Världsmästerskapet i fotboll för damer
Världsmästerskapet i fotboll för damer (officiellt: FIFA Women's World Cup[1]), ofta beskrivet som Dam-VM i fotboll, är världsmästerskapet i fotboll för damer. Oftast är det VM-slutspelet, spelat vart fjärde år sedan 1991,[2] som åsyftas med begreppet. Det mest framgångsrika landslaget i damfotboll är USA som vunnit 3 titlar och även flest medaljer (3 guld, 1 silver och 3 brons: totalt 7 st). Utöver USA har även Tyskland (2 titlar), Japan (1 titel) och Norge (1 titel) vunnit VM.
| Världsmästerskapet i fotboll för damer | |
| Sport(er) | fotboll |
|---|---|
| Plats | hela världen |
| Tidpunkt | vanligtvis juni–juli |
| År | 1991– |
| Geografisk omfattning | hela världen |
| Arrangör | Fifa |
| Regerande mästare |  USA (2015) |
| Flest titlar | USA (3) |
Innehåll
Format och historikRedigera
Turneringen grundades 1991 och har sedan dess arrangerats vart fjärde år. Det nuvarande turneringsformatet inkluderar ett kval och ett slutspel. Kvalet är fördelat regionsvis över FIFA:s medlemsorganisationers upptagningområden runt världen. Slutspelet, det som oftast förknippas med begreppet "Dam-VM", äger rum i ett land över tre veckors tid.
Dam-VM i fotboll räknas som den viktigaste internationella damtävlingen i fotboll och avgörs mellan kvalificerade landslag i fotboll som hämtas från FIFA:s medlemsländer. Det första turneringsarrangemanget ägde rum 61 år efter den första upplagan av herrarnas motsvarighet – Världsmästerskapet i fotboll 1930.
Tureringen tänktes ut av den dåvarande FIFA-presidenten João Havelange.[3] Den första turneringen avgjordes i Kina, i en turnering där 12 landslag deltog. 1995 års turnering avgjordes i Sverige, återigen med 12 deltagande lag.[4]
1999 års slutspel utspelades i USA, där hemmanationen tog hem turneringen efter en finalseger över Kina. Finalen i Rose Bowl noterade en publiksiffra på 90 185, världsrekord för ett idrottsevenemang för kvinnor.[5] USA arrangerade även 2003 års arrangemang, som Tyskland vann. I 2007 års slutspel, arrangerat i Kina, försvarade Tyskland sitt guld. 2011 års arrangemang ägde rum i Tyskland, och där vann Japan finalen efter en straffläggning mot USA. 2015 års arrangemang avgjordes i Kanada, och där inkluderade slutspelet för första gången 24 lag.[6]
ResultatRedigera
MedaljörerRedigera
| År | Värdnation | Final | Match om tredjepris | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vinnare | Resultat | Tvåa | Trea | Resultat | Fyra | ||
| 1991 |  Kina |
USA |
2–1 |  Norge
|
Sverige  |
4–0 |  Tyskland |
| 1995 | Sverige |
Norge |
2–0 | Tyskland
|
USA |
2–0 | Kina |
| 1999 | USA |
USA |
0–0 (5–4 str.) | Kina
|
Brasilien  |
0–0 (5–4 str.) | Norge |
| 2003 | USA |
Tyskland |
2–1 (e.f.) | Sverige
|
USA |
3–1 |  Kanada |
| 2007 | Kina |
Tyskland |
2–0 | Brasilien
|
USA |
4–1 | Norge |
| 2011 | Tyskland |
Japan  |
2–2 (3–1 str.) | USA
|
Sverige |
2–1 |  Frankrike |
| 2015 | Kanada |
USA |
5–2 | Japan
|
England  |
1–0 (e.f.) | Tyskland |
| 2019 | Frankrike |
||||||
MaratontabellRedigera
Notera att det är resultaten efter ordinarie speltid (90 minuter) som har räknats i tabellen. Seger efter förlängning eller efter straffsparkar räknas som oavgjord (resultatet efter ordinarie speltid). Seger ger 3 poäng, oavgjorda matcher ger 1 poäng och förluster ger 0 poäng. Siffror inom parenteser visar antalet deltagna mästerskap.
| Nr | Lag | S | V | O | F | GM | IM | MS | P |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | USA (6) |
36 | 27 | 5 | 4 | 96 | 31 | +65 | 86 |
| 2 | Tyskland (6) |
32 | 21 | 6 | 5 | 93 | 33 | +60 | 69 |
| 3 | Norge (6) |
31 | 19 | 3 | 9 | 76 | 41 | +35 | 60 |
| 4 | Sverige (6) |
29 | 18 | 3 | 8 | 54 | 33 | +21 | 57 |
| 5 | Brasilien (6) |
26 | 14 | 5 | 7 | 53 | 33 | +20 | 47 |
| 6 | Kina (5) |
24 | 13 | 5 | 6 | 48 | 25 | +23 | 44 |
| 7 | Japan (6) |
22 | 6 | 4 | 12 | 23 | 45 | −22 | 22 |
| 8 | England (3) |
12 | 5 | 4 | 3 | 22 | 20 | +2 | 19 |
| 9 | Kanada (5) |
18 | 4 | 3 | 11 | 26 | 46 | −20 | 15 |
| 10 |  Australien (5) |
17 | 3 | 4 | 10 | 24 | 39 | −15 | 13 |
| 11 |  Nigeria (6) |
17 | 3 | 4 | 10 | 19 | 52 | −33 | 13 |
| 12 |  Ryssland (2) |
8 | 4 | 0 | 4 | 16 | 14 | +2 | 12 |
| 13 | Frankrike (2) |
9 | 3 | 2 | 4 | 12 | 13 | −1 | 11 |
| 14 |  Danmark (4) |
14 | 3 | 2 | 9 | 21 | 25 | −4 | 11 |
| 15 |  Nordkorea (4) |
13 | 3 | 2 | 8 | 12 | 20 | −8 | 11 |
| 16 |  Italien (2) |
7 | 2 | 3 | 2 | 13 | 12 | +1 | 9 |
| 17 |  Ghana (3) |
9 | 1 | 1 | 7 | 6 | 30 | −24 | 4 |
| 18 |  Taiwan (1) |
4 | 1 | 0 | 3 | 2 | 15 | −13 | 3 |
| 19 |  Mexiko (2) |
6 | 0 | 2 | 4 | 4 | 22 | −18 | 2 |
| 20 |  Colombia (1) |
3 | 0 | 1 | 2 | 0 | 4 | −4 | 1 |
| 21 |  Nya Zeeland (3) |
9 | 0 | 1 | 8 | 5 | 26 | −21 | 1 |
| 22 |  Ekvatorialguinea (1) |
3 | 0 | 0 | 3 | 2 | 7 | −5 | 0 |
| 23 |  Sydkorea (1) |
3 | 0 | 0 | 3 | 1 | 11 | −10 | 0 |
| 24 |  Argentina (2) |
6 | 0 | 0 | 6 | 2 | 33 | −31 | 0 |
MedaljligaRedigera
| Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | USA
|
3 | 1 | 3 | 7 |
| 2 | Tyskland
|
2 | 1 | 0 | 3 |
| 3 | Norge
|
1 | 1 | 0 | 2 |
| Japan
|
1 | 1 | 0 | 2 | |
| 5 | Sverige
|
0 | 1 | 2 | 3 |
| 6 | Brasilien
|
0 | 1 | 1 | 2 |
| 7 | Kina
|
0 | 1 | 0 | 1 |
| 8 | England
|
0 | 0 | 1 | 1 |
SkyttedrottningarRedigera
| År | Spelare | Nation | Mål |
|---|---|---|---|
| 1991 | Michelle Akers | USA |
10 |
| 1995 | Ann-Kristin Aarønes | Norge |
6 |
| 1999 | Sissi | Brasilien |
7 |
| 1999 | Sun Wen | Kina |
7 |
| 2003 | Birgit Prinz | Tyskland |
7 |
| 2007 | Marta | Brasilien |
7 |
| 2011 | Homare Sawa | Japan |
5 |
| 2015 | Célia Šašić[7] | Tyskland |
6 |
Turneringarnas bästa spelareRedigera
| År | Spelare | Nation |
|---|---|---|
| 1991 | Carin Jennings | USA
|
| 1995 | Hege Riise | Norge
|
| 1999 | Sun Wen | Kina
|
| 2003 | Birgit Prinz | Tyskland
|
| 2007 | Marta | Brasilien
|
| 2011 | Homare Sawa[8] | Japan
|
| 2015 | Carli Lloyd | USA
|
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ Dam-VM-portalen på Uefa.com. Läst 10 juli 2013.
- ^ "fotboll". NE.se. Läst 10 juli 2013.
- ^ ”Women's World Cup History”. Sports Illustrated. http://sportsillustrated.cnn.com/soccer/world/1999/womens_worldcup/history/index.html. Läst 25 mars 2007.
- ^ ”FIFA Women's World Cup — USA 1999” (på engelska). FIFA.com. http://www.fifa.com/tournaments/archive/tournament=103/edition=4644/overview.html. Läst 10 juli 2013.
- ^ ”Women's World Cup History” (på engelska). The Sports Network. http://www.sportsnetwork.com/default.asp?c=sportsnetwork&page=SOC-WWC/STAT/WWC-HISTORY.htm. Läst 10 juli 2013.[död länk]
- ^ Molinaro, John F. (3 mars 2011). ”Canada gets 2015 Women's World Cup of soccer” (på engelska). CBC Sports. http://www.cbc.ca/sports/soccer/story/2011/03/03/sp-womens-world-cup.html. Läst 10 juli 2013.
- ^ ”Lloyd, Solo and Sasic lead the way”. http://www.fifa.com/womensworldcup/news/y=2015/m=7/news=lloyd-and-sasic-lead-the-way-2661396.html. Läst 7 juli 2015.
- ^ Fifa (18 juli 2011). ”Double delight for Sawa” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 18 juli 2011. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Världsmästerskapet i fotboll för damer.
