Våldtäkt i krig
Våldtäkt i krig är ett vanligt vapen under krig och konflikter. Våldtäkter sätts i system för att utöva terror, förödmjuka, förnedra, visa sin makt och tvinga till underkastelse.[1][2]
Genom praxis från FN:s olika krigstribunaler har systematiska våldtäkter som beskrivs i stycket ovan, kommit att jämställas med tortyr, folkmord och brott mot mänskligheten. Av den internationella brottsmålsdomstolens stadgar framgår att våldtäkt och sexuellt våld kan utgöra krigsförbrytelser under väpnade konflikter och folkmord i fredstid.[3]
Även de ledare som inte aktivt deltagit i våldtäkten men accepterat eller uppmuntrat till våldtäkt kan dömas för brott mot mänskligheten. Till våldtäktens målsättningar kan höra att framtvinga graviditeter för att på så vis förödmjuka både den enskilda kvinnan och hennes familj och grupp – hon tvingas till fortplantning av fienden. Våldtäkten kan ta sig uttryck i påtvingad prostitution och trafficking, av såväl fienden som den egna gruppen (för att "tillfredsställa" militären). Dessutom är våldtäkter i hemmet vanligare under krig och liknande konflikter.[1][2]
Historik
redigeraSovjetiska massvåldtäkter i Tyskland 1944-1945
redigeraRöda Armén genomförde massvåldtäkter efter erövringen av de östra delarna av Nazityskland. Antalet våldtagna kvinnor och barn har beräknats till cirka två miljoner. Av dessa dog ungefär 240 000 till följd av de skador de fick. Många våldtogs 70-80 gånger.
Forna Jugoslavien
redigeraVåldtäkt användes systematiskt i Bosnien-Hercegovina och Kosovo som en del av strategin att terrorisera befolkningen. Alla sidor i konflikten var skyldiga men de flesta förövarna var serber. Efteråt har man uppskattat att 20 000 muslimska kvinnor våldtogs i Kosovo.[4]
Åtta serbiska militärer eller paramilitärer dömdes 1996 av Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) för våldtäkt av muslimska fångar hållna i ett fångläger i Foča i sydöstra Bosnien-Hercegovina. En av dem som klagade till den lokale polischefen, Dragan Gogovic, blev själv våldtagen av honom.[5]
I Kosovofallet har ingen dömts.
Rwanda
redigeraFN:s särskilda rapportör för Rwanda slog fast att under folkmordet i Rwanda 1994 var våldtäkt regeln och om våldtäkt inte skedde var det ett undantag.[6][7]
En tredjedel av alla som vittnat i Internationella Rwandatribunalen har varit utsatta för sexuellt slaveri. Mellan 250 000 och 500 000 rwandesiska kvinnor och flickor våldtogs under konflikten 1994. [8][9]
Sierra Leone
redigeraUnder inbördeskriget I Sierra Leone, åren 1991 till 2002, var våldtäkter en del av krigföringen. Totalt beräknas 60 000 kvinnor ha våltagits under de åren.[10]
Flera av ledarna står under åtal vid Specialdomstolen för Sierra Leone. Som exempel kan nämnas Charles Taylor och de åtalade i RUF-rättegången och AFRC-rättegången.
Centralafrikanska republiken
redigeraI målet mot Jean-Pierre Bemba vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag är Bemba bland annat misstänkt för våldtäkt, våldtäkt som ett krigsbrott, tortyr, tortyr som ett krigsbrott, plundring och mord. Han påstås ha begått brotten mellan 25 oktober 2002 och 15 mars 2003 tillsammans med soldater i Centralafrikanska republikens armé.[11][12]
Nobels fredspris 2018
redigeraDenis Mukwege och Nadia Murad tilldelades Nobels fredspris 2018 för deras arbete mot sexualiserat våld som vapen i krig och konflikter.[13][14]
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ [a b] ”Sexual violence as a weapon of war”. web.archive.org. 7 juni 1997. Arkiverad från originalet den 7 juni 1997. https://web.archive.org/web/19970607054908/http://www.unicef.org/sowc96pk/sexviol.htm. Läst 20 april 2022.
- ^ [a b] http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=64&module_instance=3&action=pod_show[död länk]
- ^ Engström, Annika. ”Sexuellt våld i krig och konflikt - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet”. nck.uu.se. https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sexuellt-vald/sexuellt-vald-i-krig-och-konflikt/. Läst 20 april 2022.
- ^ [1]
- ^ Om tribunalen ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110131213807/http://www.icty.org/sections/AbouttheICTY. Läst 19 december 2010.
- ^ https://web.archive.org/web/20110108061628/http://www.levandehistoria.se/files/RWANDA_2009_minnesdag.pdf
- ^ Sammanfattning av konflikten http://epubl.luth.se/1402-1781/2001/23/index.html Arkiverad 3 september 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Supranational Criminal Prosecution of Sexual Violence av Anne-Marie de Brouwer sid 55
- ^ Om Internationella Rwandatribunalen ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 september 2009. https://web.archive.org/web/20090904032451/http://www.regeringen.se/sb/d/3304/a/19635. Läst 3 april 2010.
- ^ ”Bekämpa sexuellt våld i krig”. Förenta Nationerna. 16 september 2020. https://unric.org/sv/bekampa-sexuellt-vald-i-krig/. Läst 20 april 2022.
- ^ http://www.icc-cpi.int/library/cases/ICC-01-05-01-08-1-tENG-Corr.pdf[död länk]
- ^ Sammanfattning av målet på engelska http://www.icc-cpi.int/library/press/pressreleases/CAR-January-09-En.pdf[död länk]
- ^ ”Announcement”. The Nobel Peace Prize. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181005154217/https://old.nobelprize.org/pea-press.pdf?_ga=2.265735247.1308475852.1538731124-539298929.1538731124. Läst 5 oktober 2018.
- ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm,. ”Nobel 2018: Tillkännagivanden - Fredspriset”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181006000637/https://www.svtplay.se/video/19482040/nobel-2018-tillkannagivanden/nobels-fredspris-fredspriset. Läst 5 oktober 2018.