Kungs-Barkarö socken

socken i Västmanland

Kungs-Barkarö socken i Västmanland ingick i Åkerbo härad, ingår sedan 1971 i Kungsörs kommun och motsvarar från 2016 Kungs-Barkarö distrikt.

Kungs-Barkarö socken
Socken
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradÅkerbo härad
KommunKungsörs kommun
Bildadmedeltiden
Area22 kvadratkilometer
Upphov tillKungs-Barkarö landskommun
Kungs-Barkarö församling
MotsvararKungs-Barkarö distrikt
TingslagÅkerbo och Skinnskattebergs tingslag (–)
Åkerbo tingslag (–)
Karta
Kungs-Barkarö sockens läge i Västmanlands län.
Kungs-Barkarö sockens läge i Västmanlands län.
Kungs-Barkarö sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°26′55″N 16°02′13″Ö / 59.44861111°N 16.03694444°Ö / 59.44861111; 16.03694444
Koder, länkar
Sockenkod2299
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Kungs-Barkarö distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 21,70 kvadratkilometer, varav 21,52 land.[1] År 2000 fanns här 258 invånare.[2] Kyrkbyn Kungs-Barkarö med sockenkyrkan Kungs-Barkarö kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Kungs-Barkarö socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kungs-Barkarö församling och för de borgerliga frågorna till Kungs-Barkarö landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Kung Karls landskommun som 1971 uppgick i Kungsörs kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Kungsörs församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Kungs-Barkarö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Åkerbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Kungsörs kompani, Livregementets grenadjärkår, Kungsörs kompani och Livregementets husarkår.[4]

Geografi redigera

Kungs-Barkarö socken ligger söder om Köping och Hedströmmen och väster om Mälarviken Galten, norr om Arbogaåns nedersta lopp med Köpingsåsen löpande från norr till söder. Socknen är en slättbygd.[5][1][6]

Köpingsåsen finns ruinerna av Konungaberkarna, nu Hovgården, en äldre kungsgård. Kungsörs kungsgård låg norr om Arbogaåns utlopp. och var ofta använd av regenterna från Gustav Vasa till Karl XII.

Fornlämningar redigera

Köpingsåsen finns även en labyrint och den fornminnesmärkta Drottning Kristinas ridbana.[6][5][7][8]

Namnet redigera

Namnet (1347 Berkarnæ) kommer från den äldre kungsgården. Berkarnæ antas ursprungligen vara ett önamn, vilket har bildats av en form av björk och pluralis aværin, 'grusformation' eller 'sandformation'.[9]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Kungs-Barkarö socken 1760–1990
ÅrFolkmängd
1760
  
185
1769
  
212
1780
  
201
1790
  
238
1800
  
303
1810
  
258
1820
  
240
1830
  
325
1840
  
344
1850
  
385
1860
  
474
1870
  
540
1880
  
620
1890
  
684
1900
  
596
1910
  
582
1920
  
582
1930
  
588
1940
  
469
1950
  
408
1960
  
291
1970
  
230
1980
  
196
1990
  
208
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kungs-Barkarö socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Kungs-Barkarö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kungs-Barkarö socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kungs-Barkarö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar redigera