmönster att böka i vegetationen har detta inneburit ett ökat upptag av detta något djupare liggande cesium hos vildsvin. Vid en analys som företogs vintern 2017/2018 av SSM av 245 vildsvin som skjutits i nedfallsdrabbade områden i Uppsala, Gävleborgs och Västmanlands län hade 30 procent av vildsvinen halter över 1 500 Bq/kg med en högsta halt på 40 000 Bq/kg .[20]

Livsmedelsverket ger följande råd vid bedömning av cesium-halten i vildsvin:[19]

  • Under 300 Bq/kg – ingen begränsning
  • 300 – 1 500 Bq/kg bör inte ätas oftare än några gånger i veckan
  • 1 500 – 10 000 Bq/kg bör inte ätas oftare än några gånger per år
  • Över 10 000 Bq/kg bör inte ätas alls

För både vildsvin och människor gäller att cesium utsöndras ur kroppen i månadsskala, varför enstaka intag inte ger höjda halter i djuret eller hälsorisker för människor. Möjliga hälsorisker uppstår först vid återkommande intag av cesium över en längre tid.

NoterRedigera

  1. ^ Jonsson, Leif (1986). L.-K. Königsson. red. ”From wild boar to domestic pig - a reassessment of neolithic swine of northwestern Europe” (på English). Nordic Late Quaternary Biology and Ecology 24: sid. 125-129. ISBN 91-7388-051-5. ISSN 0345-0074. https://www.academia.edu/16686877/From_wild_boar_to_domestic_pig_-_a_reassessment_of_neolithic_swine_of_northwestern_Europe. Läst 31 oktober 2015. 
  2. ^ Jonsson, Leif (1986). L.-K. Königsson. red. ”From wild boar to domestic pig - a reassessment of neolithic swine of northwestern Europe” (på English). Nordic Late Quaternary Biology and Ecology 24: sid. 125. ISBN 91-7388-051-5. ISSN 0345-0074. https://www.academia.edu/16686877/From_wild_boar_to_domestic_pig_-_a_reassessment_of_neolithic_swine_of_northwestern_Europe. Läst 31 oktober 2015. 
  3. ^ ”Annotationer öfwer Karbow – 5. Jacht”. Annotationer öfwer Karbow. 1694. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151031071413/http://www.gis.uni-greifswald.de/svea/files/xhtml-Edition/11_ksp_hanshagen/transkript/karbow_trans.htm. Läst 31 oktober 2015. ”Wilddiur finna sig och under tijden här i skogen aff een och annan art, som hiortar och hinnar, wildswijn, rådiur och harar [...]” 
  4. ^ Jakt- och viltvårdsberedningen (1980). ”Vildsvin i Sverige : Betänkande av Jakt- och viltvårdsberedningen”. SOU - Statens offentliga utredningar (Jordbruksdepartementet) 1980:11: sid. 7. https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1980/1980_11%28librisid_14776611%29.pdf. ”Det är sannolikt att den ursprungliga vilda stammen till en början höll sig kvar vid sidan av den tama, allra längst på Öland, där Erik XIV jagade dem på 1500-talet och varifrån Carl IX nämner dem i sin dagbok år 1688. Sedan utrotades de där men återinfördes på befallning av Fredrik I år 1723 och förökade sig kraftigt. De öländska bönderna bad år 1752 att få bli kvitt dem. Detta bifölls men det dröjde ända till omkring 1770 innan utrotningen var slutförd.”. 
  5. ^ Nilsson, Bengt. ”De öländska vildsvinen”. http://members.tripod.com/Bengt_Nilsson/Marinhistoria/vildsvinen.htm. Läst 25 februari 2018. ”I slutet av 1600-talet utrotades vildsvinen på Öland, men Fredrik I lät 1723 inplantera dem på nytt.” 
  6. ^ Från mammutstäpp till kohage: Djurens historia i Sverige. 1993. sid. 43. ”Även vildsvinet försvann från vårt land under Subatlantisk kronozon. De sista fanns troligen på Öland på 1600-talet.” 
  7. ^ ”SLU-studie: Vildsvinsskador på grödor i södra och mellersta Sverige”. SLU - Sveriges lantbruksuniversitet. 22 mars 2013. Arkiverad från originalet den 26 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180226032615/https://www.slu.se/ew-nyheter/nyhetsarkiv/2013/3/slu-studie-vildsvinsskador-pa-grodor-i-sodra-och-mellersta-sverige/. Läst 25 februari 2018. ”Historiskt sett har vildsvinet tidigare funnits i Sverige sedan stenåldern fram till den senare delen av 1600-talet då det utrotades.” 
  8. ^ Viltförvaltningsdelegationen i Södermanlands län (2013). Vildsvin i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel 2014-2016. "15". Länsstyrelsen i Södermanlands län. sid. 4. ISSN 1400-0792. https://krets.jagareforbundet.se/norrasormland/files/2013/12/rapport-2013-15-vildsvin.pdf. ”För cirka 5 000 år sedan började människan hålla tamsvin och odla sin mark vilket resulterade i en kraftig minskning av vildsvinsstammen i anslutning till jordbruksområden. Under 1600-talet utrotades vildsvinen i Sverige.”. 
  9. ^ Handbok för jägare och jagtvänner, Th. Hahr
  10. ^ Klas Ingesson (10 okt 2010) Skjut rätt svin, Expressen, läst 2011-03-17
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525140137/http://nlt.se/startsidan/essunga/1.583292-sverige-har-fler-vildsvin-an-algar. Läst 17 mars 2011. 
  12. ^ Jakt & Jägare (2007-04-25) Efterlyser tips om utplanterade vildsvin Arkiverad 20 december 2016 hämtat från the Wayback Machine., www.jaktojagare.se, läst 2011-03-17
  13. ^ [a b] Jakt & Jägare (2008-01-03) Ölandspolisen misstänker illegal utsättning av vildsvin, www.jaktojagare.se, läst 2011-03-17
  14. ^ Vildsvin skjutet på Öland, barometern.se, läst 20140316
  15. ^ https://web.archive.org/web/20081006230639/http://www.jagareforbundet.se/viltvetande/artpresentation/vildsvinstammen.asp
  16. ^ ”Älgskadefondsföreningen - På olycksplatsen”. Arkiverad från originalet den 10 juli 2014. https://archive.is/20140710080224/http://www.algen.se/se/pa-olycksplatsen. Läst 10 juli 2014. 
  17. ^ [a b c d e] Älgskadefondsföreningen - Viltolycksstatistik
  18. ^ Älgskadefondsföreningens viltolycksprognos 2009-10-05.
  19. ^ [a b] Pål Andersson (21 februari 2019). ”Cesium-137 i vildsvinskött”. SSM - Strålsäkerhetsmyndigheten. https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/miljoovervakning/radioaktiva-amnen/kostnadsfri-matning-av-cesium-137-i-vildsvinskott/. Läst 2 mars 2019. 
  20. ^ ”Radioaktivt cesium i vildsvin”. Livsmedelsverket. 13 februari 2019. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/radioaktivitet-och-bestralning/radioaktivt-cesium-i-vildsvin-fragor-och-svar. Läst 2 mars 2019.