Wikipedia

Världsmästerskapen i skytte

Världsmästerskapen i skytte arrangeras av Internationella Sportskytteförbundet (ISSF).[1] Efter framgången vid de olympiska sommarspelen 1896 arrangerades det första världsmästerskapet i skytte i Lyon 1897.[1] Den enda disciplinen det tävlades i var 300 meter gevär, år 1900 tillkom pistolskytte.[1]

Världsmästerskapen i skytte
Sport(er)sportskytte
Disciplin(er)gevär
lerduveskytte
pistol
viltmål
Landvarierar
Platsvarierar
År1897-
Geografisk omfattninghela världen
ArrangörISSF

Tävlingen arrangeras vart fjärde år, två år efter varje olympiskt spel. Till skillnad från OS-tävlingarna som bara har 15 grenar på skytteprogrammet, tävlas det i ytterligare 24 grenar.[2][3] Alla grenar arrangeras både som individuella tävlingar och lagtävlingar (tre tävlanden per lag).[2]

Mästerskap redigera

Före första världskriget redigera

Nummer År Plats Individuella grenar Lagtävlingar Totalt Flest medaljer
Gevär Pistol Totalt Gevär Pistol Totalt
1 1897   Lyon 4 4 1 1 5   Schweiz
2 1898   Turin 4 4 1 1 5   Frankrike
3 1899   Loosduinen 4 4 1 1 5   Schweiz
4 1900   Paris 4 1 5 1 1 2 7   Schweiz
5 1901   Luzern 4 1 5 1 1 2 7   Schweiz
6 1902   Rom 4 1 5 1 1 2 7   Schweiz
7 1903   Buenos Aires 4 1 5 1 1 2 7   Schweiz
8 1904   Lyon (2) 4 1 5 1 1 2 7   Schweiz
9 1905   Bryssel 4 1 5 1 1 2 7   Belgien
10 1906   Milano 4 1 5 1 1 2 7   Frankrike
11 1907   Zürich 4 1 5 1 1 2 7   Schweiz
12 1908   Wien 4 1 5 1 1 2 7   Italien
13 1909   Hamburg 4 1 5 1 1 2 7   Schweiz
14 1910   Loosduinen (2) 4 1 5 1 1 2 7   Schweiz
15 1911   Rom (2) 8 1 9 1 1 2 11   Schweiz
16 1912   Bayonne-Biarritz 8 1 9 1 1 2 11   Schweiz
17 1913   Camp Perry 8 1 9 1 1 2 11   Schweiz
18 1914   Viborg 8 1 9 1 1 2 11   Frankrike

Mellankrigstiden redigera

Nummer År Plats Individuella grenar Lagtävlingar Totalt Flest medaljer
Gevär Pistol L V Totalt Gevär Pistol L V Totalt
19 1921   Lyon (3) 8 1 9 1 1 2 11   USA
20 1922   Milano (2) 8 1 9 1 1 2 11   Schweiz
21 1923   Camp Perry (2) 8 1 9 1 1 2 11   USA
22 1924   Reims 8 1 9 1 1 2 11   USA
23 1925   Sankt Gallen 8 1 9 1 1 2 11   Schweiz
24 1927   Rom (3) 8 1 9 1 1 2 11   Schweiz
25 1928   Loosduinen (3) 8 1 9 1 1 2 11   Schweiz
26 1929   Stockholm 9 1 1 2 13 3 1 1 2 7 20   Schweiz
27 1930   Antwerpen 11 1 13 4 1 5 18   USA
  Rom (4) 1
28 1931   Lviv 12 1 1 2 16 4 1 1 2 8 24   Schweiz
29 1933   Granada 11 2 14 4 1 6 20   Sverige
  Wien (2) 1 1
30 1935   Rom (5) 11 2 14 5 1 7 21   Finland
  Bryssel (2) 1 1
31 1937   Helsingfors 12 2 1 2 17 11 2 1 14 31   Finland
32 1939   Luzern (2) 13 2 16 5 2 8 24   Estland
  Berlin 1 1

Efter andra världskriget redigera

Nummer År Plats Herrtävlingar Damtävlingar Juniortävlingar Lagtävlingar Totalt Flest medaljer
G P L V Σ G P L V Σ G P L V Σ G P L V Σ
33 1947   Stockholm (2) 10 3 2 2 17 7 3 1 11 28   Sverige
34 1949   Buenos Aires (2) 11 3 1 3 18 5 3 1 1 10 28   Finland
35 1952   Oslo 10 3 2 2 17 7 3 1 2 13 30   USA
36 1954   Caracas 10 3 2 2 17 7 3 1 2 13 30   Sovjetunionen
37 1958   Moskva 11 3 2 2 18 2 2 1 1 10 3 2 2 17 38   Sovjetunionen
38 1962   Kairo 10 3 2 2 17 2 2 2 6 6 3 2 2 13 36   Sovjetunionen
39 1966   Wiesbaden 10 3 2 1 16 2 1 2 5 8 3 2 1 14 35   USA
40 1970   Phoenix 12 5 2 2 21 3 3 2 8 14 8 2 2 26 55   Sovjetunionen
41 1974   Bern-Thun 11 5 2 2 20 3 2 2 7 14 6 2 2 24 51   Sovjetunionen
42 1978   Seoul 10 5 2 2 19 3 2 2 7 13 7 4 2 26 52   USA
43 1982   Caracas (2) 10 5 2 3 20 3 2 2 7 13 7 4 3 27 54   Sovjetunionen
44 1986   Suhl 5 5 2 3 21 3 2 2 7 8 7 4 3 28 56   Sovjetunionen
  Skövde 6 6
45 1990   Moskva (2) 10 5 3 3 21 3 2 3 8 13 7 6 3 29 58   Sovjetunionen
46 1994   Milano-Tolmezzo-Fagnano (2) 6 5 3 4 18 3 2 3 1 9 6 7 3 5 21 15 14 6 8 43 91   USA
47 1998   Barcelona-Zaragoza 6 5 3 2 16 3 2 3 1 9 6 7 3 3 19 15 14 6 6 41 85   Kina
48 2002   Lahtis 6 5 3 4 18 5 2 3 2 12 6 7 6 6 25 17 14 10 12 53 108   Ryssland
49 2006   Zagreb 6 5 3 4 18 5 2 3 2 12 6 7 5 6 24 17 14 8 12 51 105   Kina
50 2010   München 6 5 3 4 18 5 2 3 2 12 6 7 5 6 24 17 14 10 12 53 107   Kina
51 2014   Granada 6 5 3 4 18 5 2 2 2 11 6 7 5 6 24 17 14 10 12 53 106   Kina
52 2018   Changwon 6 5 3 4 18 5 2 2 2 11 6 7 4 4 21 19 16 6 11 52 102   Kina

Grenar redigera

Vid världsmästerskapen i skytte tävlas i flera grenar, vilka delas in i fyra discipliner, Gevär, Pistol, Lerduveskytte och Viltmål.[1][4]

Gevär redigera

  • 300 meter liggande gevär
  • 300 meter gevär 3 ställningar
  • 300 meter standardgevär
  • 50 meter liggande gevär
  • 50 meter gevär 3 ställningar
  • 10 meter luftgevär

Pistol redigera

  • 50 meter pistol
  • 25 meter snabbpistol
  • 25 meter sportpistol
  • 25 meter grovpistol
  • 25 meter standardpistol
  • 10 meter luftpistol

Lerduva redigera

  • Trap
  • Dubbeltrap
  • Skeet

Viltmål redigera

  • 50 m viltmål regelbundna lopp
  • 50 m viltmål blandade lopp
  • 10 m viltmål regelbundna lopp
  • 10 m viltmål blandade lopp

Medaljfördelning redigera

Följande tabell inkluderar både nuvarande och borttagna grenar. Senast uppdaterad efter 2014 års världsmästerskap.[5]

Pl. Nation Guld Silver Brons Totalt
—   Sovjetunionen 258 162 106 526
1   USA 196 185 176 557
2   Schweiz 175 148 127 450
3   Italien 116 93 96 305
4   Kina 105 99 62 266
5   Sverige 77 107 114 298
6   Ryssland 71 61 60 192
7   Finland 70 92 93 255
8   Östtyskland
  Västtyskland
  Tyskland
 		 14
22
31
67		 32
30
41
103		 45
42
40
127		 91
94
112
297
9   Frankrike 60 92 104 256
10   Norge 44 59 62 165
11   Ungern 37 40 53 130
12   Polen 24 23 19 66
13   Belgien 23 17 29 69
14   Storbritannien 21 17 33 71
15   Estland 20 12 16 48
16   Tjeckien 18 27 17 62
17   Danmark 17 22 28 67
—   Tjeckoslovakien 16 23 25 64
18   Spanien 16 18 22 56
19   Sydkorea 16 17 28 61
20   Argentina 16 7 10 33
21   Ukraina 15 23 35 73
22   Australien 15 21 11 47
23   Bulgarien 13 12 11 36
24   Kanada 11 13 5 29
—   SFR Jugoslavien 6 11 5 22
25   Kuwait 6 2 6 14
26   Österrike 5 11 15 31
27   Belarus 5 8 13 26
28   Nederländerna 4 12 14 30
29   Slovakien 4 11 18 33
30   Rumänien 4 11 11 26
31   Cypern 4 2 1 7
32   Kazakstan 4 1 6 11
33   Indien 3 3 2 8
34   Nordkorea 3 2 4 9
35   Mexiko 3 2 3 8
36   Japan 2 6 3 11
37   Serbien 2 4 4 10
38   Azerbajdzjan 2 3 0 5
39   Sydafrika 2 2 2 6
39   Turkiet 2 2 2 6
39   Venezuela 2 2 2 6
42   Colombia 2 1 4 7
43   Chile 2 1 0 3
44   Portugal 1 8 3 12
45   Egypten 1 2 5 8
46   Brasilien 1 2 4 7
47   Slovenien 1 2 3 6
—   Serbien och Montenegro 1 2 0 3
48   Taiwan 1 1 3 5
49   Mongoliet 1 1 2 4
50   Irland 1 1 1 3
50   Förenade arabemiraten 1 1 1 3
52   Israel 1 1 0 2
52   Lettland 1 1 0 2
54   Armenien 1 0 0 1
55   Litauen 0 4 1 5
56   Kuba 0 3 5 8
57   Kroatien 0 2 2 4
58   Georgien 0 2 1 3
58   Grekland 0 2 1 3
58   Thailand 0 2 1 3
61   Libanon 0 1 0 1
61   Rumänien 0 1 0 1
63   San Marino 0 0 5 5
64   Albanien 0 0 1 1
64   Guatemala 0 0 1 1
64   Peru 0 0 1 1
64   Puerto Rico 0 0 1 1
64 Förenade arabrepubliken 0 0 1 1
64   Uruguay 0 0 1 1
Total 1620 1620 1613 4853

Källor redigera

  1. ^ [a b c d] World Championships. International Shooting Sport Federation. Läst 20 september 2015.
  2. ^ [a b] Championships. International Shooting Sport Federation. Läst 20 september 2015.
  3. ^ Paul Osborne. (20 september 2014). Shooting World Championships draw to a close in Granada as ISSF flag handed to Changwon. insidethegames. Läst 20 september 2015.
  4. ^ Josefin Warg. (26 juni 2013). Våra grenar. Svenska Skyttesportförbundet. Läst 20 september 2015.
  5. ^ Medal Standing World Championships by Nation. International Shooting Sport Federation. Läst 21 september 2015.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Världsmästerskapen_i_skytte&oldid=51725820”