Öppna huvudmenyn

Valdemarsvik

tätort i Valdemarsviks kommun, Sverige
För andra betydelser, se Valdemarsvik (olika betydelser).

Valdemarsvik är en tätort i Östergötlands län samt centralort i Valdemarsviks kommun. Större delen av tätorten är belägen i Östergötland, en mindre del i Småland. Sommartid förvandlas orten till en turiststad med många båtåkande besökare här och i närbelägna Gryts skärgård.

Valdemarsvik
tätort
centralort
Valdemarsviks före detta järnvägsstation
Valdemarsviks före detta järnvägsstation
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland och Småland
Län Östergötlands län
Kommun Valdemarsviks kommun
Distrikt Valdemarsviks distrikt,
Ringarums distrikt
Koordinater 58°11′59″N 16°35′38″Ö / 58.19972°N 16.59389°Ö / 58.19972; 16.59389
Area
 - tätort 265 hektar (2015)[3]
 - kommun 2 050,27 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 2 819 (2018)[3]
 - kommun 7 904 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 10,638 inv./hektar
 - kommun 4 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Valdemarsvik
Postnummer 615 3X
Riktnummer 0123
Tätortskod T1304[4]
GeoNames 2665675
Ortens läge i Östergötlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Östergötlands län
Wikimedia Commons: Valdemarsvik
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Innehåll

GeografiRedigera

Valdemarsvik ligger vid Valdemarsviken, som ger orten förbindelse med Östersjön. Väg E22 passerar nära orten, som ligger fem mil söder om Norrköping och sex mil norr om Västervik. Genom orten flyter Vammarsmålaån, som i sitt nedre lopp utgör gräns mellan Östergötland och Småland.[5]

 
Vykort från 1913. I den bortre delen av bilden syns Vammarsmålaåns dalgång; ån utgör gräns mellan Östergötland och Småland när den rinner ut i Valdemarsviken.

HistoriaRedigera

Det första omnämnandet om platsen, då under namnet Wagmare, finns i ett pergamentsbrev från 1392 i Borkhults arkiv.[6].

Valdemarsvik fick 1647 rättigheter som lydköping under Västerviks stad och Söderköpings stad. Senare blev man friköping.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Valdemarsvik var och är beläget i Ringarums socken och blev trots det var en köping inte en köpingskommun vid kommunreformen 1862 utan kom att ingå i Ringarums landskommun. Valdemarsvik med kringområde utbröts 1914 ur landskommunen och bildade Valdemarsviks köping som 1971 uppgick i Valdemarsviks kommun där Valdemarsvik sedan dess är centralort.[7]

I kyrkligt hänseende hör orten sedan 1 maj 1919 till Valdemarsviks församling, Ringarums församling dessförinnan.[8]

Orten ingick till 1894 i Hammarkinds tingslag, därefter till 1903 i Hammarkind med Stegeborgs tingslag och sedan till 1971 i Hammarkinds och Skärkinds tingslag. Sedan 1971 ingår Valdemarsvik i Norrköpings domsaga.[9]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Valdemarsvik 1950–2015[10][11]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
3 376
1960
  
3 038
1965
  
3 437
1970
  
3 545
1975
  
3 558
1980
  
3 615
1990
  
3 250 285
1995
  
3 180 285
2000
  
2 954 287
2005
  
2 885 288
2010
  
2 772 289
2015
  
2 685 265

NäringslivRedigera

Garveriet i Valdemarsvik var fram till 1960-talet Sveriges största garveri. Det grundades av släkten Lundberg, som också stod som ägare fram till nedläggningen. Garveriet som tidigare gav arbete på orten har på senare tid gjort sig påmint genom fynd av tungmetaller i Valdemarsviken, främst krom, något som kommunen nu försöker sanera.

1961 förlade Abene sin produktion till Valdemarsvik.

EvenemangRedigera

Årligen arrangeras något som kallas Karnebåtfestivalen.

SportRedigera

Valdemarsvik har sedan år 2000 en ishall, Sparbankshallen, där WIF Hockey spelar.

Fotbollsektionen spelar i division 4 Östergötland. Fotbollsspelaren Nils Liedholm kommer från Valdemarsvik. Stig ”Vammar” Gustavsson, allsvensk guldvinnare med IFK Norrköping, Niclas Forsberg, superettaspelare med Åtvidabergs FF och Elin Hammarman, damallsvenskan med Kenty/Linköpings FC och AIK är fostrade i Valdemarsviks IF.

Personer med anknytning till ortenRedigera

DödaRedigera

LevandeRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2019, Statistiska centralbyrån, 10 maj 2019, läs online
  3. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 13 september 2013
  5. ^ Cederqvist, Bo (2015-04-22): "Ny bro vid landskapsgränsen". nt.se. Läst 18 augusti 2016.
  6. ^ ”Historik”. Valdemarsviks Kommun. Arkiverad från originalet den 31 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160331135543/http://www.valdemarsvik.se/sv/Publik/Om-kommunen/Historik/?mode=Comment. Läst 19 augusti 2016. 
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.