Tove Janssons park

park på Skatudden, Helsingfors, Finland

Tove Janssons park (finska: Tove Janssonin puisto) är en 8 900 kvadratmeter[1] (0,89 hektar) stor, triangelformad park nedanför UspenskijkatedralenSkatudden i Helsingfors.[2]

Tove Janssons park
Skatudden helsinki - tove jansson parc - uspenski cathedral.jpg
Tove Janssons park, med Uspenskijkatedralen i fonden, 2018.
Anlagt1897
Namngivet2014
Tidigare namnSkatuddens park
Läge
PlatsSkatudden, Helsingfors, Finland
Gränsar till Kanalgatan, Hamngatan och Myntgatan
Yta7 433 kvadratmeter
Betydelse
ByggnaderUspenskijkatedralen
(ovanför parken)
Uspenskijkatedralen mot slutet av 1860-talet. Foto: Eugen Hoffers, 1868. Helsingfors Stadsmuseum. I området nedanför katedralen finns numera Tove Janssons park och Hamngatan.

Den gränsar till Kanalgatan, Hamngatan och Myntgatan. Till en början löpte Lotsgatans västra del tvärs över parken och delade den i två delar. 1977 upphörde fordonstrafiken på denna vägsträcka, inklusive spårvagnar. Sträckan ersattes sedermera av en vanlig parkväg.[3]

Uspenskijkatedralen färdigställdes 1868, då Skatudden fortfarande var till stora delar obebyggd. Parken nedanför började anläggas 1897. Den är mjukt terrasserad och har planteringar på tre olika nivåer, i enlighet med stadsträdgårdsmästare Svante Olssons ritningar. Det finns en hundrastgård i den nedre delen av parken, i hörnet av Kanalgatan och Hamngatan. I den övre delen finns en inhägnad lekplats. Växtligheten består bland annat av schersmin- och syrenbuskar samt löv- och fruktträd såsom björkar, lönnar, körsbär och aplar.[2] Bänkarna i parken med gröna sitsar och ben samt stomme av gjutjärn, som ser ut som björkgrenar, utformades omkring 1890 och förekommer i många av Helsingfors parker.[4] Vem som formgivit modellen är okänt.[5] Liknande bänkar finns bland annat i Sverige och flera centraleuropeiska länder.[5]

I parken finns Viktor Malmbergs skulptur Vattenbärerskan i brons, som blev klar 1923 och installerades där påföljande år. Skulpturen föreställer en ung kvinna klädd i antik stil, böjd över en vattenkrus.[2]

Skatuddsparken – Tove Janssons parkRedigera

Tove Janssons park hette Skatuddsparken fram till 2014.[6]

År 2009 föreslog Tove Jansson-sällskapet, att antingen Skatuddsparken, parken framför Designmuseet eller Kaptensgatans park skulle döpas om efter Tove Jansson, men ingen ändring genomfördes då. Samtliga tre parker har anknytning till Tove Jansson.[7][8] År 2013 föreslog Skatuddssällskapet, att Skatuddsparken skulle namnändras efter Tove Jansson.[9] Helsingin Sanomat hade tidigare samma år berättat, att försök pågått sedan tio år tillbaka att hitta en gata för Tove Jansson. Skatuddssällskapet motiverade sitt förslag med att Tove Janssons barndomhem legat vid Lotsgatan, och att man vid ett namnbyte av en park slipper adressändringsproblem som en omdöpning av en gata skulle medföra. Familjen bodde på Lotsgatan 4 åren 1914–1933.[7][10][11]

I november 2013 lämnade ett 60-tal stadsfullmäktigeledamöter en proposition med förslag att Skatuddsparken skulle namnändras till Tove Janssons park. Förslaget motiverades bland annat med att namnet Skatuddsparken inte hade någon större spridning, och att namnändringen följaktligen knappast skulle medföra någon nackdel för någon. Det var också viktigt, att platsen som skulle döpas efter Tove Jansson hade många besökare.[12] Stadsplaneringsnämnden fastslog namnändringen den 11 mars 2014.[6][13]

BildgalleriRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Tove Janssonin puisto – Puistohistoriallinen selvitys ja kehittämisperiaatteet ("Tove Janssons park – Parkhistorisk utredning och principer för utvecklingen"), Helsingfors stadsbyggnadskontors publikationer 2016:4 / Gatu- och parkavdelningen, ISBN 978-952-331-053-7
  2. ^ [a b c] Tove Janssons park, tidigare SkatuddsparkenHelsingfors stads webbplats Gröna famnar (finska: Vihreät sylit), odaterad. Läst den 2 december 2020.
  3. ^ Jouni Heinänen: Kantakaupungin nivelet. Kolmiopuistot ja jäännösaukiot Helsingin ruutukaavaverkkojen saumakohdissa, sidorna 55-59. Helsingfors stadsbyggnadskontor, 2009. ISBN 978-952-223-525-1. Verkets nätversion. Läst den 2 december 2020.
  4. ^ Helsingin kaupunkitilaohje: Julkisen kaupunkitilan Helsinki-ilmeen historiaa, odaterad, sidan 12
  5. ^ [a b] Pauli Jokinen: Helsinki torppasi muoviset puistonpenkit vähin äänin 1970-luvulla – historialliset penkit puolestaan pultattiin maahan ettei niitä heitetä mereen, Helsingin Sanomats webbupplaga den 29 november 2019. Läst den 3 januari 2021.
  6. ^ [a b] Godkännande av detaljplan Munkkiniemi, Suutarila m.m., Ändring av parknamn, på Helsingfors stadskansliets webbplats den 21 mars 2014, uppdaterad den 9 december 2019. Läst den 2 januari 2021.
  7. ^ [a b] Tove Janssons Helsingfors på Helsingfors stads webbplats. Odaterad. Läst den 3 januari 2021.
  8. ^ Platser med anknytning till Tove Jansson på Tove Jansson-sällskapets webbplats, Ullamaija Pietarinen den 27 maj 2008. Läst den 2 januari 2021.
  9. ^ Asukasyhdistys: Tove Janssonille puisto Katajanokalle, Helsingin Sanomats webbupplaga den 27 april 2013. Läst den 2 januari 2021.
  10. ^ Discover Tove Jansson’s life and art through this map of Helsinki på www.moomin.com den 4 april 2014. Läst den 3 januari 2021.
  11. ^ Open House Helsinki: Luotsikatu 4 / Tove Janssonin synnyinkoti på www.openhousehelsinki.fi. Odaterad. Läst den 3 januari 2021.
  12. ^ Valtuutetut toivovat Tove Janssonin nimeä Katajanokanpuistolle, Helsingin Sanomats webbupplaga den 27 april 2013. Läst den 2 januari 2021.
  13. ^ Helsinki names park after Moomin creator JanssonYles webbplats den 12 mars 2014. Läst den 3 januari 2021.
  14. ^ Art Nouveau in Helsinki, Architectural guide, Helsingfors stadsmuseum, ISBN 9789523315792, sidan 120.