Världsmästerskapet i fotboll för damer 2011

Val av värdland

Kvalspel

Spelorter

Spelartrupper

Domare

Gruppspel

Slutspel

Utmärkelser

Statistik

Källor

Externa länkar

Kvalificerade länder

Hemskickade spelare

Grupp A

Grupp B

Grupp C

Grupp D

Slutspelsträd

Kvartsfinaler

Semifinaler

Bronsmatch

Final

Bästa spelare (Guldbollen)

Bästa målskytt (Guldskon)

Övriga utmärkelser

All star-lag

Skytteliga

Noter

Världsmästerskapet i fotboll för damer 2011
Evenemangsfakta
Datum	26 juni–17 juli 2011
Arrangör	Fifa och DFB
Värdnation	Tyskland
Deltagare
Nationer	16
Statistik
Matcher	32
Mål	86 (2,7 per match)
Publik	845 711 (26 428 per match)
Flest mål	Homare Sawa (5 mål)
Bäste spelare	Homare Sawa
Bäste målvakt	Hope Solo
Fair play	Japan
0
Mästare	Japan (1:a titeln)
Finalist	USA
Trea	Sverige
000Fyra	Frankrike
Föregående	Följande
2007 Kina	Kanada 2015

Världsmästerskapet i fotboll för damer 2011 var det sjätte genom tiderna och spelades i Tyskland 26 juni–17 juli 2011. Japan, som tidigare som mest nått kvartsfinal i ett VM-slutspel, vann finalen mot USA efter straffar.^[1] Sverige tog brons.^[2]

För de europeiska lagen var mästerskapet också kvalturnering till de olympiska sommarspelen 2012. Europa hade två platser i OS som tilldelades de två främsta europeiska lagen i VM, Sverige och Frankrike. England deltog inte i kvalet eftersom de var direktkvalificerade till OS som en del av värdnationen Storbritanniens lag.

De sex ursprungliga kandidaterna

Sex nationer, Australien, Frankrike, Kanada, Peru, Schweiz och Tyskland, uppgav ursprungligen att de hade intresse i att få anordna världsmästerskapet i fotboll för damer 2011. Det tyska fotbollsförbundet meddelade den 26 januari 2006 att de hoppades få stå som värd för turneringen, efter ett löfte från Tysklands förbundskansler Angela Merkel att fullt ut stödja ett potentiellt bud.^[3] Alla sex nationer hade officiellt meddelat sitt intresse när deadlinen den 1 mars 2007 gått ut, och bekräftade sin avsikt att vara värd för fotbolls-VM 2011 innan den 3 maj 2007 till Fifa.

Det slutliga budet var tvunget att överlämnas före den 1 augusti 2007. Schweiz drog tillbaka sin ansökan den 29 maj 2007 och konstaterade att Europa var starkt fokuserat på Frankrike och Tyskland, och ett tredje europeiskt bud verkade meningslöst. Den 27 augusti 2007 drog även Frankrike sig ur, enligt uppgift i utbyte mot Tysklands stöd för sina försök att vara värd för herrarnas Europamästerskapet 2016.^[4] Senare hoppade även Australien (12 oktober 2007) och Peru (17 oktober 2007) av och då återstod endast Kanada och Tyskland. Den 30 oktober 2007 valde Fifas exekutivkommitté ut Tyskland till värd för turneringen.^[5] Kanada tilldelades istället Världsmästerskapet 2015.^[6]

Lagen kvalificerade sig till mästerskapet genom fotbollsfederationernas turneringar som hölls mellan april 2009 och november 2010. Tyskland var som värd av tävlingen direktkvalificerat.

AFC (3)

CAF (2)

CONCACAF (3)

Kanada
Mexiko
USA

CONMEBOL (2)

OFC (1)

Nya Zeeland

Uefa (5)

England
Frankrike
Tyskland (värd)
Norge
Sverige

Kvalificerade länder

Ej kvalificerade länder

Deltog inte i kvalet

Ej medlem i Fifa

Turneringens matcher spelas i nio städer.

Spelplatser



Stadion Augsburg Stad: Augsburg Kapacitet: 25 579 Klubb: FC Augsburg	Olympiastadion Stad: Berlin Kapacitet: 74 244 Klubb: Hertha BSC	Ruhr-Stadion Bochum Stad: Bochum Kapacitet: 23 000 Klubb: VfL Bochum

Rudolf-Harbig-Stadion Stad: Dresden Kapacitet: 32 085 Klubb: Dynamo Dresden	Stadion Frankfurt Stad: Frankfurt Kapacitet: 49 240 Klubb: Eintracht Frankfurt	Stadion Leverkusen Stad: Leverkusen Kapacitet: 30 200 Klubb: Bayer Leverkusen

Stadion im Borussia-Park Stad: Mönchengladbach Kapacitet: 46 297 Klubb: Borussia Mönchengladbach	Rhein-Neckar-Arena Stad: Sinsheim Kapacitet: 25 641 Klubb: TSG 1899 Hoffenheim	Stadion Wolfsburg Stad: Wolfsburg Kapacitet: 25 361 Klubb: VfL Wolfsburg

Colombias andremålvakt Yineth Varon stängdes av efter att ha testats positiv vid ett dopingtest den 25 juni 2011.^[7]
Ekvatorialguineas anfallare Jade Boho Sayo fick personligt straff på två månaders avstängning och skickades hem från världsmästerskapet då hon som född spanjorska inte anmält till Fifa att hon bytt landslag.^[8]
Två nordkoreanska spelare, Song Jong Sun och Jong Pok Sim, fastnade den 6 juli 2011, innan matchen mot Colombia, i en dopingkontroll. Spelarna togs ur den nordkoreanska truppen.^[9]

Fifas domarkommitté utsåg 16 huvuddomare, 32 assisterande domare samt 3 domare som endast kommer att fungera som fjärdedomare, totalt 51 stycken.^[10] Av dessa 51 domare kommer 21 från Uefa, 9 vardera från AFC och CONCACAF, 6 från CONMEBOL samt 3 vardera från CAF och OFC.^[11]^[12] Den äldsta domaren är den 42-åriga Jenny Palmqvist från Sverige och den yngsta är den 29-åriga Finau Vulvuli från Fiji.^[13]

Huvuddomare	Assisterande
CAF	Afrika
Therese Neguel (1)	Tempa Ndah (1)	Lidwine Rakotozafinoro (1)
AFC	Asien
Cha Sung Mi (1)	Kim Kyoung Min (1)	Widiya Shamsuri (1)
Etsuka Fukano (2)	Saori Takahashi (2)	Zhang Lingling (2)
Jacqui Melksham (2)	Allyson Flynn (2)	Sarah Ho (2)
CONCACAF	Nord- och Centralamerika samt Karibien
Quetzalli Alvarado (2)	Mayte Chavez (3)	Rita Munoz (3)
Carol Anne Chenard (3)	Emperatriz Ayala (2)	Cindy Mohammed (1)
Kari Seitz (3)	Marlene Duffy (4)	Veronica Perez (3)
CONMEBOL	Sydamerika
Estela Alvarez (2)	Maria Rocco (3)	Yoly Garcia (2)
Silvia Reyes (2)	Marlene Leyton (1)	Mariana Corbo (2)
OFC	Oceanien
Finau Vulivuli (1)	Jacqui Stephenson (1)	Lata Tuifutuna (1)
Uefa	Europa
Dagmar Damkova (1)	Maria Luisa Villa Gutierrez (1)	Yolanda Parga Rodriguez (1)
Gyöngyi Gaál (1)	Cristina Cini (1)	Natalie Aspinall (1)
Kirsi Heikkinen (3)	Anu Jokela (3)	Tonja Paavola (3)
Jenny Palmqvist (3)	Helen Karo (3)	Anna Nyström (3)
Christina Pedersen (2)	Hege Steinlund (2)	Lada Rojc (2)
Bibiana Steinhaus (3)	Katrin Rafalski (3)	Marina Wozniak (3)
Fjärdedomare
Thalia Mitsi	Kateryna Monzul	Esther Staubli

Gruppindelningen lottades i Frankfurt den 29 november 2010.^[14]

Nr	Lag v • r	S	V	F	GM	IM	MS	P
1	Tyskland	3	3	0	7	3	+4	9
2	Frankrike	3	2	1	7	4	+3	6
3	Nigeria	3	1	2	1	2	−1	3
4	Kanada	3	0	3	1	7	−6	0

	26 juni 2011	Nigeria	0 – 1	Frankrike	Rhein-Neckar-Arena
15:00 UTC+2			(0 – 0) Rapport	55′ Marie-Laure Delie	Sinsheim Publik: 25 475 Domare: Kari Seitz (Sverige)

	26 juni 2011	Tyskland	2 – 1	Kanada	Olympiastadion
18:00 UTC+2		Kerstin Garefrekes 9′ Célia Okoyino da Mbabi 41′	(2 – 0) Rapport	81′ Christine Sinclair	Berlin Publik: 73 680 Domare: Jacqui Melksham (Australien)

	30 juni 2011	Kanada	0 – 4	Frankrike	Ruhrstadion
18:00 UTC+2			(0 – 1) Rapport	23′, 59′ Gaëtane Thiney 65′ Camille Abily 82′ Élodie Thomis	Bochum Publik: 16 591 Domare: Etsuko Fukano (Japan)

	30 juni 2011	Tyskland	1 – 0	Nigeria	Waldstadion
20:45 UTC+2		Simone Laudehr 53′	(0 – 0) Rapport		Frankfurt Publik: 48 817 Domare: Cha Sung-mi (Sydkorea)

	5 juli 2011	Frankrike	2 – 4	Tyskland	Borussia-Park
20:45 UTC+2		Marie-Laure Delie 55′ Laura Georges 71′	(0 – 2) Rapport	24′ Kerstin Garefrekes 31′, 67′ (str.) Inka Grings 88′ Célia Okoyino da Mbabi	Mönchengladbach Publik: 45 867 Domare: Kirsi Heikkinen (Finland)

	5 juli 2011	Kanada	0 – 1	Nigeria	Rudolf-Harbig-Stadion
20:45 UTC+2			(0 – 0) Rapport	72′ Perpetua Nkwocha	Dresden Publik: 13 638 Domare: Finau Vulivuli (Fiji)

Nr	Lag v • r	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	England	3	2	1	0	5	2	+3	7
2	Japan	3	2	0	1	6	3	+3	6
3	Mexiko	3	0	2	1	3	7	−4	2
4	Nya Zeeland	3	0	1	2	4	6	−2	1

	27 juni 2011	Japan	2 – 1	Nya Zeeland	Ruhrstadion
15:00 UTC+2		Yūki Nagasato 5′ Aya Miyama 67′	(1 – 1) Rapport	11′ Amber Hearn	Bochum Publik: 12 538 Domare: Kirsi Heikkinen (Finland)

	27 juni 2011	Mexiko	1 – 1	England	Volkswagen Arena
18:00 UTC+2		Mónica Ocampo 32′	(1 – 1) Rapport	20′ Fara Williams	Wolfsburg Publik: 18 702 Domare: Silvia Reyes (Peru)

	1 juli 2011	Japan	4 – 0	Mexiko	Bayarena
15:00 UTC+2		Homare Sawa 12′, 38′, 79′ Shinobu Ohno 14′	(3 – 0) Rapport		Leverkusen Publik: 22 291 Domare: Christina Pedersen (Norge)

	1 juli 2011	Nya Zeeland	1 – 2	England	Rudolf-Harbig-Stadion
18:15 UTC+2		Sarah Gregorius 18′	(1 – 0) Rapport	63′ Jill Scott 81′ Jessica Clarke	Dresden Publik: 19 110 Domare: Thérèse Neguel (Kamerun)

	5 juli 2011	England	2 – 0	Japan	Augsburg Arena
18:15 UTC+2		Ellen White 14′ Rachel Yankey 65′	(1 – 0) Rapport		Augsburg Publik: 20 777 Domare: Carol Anne Chenard (Kanada)

	5 juli 2011	Nya Zeeland	2 – 2	Mexiko	Rhein-Neckar-Arena
18:15 UTC+2		Rebecca Smith 89′ Hannah Wilkinson 90+3′	(0 – 2) Rapport	1′ Stephany Mayor 28′ Maribel Domínguez	Sinsheim Publik: 20 451 Domare: Jenny Palmqvist (Sverige)

Nr	Lag v • r	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Sverige	3	3	0	0	4	1	+3	9
2	USA	3	2	0	1	6	2	+4	6
3	Nordkorea	3	0	1	2	0	3	−3	1
4	Colombia	3	0	1	2	0	4	−4	1

	28 juni 2011	Colombia	0 – 1	Sverige	Bayarena
15:00 UTC+2			(0 – 0) Rapport	56′ Jessica Landström	Leverkusen Publik: 21 106 Domare: Carol Anne Chenard (Kanada)

	28 juni 2011	USA	2 – 0	Nordkorea	Rudolf-Harbig-Stadion
18:15 UTC+2		Lauren Holiday 53′ Rachel Van Hollebeke 75′	(0 – 0) Rapport		Dresden Publik: 21 859 Domare: Bibiana Steinhaus (Tyskland)

	2 juli 2011	Nordkorea	0 – 1	Sverige	Augsburg Arena
14:00 UTC+2			(0 – 0) Rapport	63′ Lisa Dahlkvist	Augsburg Publik: 23 768 Domare: Estela Álvarez (Argentina)

	2 juli 2011	USA	3 – 0	Colombia	Rhein-Neckar-Arena
18:00 UTC+2		Heather O'Reilly 11′ Megan Rapinoe 49′ Carli Lloyd 56′	(1 – 0) Rapport		Sinsheim Publik: 25 475 Domare: Dagmar Damková (Tjeckien)

	6 juli 2011	Sverige	2 – 1	USA	Volkswagen Arena
20:45 UTC+2		Lisa Dahlkvist 15′ (str.) Amy LePeilbet 34′ (sjm.)	(2 – 0) Rapport	66′ Abby Wambach	Wolfsburg Publik: 23 468 Domare: Etsuko Fukano (Japan)

Nr	Lag v • r	S	V	F	GM	IM	MS	P
1	Brasilien	3	3	0	7	0	+7	9
2	Australien	3	2	1	5	4	+1	6
3	Norge	3	1	2	2	5	−3	3
4	Ekvatorialguinea	3	0	3	2	7	−5	0

	29 juni 2011	Norge	1 – 0	Ekvatorialguinea	Augsburg Arena
15:00 UTC+2		Emilie Haavi 83′	(0 – 0) Rapport		Augsburg Publik: 12 928 Domare: Quetzalli Alvarado (Mexiko)

	29 juni 2011	Brasilien	1 – 0	Australien	Borussia-Park
18:15 UTC+2		Rosana 53′	(0 – 0) Rapport		Mönchengladbach Publik: 27 258 Domare: Jenny Palmqvist (Sverige)

	3 juli 2011	Australien	3 – 2	Ekvatorialguinea	Ruhrstadion
14:00 UTC+2		Leena Khamis 7′ Emily van Egmond 47′ Lisa De Vanna 50′	(1 – 1) Rapport	20′, 82′ Genoveva Añonman	Bochum Publik: 15 640 Domare: Gyöngyi Gaál (Ungern)

	3 juli 2011	Brasilien	3 – 0	Norge	Volkswagen Arena
18:15 UTC+2		Marta 21′, 47′ Rosana 46′	(1 – 0) Rapport		Wolfsburg Publik: 26 067 Domare: Kari Seitz (USA)

	6 juli 2011	Ekvatorialguinea	0 – 3	Brasilien	Commerzbank-Arena
18:00 UTC+2			(0 – 0) Rapport	49′ Érika 53′, 90+2′ (str.) Cristiane	Frankfurt Publik: 35 859 Domare: Bibiana Steinhaus (Tyskland)

	6 juli 2011	Australien	2 – 1	Norge	Bayarena
18:00 UTC+2		Kyah Simon 56′, 86′	(0 – 0) Rapport	55′ Elise Thorsnes	Leverkusen Publik: 18 474 Domare: Estela Álvarez (Argentina)

Kvartsfinaler		Semifinaler		Final v • r

9 juli

Tyskland	0
		13 juli
Japan (e.f.)	1
		Japan	3
10 juli
		Sverige	1
Sverige	3
				17 juli
Australien	1
				Japan (str.)	2 (3)
9 juli
				USA	2 (1)
England	1 (3)
		13 juli
Frankrike (str.)	1 (4)
		Frankrike	1
10 juli
		USA	3	Bronsmatch
Brasilien	2 (3)
				16 juli
USA (str.)	2 (5)
				Sverige	2

				Frankrike	1

	9 juli 2011	England	0000 1 – 1 (e.fl.)	Frankrike	Bayarena
18:00 UTC+2		Jill Scott 58′	(1 – 1) Rapport	87′ Élise Bussaglia	Leverkusen Publik: 26 395 Domare: Jenny Palmqvist (Sverige)

		Kelly Smith Karen Carney Casey Stoney Claire Rafferty Faye White	Straffsparksläggning 3 – 4	Camille Abily Élise Bussaglia Gaëtane Thiney Sonia Bompastor Eugénie Le Sommer

	9 juli 2011	Tyskland	0000 0 – 1 (e.fl.)	Japan	Volkswagen Arena
20:45 UTC+2			(0 – 0) Rapport	107′ Karina Maruyama	Wolfsburg Publik: 26 067 Domare: Quetzalli Alvarado (Mexiko)

	10 juli 2011	Sverige	3 – 1	Australien	Augsburg Arena
13:00 UTC+2		Therese Sjögran 10′ Lisa Dahlkvist 16′ Lotta Schelin 51′	(2 – 1) Rapport	39′ Ellyse Perry	Augsburg Publik: 24 605 Domare: Silvia Reyes (Peru)

	10 juli 2011	Brasilien	0000 2 – 2 (e.fl.)	USA	Rudolf-Harbig-Stadion
17:30 UTC+2		Marta 68′ (str.), 92′	(0 – 1) Rapport	2′ (sjm.) Daiane 120+2′ Abby Wambach	Dresden Publik: 25 598 Domare: Jacqui Melksham (Australien)

		Cristiane Marta Daiane Francielle	Straffsparksläggning 3 – 5	Shannon Boxx Carli Lloyd Abby Wambach Megan Rapinoe Ali Krieger

	13 juli 2011	Frankrike	1 – 3	USA	Borussia-Park
18:00 UTC+2		Sonia Bompastor 54′	(0 – 1) Rapport	8′ Lauren Holiday 78′ Abby Wambach 81′ Alex Morgan	Mönchengladbach Publik: 25 676 Domare: Kirsi Heikkinen (Finland)

	13 juli 2011	Japan	3 – 1	Sverige	Waldstadion
20:45 UTC+2		Nahomi Kawasumi 19′, 64′ Homare Sawa 60′	(1 – 1) Rapport	10′ Josefine Öqvist	Frankfurt Publik: 45 434 Domare: Carol Anne Chenard (Kanada)

	16 juli 2011	Sverige	2 – 1	Frankrike	Rhein-Neckar-Arena
17:30 UTC+2		Lotta Schelin 28′ Marie Hammarström 81′	(1 – 0) Rapport	55′ Élodie Thomis	Sinsheim Publik: 25 475 Domare: Kari Seitz (USA)

	17 juli 2011	Japan	0000 2 – 2 (e.fl.)	USA	Waldstadion
20:45 UTC+2		Aya Miyama 80′ Homare Sawa 116′	(4 – 1) Rapport	68′ Alex Morgan 103′ Abby Wambach	Frankfurt Publik: 48 817 Domare: Bibiana Steinhaus (Tyskland)

		Aya Miyama Yūki Nagasato Mizuho Sakaguchi Saki Kumagai	Straffsparksläggning 3 – 1	Shannon Boxx Carli Lloyd Tobin Heath Abby Wambach

Den 18 juli meddelade Fifa vilka som fått turneringens utmärkelser.^[15]

Guldbollen	Silverbollen	Bronsbollen
Homare Sawa	Abby Wambach	Hope Solo

Guldskon	Silverskon	Bronsskon
Homare Sawa	Marta	Abby Wambach

Bästa målvakt	Bästa junior	Fifas Fair Play-pris
Hope Solo	Caitlin Foord	Japan

Målvakter	Försvarare	Mittfältare	Anfallare
Ayumi Kaihori Hope Solo	Elise Kellond-Knight Érika Alex Scott Sonia Bompastor Laura Georges Saskia Bartusiak	Jill Scott Genoveva Añonma Louisa Necib Aya Miyama Shinobu Ohno Homare Sawa Kerstin Garefrekes Caroline Seger Shannon Boxx Lauren Cheney	Marta Lotta Schelin Abby Wambach

Resultat efter ordinarie tid; vinst ger tre poäng, oavgjort en.

	Lag	S	V	O	F	GM	GMs	IM	IMs	MS	P	Ps
1	Sverige (C)	6	5	0	1	10	1,67	6	1,00	+4	15	2,50
2	USA (C)	6	3	2	1	11	1,83	5	0,83	+6	11	1,83
3	Japan (B)	6	3	2	1	10	1,67	5	0,83	+5	11	1,83
4	Brasilien (D)	4	3	1	0	8	2,00	1	0,25	+7	10	2,50
5	Tyskland (A)	4	3	1	0	7	1,75	3	0,75	+4	10	2,50
6	England (B)	4	2	2	0	6	1,50	3	0,75	+3	8	2,00
7	Frankrike (A)	6	2	1	3	10	1,67	10	1,67	0	7	1,17
8	Australien (D)	4	2	0	2	6	1,50	7	1,75	-1	6	1,50
9	Nigeria (A)	3	1	0	2	1	0,33	2	0,67	-1	3	1,00
10	Norge (D)	3	1	0	2	2	0,67	5	1,67	-3	3	1,00
11	Mexiko (B)	3	0	2	1	3	1,00	7	2,33	-4	2	0,67
12	Nya Zeeland (B)	3	0	1	2	4	1,33	6	2,00	-2	1	0,33
13	Nordkorea (C)	3	0	1	2	0	0,00	3	1,00	-3	1	0,33
14	Colombia (C)	3	0	1	2	0	0,00	4	1,33	-4	1	0,33
15	Ekvatorialguinea (D)	3	0	0	3	2	0,67	7	2,33	-5	0	0,00
16	Kanada (A)	3	0	0	3	1	0,33	7	2,67	-6	0	0,00

5 mål^[16]

Homare Sawa

4 mål

3 mål

Lisa Dahlkvist

2 mål

1 mål

Självmål

Daiane (1)

^ ”SVT Sport”. 17 juli 2011. Arkiverad från originalet den 24 november 2011. https://web.archive.org/web/20111124122443/http://svt.se/2.21531/1.2482041/japan_vann_finalen_pa_straffar. Läst 18 juli 2011.
^ ”SVT Sport”. 16 juli 2011. Arkiverad från originalet den 24 november 2011. https://web.archive.org/web/20111124113934/http://svt.se/2.21865/1.2481767/hammarstroms_kanon_gav_vm-brons. Läst 18 juli 2011.
^ ”Rede von Bundeskanzlerin Angela Merkel” (på tyska). Deutschland.de. 9 december 2005. Arkiverad från originalet den 26 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110526192059/http://wm2006.deutschland.de/DE/Content/WMAktuell/Reden/2005/rede-von-bundeskanzlerin-merkel-bundestag-dfb-leipzig.html. Läst 10 juli 2011.
^ Juchem, Markus (23 augusti 2007). ”WM 2011: Frankreichs Rückzug offenbar beschlossene Sache” (på tyska). Womensoccer.de. Arkiverad från originalet den 1 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170701055140/http://www.womensoccer.de/2007/08/23/wm-2011-frankreich-rueckzug-offenbar-beschlossene-sache/. Läst 10 juli 2011.
^ ”Germany to stage 2011 showpiece”. Fifa.com. 30 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 8 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100308070023/http://www.fifa.com/aboutfifa/federation/news/newsid%3D625447.html. Läst 10 juli 2011.
^ ”Canada gets 2015 Women's World Cup of soccer”. CBCSports.ca. 3 mars 2011. http://www.cbc.ca/sports/soccer/story/2011/03/03/sp-womens-world-cup.html. Läst 10 juli 2011.
^ ”Colombias målvakt stängs av för dopning”. Aftonbladet. 29 juni 2011. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/damvm2011/article13245160.ab. Läst 2 juli 2011.
^ ”Equatorial Guinea's Jade Boho to be replaced” (på engelska). Fifa. 28 juni 2011. Arkiverad från originalet den 23 november 2018. https://web.archive.org/web/20181123151924/https://www.fifa.com/womensworldcup/news/equatorial-guinea-jade-boho-replaced-1463194. Läst 2 juli 2011.
^ ”Ny dopningsskandal - nordkoreanskor fast”. Eurosport. 7 juli 2011. http://www.eurosport.se/fotboll/varldsmasterskap/2011/ny-skandal-i-vm_sto2861584/story.shtml. Läst 7 juli 2011.
^ Fifa (18 april 2011). ”Officials confirmed for Germany 2011” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 7 juli 2011. Arkiverad från originalet den 12 juli 2011.
^ ”List of referees and assistant referees” (på engelska) (pdf). fifa.com. Fifa. 20 april 2011. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110831230308/http://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/01/42/03/73/listofrefereesv2.pdf. Läst 7 juli 2011.
^ ”FIFA Women's World Cup Germany 2011 Referees” (på engelska). fifa.com. Fifa. Arkiverad från originalet den 12 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110712191953/http://www.fifa.com/womensworldcup/referees/index.html. Läst 7 juli 2011.
^ ”List of Officials” (PDF). FIFA. 18 april 2011. http://www.dfb.de/fileadmin/user_upload/2011/04/20110414172633301.pdf. Läst 7 juli 2011.
^ Fifa (29 november 2010). ”Germany 2011 takes shape” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 27 juni 2011. Arkiverad från originalet den 12 juli 2011.
^ Fifa (18 juli 2011). ”Double delight for Sawa” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 19 juli 2011. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011.
^ ”adidas Golden Boot (Top Scorer)” (på engelska). fifa.com. Fifa. Arkiverad från originalet den 20 april 2013. https://web.archive.org/web/20130420174003/http://www.fifa.com/womensworldcup/statistics/players/topgoals.html. Läst 3 juli 2011.

Ruhrstadion

Bochum
Publik: 7 805
Domare: Christina Pedersen (Norge)

Wikimedia Commons har media som rör Världsmästerskapet i fotboll för damer 2011.
Spelschemat på Fifas hemsida
50 saker du behöver veta om Världsmästerskapet i fotboll för damer PDF

[1] ”SVT Sport”. 17 juli 2011. Arkiverad från originalet den 24 november 2011. https://web.archive.org/web/20111124122443/http://svt.se/2.21531/1.2482041/japan_vann_finalen_pa_straffar. Läst 18 juli 2011.

[2] ”SVT Sport”. 16 juli 2011. Arkiverad från originalet den 24 november 2011. https://web.archive.org/web/20111124113934/http://svt.se/2.21865/1.2481767/hammarstroms_kanon_gav_vm-brons. Läst 18 juli 2011.

[3] ”Rede von Bundeskanzlerin Angela Merkel” (på tyska). Deutschland.de. 9 december 2005. Arkiverad från originalet den 26 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110526192059/http://wm2006.deutschland.de/DE/Content/WMAktuell/Reden/2005/rede-von-bundeskanzlerin-merkel-bundestag-dfb-leipzig.html. Läst 10 juli 2011.

[4] Juchem, Markus (23 augusti 2007). ”WM 2011: Frankreichs Rückzug offenbar beschlossene Sache” (på tyska). Womensoccer.de. Arkiverad från originalet den 1 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170701055140/http://www.womensoccer.de/2007/08/23/wm-2011-frankreich-rueckzug-offenbar-beschlossene-sache/. Läst 10 juli 2011.

[5] ”Germany to stage 2011 showpiece”. Fifa.com. 30 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 8 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100308070023/http://www.fifa.com/aboutfifa/federation/news/newsid%3D625447.html. Läst 10 juli 2011.

[6] ”Canada gets 2015 Women's World Cup of soccer”. CBCSports.ca. 3 mars 2011. http://www.cbc.ca/sports/soccer/story/2011/03/03/sp-womens-world-cup.html. Läst 10 juli 2011.

[7] ”Colombias målvakt stängs av för dopning”. Aftonbladet. 29 juni 2011. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/damvm2011/article13245160.ab. Läst 2 juli 2011.

[8] ”Equatorial Guinea's Jade Boho to be replaced” (på engelska). Fifa. 28 juni 2011. Arkiverad från originalet den 23 november 2018. https://web.archive.org/web/20181123151924/https://www.fifa.com/womensworldcup/news/equatorial-guinea-jade-boho-replaced-1463194. Läst 2 juli 2011.

[9] ”Ny dopningsskandal - nordkoreanskor fast”. Eurosport. 7 juli 2011. http://www.eurosport.se/fotboll/varldsmasterskap/2011/ny-skandal-i-vm_sto2861584/story.shtml. Läst 7 juli 2011.

[10] Fifa (18 april 2011). ”Officials confirmed for Germany 2011” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 7 juli 2011. Arkiverad från originalet den 12 juli 2011.

[11] ”List of referees and assistant referees” (på engelska) (pdf). fifa.com. Fifa. 20 april 2011. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110831230308/http://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/01/42/03/73/listofrefereesv2.pdf. Läst 7 juli 2011.

[12] ”FIFA Women's World Cup Germany 2011 Referees” (på engelska). fifa.com. Fifa. Arkiverad från originalet den 12 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110712191953/http://www.fifa.com/womensworldcup/referees/index.html. Läst 7 juli 2011.

[13] ”List of Officials” (PDF). FIFA. 18 april 2011. http://www.dfb.de/fileadmin/user_upload/2011/04/20110414172633301.pdf. Läst 7 juli 2011.

[14] Fifa (29 november 2010). ”Germany 2011 takes shape” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 27 juni 2011. Arkiverad från originalet den 12 juli 2011.

[15] Fifa (18 juli 2011). ”Double delight for Sawa” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 19 juli 2011. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011.

[16] ”adidas Golden Boot (Top Scorer)” (på engelska). fifa.com. Fifa. Arkiverad från originalet den 20 april 2013. https://web.archive.org/web/20130420174003/http://www.fifa.com/womensworldcup/statistics/players/topgoals.html. Läst 3 juli 2011.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]