Vialer (Lathyrus)[1] är ett släkte av ärtväxter. Vialer ingår i familjen ärtväxter.[1] Det finns omkring 160 arter av Lathyrus; de förekommer i de tempererade områdena på båda halvkloten och även i bergiga delar av Afrika.

Vialer
Lathyrus vestitus subsp. alefeldii.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningÄrtordningen
Fabales
FamiljÄrtväxter
Fabaceae
SläkteVialer
Lathyrus
Vetenskapligt namn
§ Lathyrus
AuktorLinné
Arter
Gräsvial (vänster) och spjutvial
Gräsvial (vänster) och spjutvial

Biologi

redigera

Vialer är ett- till fleråriga örter, upprätta, krypande eller klättrande. Stjälkarna är ofta vingkantade. Bladen är vanligen parbladiga och uddbladet kan vara ombildad till ett klänge eller borst. Småbladen är två till många, i sällsynta fall saknas de helt, helbräddade och enkla. Stipler oftast stora. Blommorna ensamma, eller vanligen flera i en klase som kommer i bladvecken. Blommorna är ofta stora och färggranna, typiska för familjen. Frukten är en tillplattad balja med två till många frön.

Vialer liknar mycket vickrar men har en pistill som är tillplattad mot spetsen och bladparen är ofta få (0-4). Vickrar har en rundad pistill som smalar av mot spetsen och bladparen är många.

Fröna hos några vialarter innehåller en giftig aminosyra, som om de förtärs i stora mängder kan orsaka en allvarlig sjukdom, lathyrism.

Många arter är viktiga kulturväxter, både grödor och prydnadsväxter. Den mest kända arten torde vara luktärt.

Arter med upprätta stjälkar och med fler än ett bladpar är lundväxter, medan resten, inklusive strandvial växer bäst i full sol, i väldränerad jord. Förökas med frön eller delning.

Hybrider

redigera

Trots att det ibland rapporteras om hybrider, har det bland europeiska och asiatiska arter visat sig omöjligt att få fram korsningar.

Synonymer

redigera

Arter som utan klänge har tidigare samlats i släktet Orobus. Dessa heter oftast "ärt" på svenska; Gökärt (Lathyrus linifolius), vippärt (Lathyrus niger) och vårärt (Lathyrus vernus).

  • Anurus Presl
  • Aphaca L.
  • Cicercula Medikus
  • Clymenum L.
  • Graphiosa Alef.
  • Lastila Alef.
  • Menkenia Bubani
  • Navidura ALef.
  • Nissolia Jacq.
  • Ochrus Miller
  • Orobus L.

Dottertaxa till Vialer, i alfabetisk ordning[1]

redigera

Bildgalleri

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (27 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17068942. Läst 26 maj 2014. 

Övriga källor

redigera
  • Davies A.J.S. (1958) A cytotaxonomic study in the genus Lathyrus. Ph.D. thesis, Manchester University.
  • Kearney, J. P. and Smartt, J. (1995) The grasspea Lathyrus sativus (Leguminosae-Papilionoideae)

Externa länkar

redigera