Öppna huvudmenyn

Vänersnäs socken i Västergötland ingick i Åse härad, ingår sedan 1974 i Vänersborgs kommun och motsvarar från 2016 Vänersnäs distrikt.

Vänersnäs socken
Socken
Vänersnäs kyrka (fr NNÖ).jpg
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradÅse härad
KommunVänersborgs kommun
Bildadmedeltiden
Area48 kvadratkilometer
Upphov tillVänersnäs landskommun
Karta
Vänersnäs sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Vänersnäs sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater58°23′51″N 12°33′57″E / 58.3975°N 12.56583333°Ö / 58.3975; 12.56583333
Koder, länkar
Sockenkod1822
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126424 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 48,20 kvadratkilometer varav 47,88 land.[1] År 2000 fanns här 634 invånare.[2] Godset Frugården samt sockenkyrkan Vänersnäs kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Socknen har medeltida ursprung. Mellan 1528 och 1540 införlivades Hallby socken.

Den 1 januari 1953 överfördes området Kiljamosse, omfattande en areal av 0,32 km² (varav allt land) och 2 invånare, till Karaby socken.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Näs församling och för de borgerliga frågorna bildades Näs landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Västra Tunhems landskommun och området övergick samtidigt till Älvsborgs län. Västra Tunhems landskommun uppgick 1974 i Vänersborgs kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Vänersnäs, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Åse härad.[4]

Geografi och naturRedigera

Vänersnäs socken ligger nordost om Vänersborg och omfattar östra Halleberg samt halvön Vänersnäs, med angränsande skär och holmar i Vänern. Socknen är bergig med odlingsbygd vid Vänern.[5][1][6]

På näset ligger småorten Vänersnäs och fritidshusområdet Gardesanna med en badstrand.[7]

Det finns fem naturreservat i socknen, varav fyra ingår i EU-nätverket Natura 2000: Dättern I Frugårdssund som delas med Ås socken i Grästorps kommun och Karaby socken i Lidköpings kommun; Dättern II Dätterstorp som delas med Flo socken i Grästorps kommun, Halle- och Hunnebergs rasbranter som delas med Västra Tunhems socken i Vänersborgs kommun, Flo socken i Grästorps kommun och Väne-Åsaka och Norra Björke socknar i Trollhättans kommun samt Vänersnäs skärgård. Halle- och Hunnebergs platåer som delas med samma socknar som Halle- och Hunnebergs rasbranter är ett kommunalt naturreservat.

Sätesgårdar var Vänersnäs säteri,[8][9] Frugården (säteri)[10][11] och Margretebergs herrgård.[12][13]

I Munkesten har det funnits ett gästgiveri.[14]

FornlämningarRedigera

Boplatser och två hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns flera gravrösen, skålgropsförekomster och två hällristningar. Från järnåldern finns tre gravfält och två fornborgar. En runsten har påträffats.[5][15][16][6][17]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningen ökade från 823 1810 till 1 312 1880 varefter den minskat stadigt till 598 1990.[18]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1334 Nees och kommer kyrkbyn och syftar på näset Vänersnäs eller ett mindre näs vid kyrkan.[19]

Personer från bygdenRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Vänersnäs socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-09-30. sid. 200. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Adm historik för Vänersnäs socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ ”Vänersborgs kommun - Badplatser”. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110807063210/http://www.vanersborg.se/kommunen/forvaltningar/barnochungdomsforvaltningen/kulturfritid/arenafritid/friluftsliv/bad.4.2bae981080000cb0780006945.html. Läst 27 oktober 2010. 
  8. ^ Venersnäs, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Wenersnäs i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Frugård, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Frugård i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Margreteberg, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Margreteberg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  14. ^ Munkesten, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Vänersnäs socken
  16. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Vänersnäs socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  17. ^ ”RAÄ-nummer Vänersnäs 42:1”. Riksantikvarieämbetet - Fornsök. http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10182200420001. Läst 27 oktober 2010. 
  18. ^ Folkmängd 1810-1890 Vänersnäs i Älvsborgs län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 10/6 2016)
  19. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkarRedigera