Västerås-Barkarö socken

socken i Västmanland

Västerås-Barkarö socken i Västmanland ingick i Tuhundra härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Barkarö distrikt.

Västerås-Barkarö socken
Socken
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradTuhundra härad
KommunVästerås kommun
Bildadmedeltiden
Area32 kvadratkilometer
Upphov tillVästerås-Barkarö landskommun
Västerås-Barkarö församling
MotsvararBarkarö distrikt
TingslagVästmanlands mellersta domsagas tingslag (–)
Siende och Norrbo tingslag ()
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo tingslag ()
Tuhundra tingslag (–)
Karta
Västerås-Barkarö sockens läge i Västmanlands län.
Västerås-Barkarö sockens läge i Västmanlands län.
Västerås-Barkarö sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°32′51″N 16°30′25″Ö / 59.5475°N 16.50694444°Ö / 59.5475; 16.50694444
Koder, länkar
Sockenkod2336
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Barkarö distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 31,74 kvadratkilometer, varav 31,69 land.[1] År 2000 fanns här 1 948 invånare.[2] En del av tätorten Enhagen-Ekbacken samt tätorten och kyrkbyn Barkarö med sockenkyrkan Västerås-Barkarö kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Västerås-Barkarö socken har medeltida ursprung, före 1889 med namnet Barkarö socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Västerås-Barkarö församling och för de borgerliga frågorna till Västerås-Barkarö landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Dingtuna landskommun som uppgick 1967 i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Barkarö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Tuhundra härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente och Västerås kompani.[3]

Geografi redigera

Västerås-Barkarö socken ligger söder om Västerås på halvön mellan Västeråsfjärden och Asköfjärden och omfattar också öar i Mälaren som Ridön och Almö-Lindö. Socknen är småkuperat slättland.[4][1][5]

Fornlämningar redigera

Från järnåldern finns spridda gravar samt några stensträngar. Det finns även två små gravfält, varav ett på Ridön. På Ridön finns också en kyrkogrund.[5][4][6][7]

Namnet redigera

Namnet (1345, Berkarna, 1350 Bondæberkarnum) kommer från kyrkbyn som troligen övertagit ett äldre önamn. Förleden i Barkarö, bärk syftar på björkbestånd. Efterleden är plural av ærin, 'grusö, grusig mark'. Prefixet Bonda-, 'bonde' uppkom under medeltiden som särskiljning från Kungs-Barkarö socken. Västerås- lades till år 1889.[8]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Västerås-Barkarö socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
615
1760
  
626
1769
  
630
1780
  
620
1790
  
608
1800
  
654
1810
  
640
1820
  
578
1830
  
609
1840
  
703
1850
  
651
1860
  
670
1870
  
757
1880
  
750
1890
  
779
1900
  
804
1910
  
719
1920
  
648
1930
  
617
1940
  
545
1950
  
441
1960
  
361
1970
  
1 064
1980
  
1 510
1990
  
1 717
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Västerås-Barkarö socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Administrativ historik för Västerås-Barkarö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  6. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Västerås-Barkarö socken
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Västerås-Barkarö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar redigera