Upplands runinskrifter 211
Runinskrift U 211 är en runsten i Örsta vid Angarnsjöängen i Angarns socken och Vallentuna kommun i Uppland.
Upplands runinskrifter 211  | |
 | |
| Signum | U 211 |
|---|---|
| RAÄ-nr | Angarn 118:1[1] |
| Område | Uppland |
| Placering | Örsta gård, Angarn, Vallentuna |
| Tillkomsttid | 1000-talet e.Kr. |
| Ristad av | okänd |
Stenen redigera
Stenen är daterad till 1000-talet. Den påträffades 1872 av Richard Dybeck, som fann den i två delar, liggande som "trampstenar" utanför ett fähus.[2] 1904 undersöktes den av Erik Brate, som tolkade skriften och fick gårdens arrendator att flytta den till en säkrare plats vid en berghäll i närheten. Trots detta kom stenbitarna ändå att användas som byggnadsmaterial när en lada byggdes om på 1920-talet.
Gården förvärvades 1973 av Stockholms kommun och när ladan revs återfanns de två brottstyckena. Nu står stenen lagad och imålad cirka femton meter syd-sydväst om Örsta Norrgårds södra boningshus. Materialet är rosa granit och höjden är 140 cm, bredden 72 cm och tjockleken 28 cm. Runornas höjd är 6-7 cm. Ett drygt 30 cm brett parti på stenens högra del saknas.
Den från runor translittererade inskriften lyder enligt nedan:
Inskriften redigera
Translitterering av runraden:
- iufriþ · let · stain · hkua · eftʀ · sbie... ...ta · sin ·[3]
Normalisering till runsvenska:
- Iofriðr let stæin haggva æftiʀ Spia[lla](?), [boan]da sinn.[3]
Översättning till nusvenska:
- Jofrid lät hugga stenen efter Spjälle(?), sin man.[4]
Se även redigera
Källor redigera
- Elisabeth Svärdström och Helmer Gustavson (1974). ”Runfynd 1973”. Fornvännen (årgång 69): sid. 210-212. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1974_208.
- ^ Fornminnesregistret: Angarn 118:1
- ^ Fornminnesregistret: Angarn 118:2
- ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, U 211 $, 2014
- ^ Elias Wessén, Sven B.F. Jansson, red (1940-1943). Sveriges runinskrifter. Bd 6, Upplands runinskrifter, del 1. Stockholm: KVHAA. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b06_text_5.pdf