Uefa Super Cup

supercup mellan segrarna i Uefa Champions League och Uefa Europa League

Uefa Super Cup, tidigare kallad Europeiska supercupen, är en supercup i fotboll som varje år spelas mellan vinnarna av Uefa Champions League och Uefa Europa League. Cupen hade premiär 1972, men Uefa gick in som arrangör först året efter. Till och med 1999 var det vinnarna av Uefa Champions League (tidigare kallad Europacupen) och Cupvinnarcupen som gjorde upp om titeln, men när Cupvinnarcupen därefter lades ned gick vinnarna av Uefacupen (numera kallad Uefa Europa League) in i stället. Från och med 1995 ändrades namnet från Europeiska supercupen till Uefa Super Cup.

Uefa Super Cup
UEFA Supercup logo.png
Cupens tidigare logotyp.
Sport(er)Fotboll
TidpunktAugusti
År1972
(1973– i Uefas regi)
Tidigare namnEuropeiska supercupen (19721994)
Geografisk omfattningEuropa (Uefas medlemsländer)
ArrangörUefa
Regerande mästareEngland Manchester City (2023)
Flest titlarSpanien Barcelona (5)
Italien Milan (5)
Spanien Real Madrid (5)
WebbplatsOfficiell webbplats
Uefa Super Cup 2024

Cupen har sedan 1998 bestått av en enda match och spelades från och med det året och fram till och med 2012Stade Louis II i Monaco. Från och med 2013 spelas Uefa Super Cup, likt finalerna i Uefa Champions League och Uefa Europa League, på en ny arena varje år.[1]

Spanska klubbar har varit de mest framgångsrika genom åren med 16 vinster och 14 förluster i Europeiska supercupen och Uefa Super Cup till och med 2022. Engelska klubbar är näst bäst med nio vinster och tio förluster. Barcelona, Milan och Real Madrid har varit de mest framgångsrika klubbarna med fem vinster vardera (Barcelona har dock fyra förluster mot Real Madrids tre och Milans två).

Under de år som vinnarna av Cupvinnarcupen stod för motståndet vann dessa klubbar tolv gånger och vinnarna av Europacupen/Uefa Champions League 13 gånger (om man räknar med den inofficiella cupen 1972, annars vann de tolv gånger vardera). Sedan vinnarna av Uefacupen/Uefa Europa League började delta har dessa klubbar vunnit åtta gånger och vinnarna av Uefa Champions League 16 gånger till och med 2023.

Historia redigera

 
Spelare i Ajax firar segern i den första officiella Europeiska supercupen 1973 (som spelades i januari 1974).

Idén att anordna en europeisk supercup kom från den nederländska journalisten Anton Witkamp, som arbetade vid tidningen De Telegraaf. Vid denna tid, i början av 1970-talet, skördade nederländska klubbar, framför allt Ajax, stora triumfer och Witkamp ville se om det gick att fastställa att nederländsk klubbfotboll var bäst i Europa. Hans förslag var att vinnarna av Europacupen skulle möta vinnarna av Cupvinnarcupen och när han presenterade förslaget för Ajax dåvarande ordförande Jaap van Praag fick han tummen upp. När Witkamp och van Praag vände sig till Uefa blev det dock nobben, mycket eftersom vinnarna av Cupvinnarcupen säsongen 1971/72, den skotska klubben Rangers, var avstängd från allt spel i Europa på grund av supportrarnas misskötsamhet. Rangers, som firade klubbens 100-årsjubileum 1972, ställde upp ändå och den första upplagan av Europeiska supercupen blev av trots allt i januari 1973. Man bestämde att cupen skulle spelas över två matcher med en match i de båda klubbarnas respektive hemmaarena för att maximera intäkterna. Ajax blev cupens första, inofficiella, mästare genom att besegra Rangers med totalt 6–3.[2]

Den första cupen sanktionerad av Uefa spelades nästföljande år och Ajax vann igen, denna gång över italienska Milan. Det första målet i turneringen sedan Uefa tog över gjordes den 9 januari 1974 av Luciano Chiarugi för Milan.[3] Året efter det blev det dock inga matcher eftersom Europacupvinnarna Bayern München från Västtyskland och Cupvinnarcupvinnarna Magdeburg från Östtyskland inte kunde hitta några lämpliga speldatum.[4] Samma sak hände 1981 mellan Liverpool från England och Dinamo Tbilisi från Sovjetunionen.[5] 1984 blev det bara en match mellan Liverpool och italienska Juventus av samma skäl.[6] Cupen ställdes in igen 1985 eftersom Cupvinnarcupvinnarna Everton från England var avstängda från spel i Europa efter Heyselkatastrofen tidigare under året.[6] Även 1986, mellan rumänska Steaua Bukarest och sovjetiska Dynamo Kiev[7], och 1991, mellan jugoslaviska Röda stjärnan och engelska Manchester United[8], spelades bara en match.[2]

1995 ändrades namnet på cupen från Europeiska supercupen till Uefa Super Cup och 1998 började cupen permanent att avgöras i en enda match, under många år på samma arena, Stade Louis II i Monaco. När Cupvinnarcupen lades ned efter säsongen 1998/99 fick i stället, med början 2000, den klubb som vann Uefacupen (numera kallad Uefa Europa League) möta vinnaren av Uefa Champions League. Sedan 2013 spelas Uefa Super Cup på en ny arena varje år.[1][2]

Format redigera

Uefa Super Cup spelas i en enda match på en i förväg bestämd neutral arena.[9] Om resultatet är oavgjort vid full tid vidtar förlängning. Om inga mål görs i förlängningen eller om båda klubbarna gör lika många mål blir det till slut ett avgörande via straffsparksläggning.[10]

Resultat redigera

Europeiska supercupen redigera

I listan nedan står de sammanlagda vinnarna alltid till vänster, även om de var bortalag.

Förklaring

Cupen vanns av vinnarna av Europacupen/Uefa Champions League
Cupen vanns av vinnarna av Cupvinnarcupen
(EC) Vinnarna av Europacupen (1972–1992)
(UCL) Vinnarna av Uefa Champions League (1993–1994)
(CVC) Vinnarna av Cupvinnarcupen
År Datum Vinnare Resultat Förlorare Arena

1972 16 januari 1973 Ajax (EC)   3 – 1   Rangers (CVC) Ibrox Park
Rep   34′
Cruijff   45′
Haan   76′
(2 – 1)
Rapport
MacDonald   41′
Glasgow, Skottland
Publik: 57 000
Domare: Alistair McKenzie (Skottland)
24 januari 1973 Ajax (EC)   3 – 2   Rangers (CVC) Olympiastadion
Haan   12′
Mühren   37′ (str.)
Cruijff   79′
(2 – 2)
Rapport
MacDonald   2′
Young   35′
Amsterdam, Nederländerna
Publik: 26 168
Domare: Hans-Joachim Weyland (Västtyskland)

1973 9 januari 1974 Ajax (EC)   0 – 1   Milan (CVC) San Siro
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Chiarugi   77′
Milano, Italien
Publik: 12 856
Domare: Rudolf Scheurer (Schweiz)
16 januari 1974 Ajax (EC)   6 – 0   Milan (CVC) Olympiastadion
Mulder   26′
Keizer   35′
Neeskens   71′
Rep   81′
Mühren   84′ (str.)
Haan   87′
(2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Amsterdam, Nederländerna
Publik: 15 350
Domare: Rudi Glöckner (Östtyskland)

Bayern München (EC)   Spelades ej   Magdeburg (CVC)

1975 9 september 1975 Dynamo Kiev (CVC)   1 – 0   Bayern München (EC) Olympiastadion
Blochin   66′
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
München, Västtyskland
Publik: 30 000
Domare: Sergio Gonella (Italien)
6 oktober 1975 Dynamo Kiev (CVC)   2 – 0   Bayern München (EC) Centralstadion
Blochin   40′53′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Kiev, Sovjetunionen
Publik: 105 000
Domare: Doğan Babacan (Turkiet)

1976 17 augusti 1976 Anderlecht (CVC)   1 – 2   Bayern München (EC) Olympiastadion
Haan   16′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Müller   58′88′
München, Västtyskland
Publik: 41 000
Domare: Ken Burns (England)
30 augusti 1976 Anderlecht (CVC)   4 – 1   Bayern München (EC) Émile Versé-stadion
Rensenbrink   20′82′
Van der Elst   25′
Haan   59′
(2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Müller   63′
Bryssel, Belgien
Publik: 35 000
Domare: Paul Schiller (Österrike)

1977 22 november 1977 Liverpool (EC)   1 – 1   Hamburg (CVC) Volksparkstadion
Fairclough   65′
(0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Keller   29′
Hamburg, Västtyskland
Publik: 18 000
Domare: António Garrido (Portugal)
6 december 1977 Liverpool (EC)   6 – 0   Hamburg (CVC) Anfield
Thompson   21′
McDermott   40′56′57′
Fairclough   84′
Dalglish   88′
(2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Liverpool, England
Publik: 34 931
Domare: Ulf Eriksson (Sverige)

1978 4 december 1978 Anderlecht (CVC)   3 – 1   Liverpool (EC) Émile Versé-stadion
Vercauteren   17′
Van der Elst   38′
Rensenbrink   87′
(2 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Case   27′
Bryssel, Belgien
Publik: 35 000
Domare: Károly Palotai (Ungern)
19 december 1978 Anderlecht (CVC)   1 – 2   Liverpool (EC) Anfield
Van der Elst   71′
(0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Hughes   13′
Fairclough   87′
Liverpool, England
Publik: 23 598
Domare: Nicolae Rainea (Rumänien)

1979 30 januari 1980 Nottingham Forest (EC)   1 – 0   Barcelona (CVC) City Ground
George   9′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Nottingham, England
Publik: 23 807
Domare: Adolf Prokop (Östtyskland)
5 februari 1980 Nottingham Forest (EC)   1 – 1   Barcelona (CVC) Camp Nou
Burns   42′
(1 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Roberto Dinamite   25′ (str.)
Barcelona, Spanien
Publik: 80 000
Domare: Walter Eschweiler (Västtyskland)

1980 25 november 1980 Valencia (CVC)   1 – 2   Nottingham Forest (EC) City Ground
Felman   47′
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Bowyer   57′89′
Nottingham, England
Publik: 12 463
Domare: Alexis Ponnet (Belgien)
17 december 1980 Valencia (CVC)   1 – 0 (BM)   Nottingham Forest (EC) Estadi Luis Casanova
Morena   51′
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Valencia, Spanien
Publik: 29 038
Domare: Franz Wöhrer (Österrike)

Liverpool (EC)   Spelades ej   Dinamo Tbilisi (CVC)

1982 19 januari 1983 Aston Villa (EC)   0 – 1   Barcelona (CVC) Camp Nou
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Marcos   52′
Barcelona, Spanien
Publik: 40 000
Domare: Bruno Galler (Schweiz)
26 januari 1983 Aston Villa (EC)   3 – 0  (e.fl.)   Barcelona (CVC) Villa Park
Shaw   80′
Cowans   100′
McNaught   104′
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Birmingham, England
Publik: 31 570
Domare: Alexis Ponnet (Belgien)
  Rött kort: Julio Alberto, Marcos, Evans

1983 22 november 1983 Aberdeen (CVC)   0 – 0   Hamburg (EC) Volksparkstadion
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Hamburg, Västtyskland
Publik: 12 000
Domare: Vojtech Christov (Tjeckoslovakien)
20 december 1983 Aberdeen (CVC)   2 – 0   Hamburg (EC) Pittodrie Stadium
Simpson   47′
McGhee   65′
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Aberdeen, Skottland
Publik: 24 000
Domare: Horst Brummeier (Österrike)

16 januari 1985 Juventus (CVC)   2 – 0   Liverpool (EC) Stadio Comunale
Boniek   39′79′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Turin, Italien
Publik: 55 384
Domare: Dieter Pauly (Västtyskland)

Juventus (EC)   Spelades ej   Everton (CVC)

24 februari 1987 Steaua Bukarest (EC)   1 – 0   Dynamo Kiev (CVC) Stade Louis II
Hagi   44′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Monaco
Publik: 8 456
Domare: Luigi Agnolin (Italien)

1987 24 november 1987 Porto (EC)   1 – 0   Ajax (CVC) Olympiastadion
Barros   5′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Amsterdam, Nederländerna
Publik: 27 000
Domare: Bob Valentine (Skottland)
13 januari 1988 Porto (EC)   1 – 0   Ajax (CVC) Estádio das Antas
Sousa   70′
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Porto, Portugal
Publik: 50 000
Domare: Aron Schmidhuber (Västtyskland)

1988 1 februari 1989 Mechelen (CVC)   3 – 0   PSV (EC) Achter de Kazerne
Bosman   16′50′
Valckx   17′ (sjm.)
(2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Mechelen, Belgien
Publik: 7 000
Domare: Siegfried Kirschen (Östtyskland)
8 februari 1989 Mechelen (CVC)   0 – 1   PSV (EC) Philips Sportpark
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Gillhaus   78′
Eindhoven, Nederländerna
Publik: 17 100
Domare: Erik Fredriksson (Sverige)

1989 23 november 1989 Milan (EC)   1 – 1   Barcelona (CVC) Camp Nou
van Basten   44′ (str.)
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Amor   67′
Barcelona, Spanien
Publik: 50 000
Domare: Joël Quiniou (Frankrike)
7 december 1989 Milan (EC)   1 – 0   Barcelona (CVC) Stadio Giuseppe Meazza
Evani   55′
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Milano, Italien
Publik: 52 093
Domare: Helmut Kohl (Österrike)

1990 10 oktober 1990 Milan (EC)   1 – 1   Sampdoria (CVC) Stadio Luigi Ferraris
21:30 CET
Evani   39′
(1 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Mychajlytjenko   31′
Genua, Italien
Publik: 19 724
Domare: José Rosa dos Santos (Portugal)
29 november 1990 Milan (EC)   2 – 0   Sampdoria (CVC) Stadio Renato Dall'Ara
21:30 CET
Gullit   44′
Rijkaard   76′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Bologna, Italien
Publik: 20 942
Domare: Zoran Petrović (Jugoslavien)

19 november 1991 Manchester United (CVC)   1 – 0   Röda stjärnan (EC) Old Trafford
20:15 GMT
McClair   67′
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Manchester, England
Publik: 22 110
Domare: Mario van der Ende (Nederländerna)

1992 10 februari 1993 Barcelona (EC)   1 – 1   Werder Bremen (CVC) Weserstadion
20:15 CET
Salinas   37′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Allofs   86′
Bremen, Tyskland
Publik: 22 098
Domare: Kim Milton Nielsen (Danmark)
10 mars 1993 Barcelona (EC)   2 – 1   Werder Bremen (CVC) Camp Nou
21:15 CET
Stoitjkov   32′
Goikoetxea   48′
(1 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Rufer   39′ (str.)
Barcelona, Spanien
Publik: 75 000
Domare: Bo Karlsson (Sverige)
  Rött kort: Reck

1993 12 januari 1994 Parma (CVC)   0 – 1   Milan (UCL)[g] Stadio Ennio Tardini
20:30 CET
(0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Papin   43′
Parma, Italien
Publik: 8 083
Domare: Manuel Díaz Vega (Spanien)
2 februari 1994 Parma (CVC)   2 – 0  (e.fl.)   Milan (UCL)[g] Stadio Giuseppe Meazza
20:30 CET
Sensini   23′
Crippa   95′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Milano, Italien
Publik: 24 074
Domare: Kurt Röthlisberger (Schweiz)

1994 1 februari 1995 Milan (UCL)   0 – 0   Arsenal (CVC) Arsenal Stadium
20:00 GMT
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
London, England
Publik: 38 044
Domare: Mario van der Ende (Nederländerna)
8 februari 1995 Milan (UCL)   2 – 0   Arsenal (CVC) Stadio Giuseppe Meazza
20:30 CET
Boban   41′
Massaro   67′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Milano, Italien
Publik: 23 953
Domare: Hellmut Krug (Tyskland)

  1. ^ Cupen spelades inte eftersom klubbarna inte kunde hitta några speldatum.[4]
  2. ^ Cupen spelades inte eftersom klubbarna inte kunde hitta några speldatum.[5]
  3. ^ Bara en match spelades eftersom klubbarna inte kunde hitta något ytterligare speldatum.[6]
  4. ^ Cupen spelades inte eftersom Everton, som vann Cupvinnarcupen säsongen 1984/85, liksom andra engelska klubbar var avstängda från spel i de europeiska cuperna efter Heyselkatastrofen den 29 maj 1985.[6]
  5. ^ Klubbarna valde att bara spela en match och Uefa bestämde att den skulle spelas på neutral plan i Monaco.[7]
  6. ^ Matchen i Belgrad ställdes in på grund av den politiska oron i Jugoslavien.[8]
  7. ^ [a b] Marseille vann Uefa Champions League säsongen 1992/93, men var avstängda från spel i de europeiska cuperna efter en mutskandal och ersattes av tvåorna Milan.[11]

Uefa Super Cup redigera

1995–1997 redigera

I listan nedan står de sammanlagda vinnarna alltid till vänster, även om de var bortalag.

Förklaring

Cupen vanns av vinnarna av Uefa Champions League
Cupen vanns av vinnarna av Cupvinnarcupen
(UCL) Vinnarna av Uefa Champions League
(CVC) Vinnarna av Cupvinnarcupen
År Datum Vinnare Resultat Förlorare Arena

1995 6 februari 1996 Ajax (UCL)   1 – 1   Real Zaragoza (CVC) La Romareda
20:30 CET
Kluivert   70′
(0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Aguado   28′
Zaragoza, Spanien
Publik: 17 500
Domare: Rémi Harrel (Frankrike)
28 februari 1996 Ajax (UCL)   4 – 0   Real Zaragoza (CVC) Olympiastadion
18:30 CET
Bogarde   43′
George   54′
Blind   65′ (str.)69′ (str.)
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Amsterdam, Nederländerna
Publik: 23 000
Domare: Leslie Mottram (Skottland)
  Rött kort: Cedrún, Óscar

1996 15 januari 1997 Juventus (UCL)   6 – 1   Paris Saint-Germain (CVC) Parc des Princes
20:30 CET
Porrini   4′
Padovano   22′40′
Ferrara   33′
Lombardo   83′
Amoruso   88′
(4 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Raí   52′ (str.)
Paris, Frankrike
Publik: 29 519
Domare: Nikolai Levnikov (Ryssland)
  Rött kort: Fournier
5 februari 1997 Juventus (UCL)   3 – 1   Paris Saint-Germain (CVC) Stadio La Favorita
20:45 CET
Del Piero   36′70′
Vieri   90′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Raí   63′ (str.)
Palermo, Italien
Publik: 35 152
Domare: Serge Muhmenthaler (Schweiz)

1997 8 januari 1998 Barcelona (CVC)   2 – 0   Borussia Dortmund (UCL) Camp Nou
21:00 CET
Luis Enrique   8′
Rivaldo   61′ (str.)
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Barcelona, Spanien
Publik: 50 000
Domare: David Elleray (England)
11 mars 1998 Barcelona (CVC)   1 – 1   Borussia Dortmund (UCL) Westfalenstadion
20:00 CET
Giovanni   8′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Heinrich   64′
Dortmund, Tyskland
Publik: 32 500
Domare: Piero Ceccarini (Italien)

1998–1999 redigera

Från och med 1998 började cupen permanent att avgöras i en enda match på neutral plan.[2]

Förklaring

Cupen vanns av vinnarna av Uefa Champions League
Cupen vanns av vinnarna av Cupvinnarcupen
(UCL) Vinnarna av Uefa Champions League
(CVC) Vinnarna av Cupvinnarcupen
År Datum Vinnare Resultat Förlorare Arena

1998 28 augusti 1998 Chelsea (CVC)   1 – 0   Real Madrid (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
Poyet   83′
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Monaco
Publik: 11 589
Domare: Marc Batta (Frankrike)

1999 27 augusti 1999 Lazio (CVC)   1 – 0   Manchester United (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
Salas   35′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Monaco
Publik: 15 000
Domare: Ryszard Wójcik (Polen)

2000– redigera

Sedan 2000 får den klubb som vinner Uefacupen (numera kallad Uefa Europa League) möta vinnaren av Uefa Champions League.[2]

Förklaring

Cupen vanns av vinnarna av Uefa Champions League
Cupen vanns av vinnarna av Uefacupen/Uefa Europa League
(UCL) Vinnarna av Uefa Champions League
(UC) Vinnarna av Uefacupen (2000–2009)
(UEL) Vinnarna av Uefa Europa League (2010–)
År Datum Vinnare Resultat Förlorare Arena

2000 25 augusti 2000 Galatasaray (UC)   2 – 1  (e.fl.)   Real Madrid (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
Jardel   41′ (str.),   102′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Raúl   79′ (str.)
Monaco
Publik: 15 000
Domare: Günter Benkö (Österrike)

2001 24 augusti 2001 Liverpool (UC)   3 – 2   Bayern München (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
Riise   23′
Heskey   45′
Owen   46′
(2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Salihamidžić   57′
Jancker   82′
Monaco
Publik: 13 824
Domare: Vítor Melo Pereira (Portugal)

2002 30 augusti 2002 Real Madrid (UCL)   3 – 1   Feyenoord (UC) Stade Louis II
20:45 CEST
Paauwe   15′ (sjm.)
Roberto Carlos   21′
Guti   60′
(2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
van Hooijdonk   56′
Monaco
Publik: 18 284
Domare: Hugh Dallas (Skottland)

2003 29 augusti 2003 Milan (UCL)   1 – 0   Porto (UC) Stade Louis II
20:45 CEST
Sjevtjenko   10′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Monaco
Publik: 16 885
Domare: Graham Barber (England)
  Gult kort: Seedorf, Pirlo, Ambrosini, Fernandes, Maniche

2004 27 augusti 2004 Valencia (UC)   2 – 1   Porto (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
Baraja   33′
Di Vaio   67′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Quaresma   78′
Monaco
Publik: 17 292
Domare: Terje Hauge (Norge)

2005 26 augusti 2005 Liverpool (UCL)   3 – 1  (e.fl.)   CSKA Moskva (UC) Stade Louis II
20:45 CEST
25 °C, klart
Cissé   82′103′
García   109′
(0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Carvalho   28′
Monaco
Publik: 17 042
Domare: René Temmink (Nederländerna)
  Gult kort: Zenden, Josemi, Hyypiä, Sinama-Pongolle, Dudu

2006 25 augusti 2006 Sevilla (UC)   3 – 0   Barcelona (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
Huvudartikel
Renato   7′
Kanouté   45′
Maresca   90′ (str.)
(2 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Monaco
Publik: 17 480
Domare: Stefano Farina (Italien)
  Gult kort: Kanouté, Alves, Navarro, Palop, Escudé, Maresca, Sylvinho

2007 31 augusti 2007 Milan (UCL)   3 – 1   Sevilla (UC) Stade Louis II
20:45 CEST
Huvudartikel
Inzaghi   55′
Jankulovski   62′
Kaká   87′
(0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Renato   14′
Monaco
Publik: 17 822
Domare: Konrad Plautz (Österrike)
  Gult kort: Gattuso, Duda, Poulsen

2008 29 augusti 2008 Zenit Sankt Petersburg (UC)   2 – 1   Manchester United (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
25 °C, soligt
Huvudartikel
Pogrebnjak   44′
Danny   59′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Vidić   73′
Monaco
Publik: 18 064
Domare: Claus Bo Larsen (Danmark)
  Gult kort: Anderson, Tévez
  Rött kort: Scholes

2009 28 augusti 2009 Barcelona (UCL)   1 – 0  (e.fl.)   Sjachtar Donetsk (UC) Stade Louis II
20:45 CEST
28 °C, klart
Pedro   115′
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Monaco
Publik: 17 738
Domare: Frank De Bleeckere (Belgien)
  Gult kort: Messi, Pedro, Ilsinho, Srna, Kutjer, Kobin

2010 27 augusti 2010 Atlético Madrid (UEL)   2 – 0   Inter (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
26 °C, molnigt
Reyes   62′
Agüero   83′
(0 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Monaco
Publik: 17 265
Domare: Massimo Busacca (Schweiz)
  Gult kort: Simão, García, Samuel

2011 26 augusti 2011 Barcelona (UCL)   2 – 0   Porto (UEL) Stade Louis II
20:45 CEST
27 °C, klart
Messi   39′
Fàbregas   88′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Monaco
Publik: 18 048
Domare: Björn Kuipers (Nederländerna)
  Gult kort: Iniesta, Rodríguez
  Rött kort: Rolando, Guarín

2012 31 augusti 2012 Atlético Madrid (UEL)   4 – 1   Chelsea (UCL) Stade Louis II
20:45 CEST
19 °C, molnigt
Falcao   6′19′45′
Miranda   60′
(3 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Cahill   75′
Monaco
Publik: 14 312
Domare: Damir Skomina (Slovenien)
  Gult kort: Ivanović

2013 30 augusti 2013 Bayern München (UCL)   2 – 2  (e.fl.)   Chelsea (UEL) Eden Aréna
20:45 CEST
19 °C, klart
Ribéry   47′
Martínez   120+1′
(0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Torres   8′
Hazard   93′
Prag, Tjeckien
Publik: 17 686
Domare: Jonas Eriksson (Sverige)
  Gult kort: Ribéry, Boateng, Cahill, David Luiz, Torres, Lukaku, Cole, Ivanović
  Rött kort: Ramires

Alaba  
Kroos  
Lahm  
Ribéry  
Shaqiri  
Straffsparksläggning
5 – 4

  David Luiz
  Oscar
  Lampard
  Cole
  Lukaku

2014 12 augusti 2014 Real Madrid (UCL)   2 – 0   Sevilla (UEL) Cardiff City Stadium
19:45 BST
20 °C, molnigt
Ronaldo   30′49′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Cardiff, Wales
Publik: 30 854
Domare: Mark Clattenburg (England)
  Gult kort: Carvajal, Kroos, Vitolo, Navarro

2015 11 augusti 2015 Barcelona (UCL)   5 – 4  (e.fl.)   Sevilla (UEL) Boris Paitjadze-stadion
22:45 GET
27 °C, klart
Messi   7′16′
Rafinha   44′
Suárez   52′
Pedro   115′
(3 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Banega   3′
Reyes   57′
Gameiro   72′ (str.)
Konopljanka   81′
Tbilisi, Georgien
Publik: 51 940
Domare: William Collum (Skottland)
  Gult kort: Mathieu, Pedro, Busquets, Alves, Krychowiak, Coke, Banega, Immobile, Krohn-Dehli

2016 9 augusti 2016 Real Madrid (UCL)   3 – 2  (e.fl.)   Sevilla (UEL) Lerkendal Stadion
20:45 CEST
10 °C, regnigt
Asensio   21′
Ramos   90+3′
Carvajal   119′
(1 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Vázquez   41′
Konopljanka   72′ (str.)
Trondheim, Norge
Publik: 17 939
Domare: Milorad Mažić (Serbien)
  Gult kort: Carvajal, Asensio, James Rodríguez, Vitolo
  Rött kort: Kolodziejczak

2017 8 augusti 2017 Real Madrid (UCL)   2 – 1   Manchester United (UEL) Arena Filip II
20:45 CEST
32 °C, halvklart
Casemiro   24′
Isco   52′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Lukaku   62′
Skopje, Makedonien
Publik: 30 421
Domare: Gianluca Rocchi (Italien)
  Gult kort: Carvajal, Ramos, Lingard, Rashford

2018 15 augusti 2018 Atlético Madrid (UEL)   4 – 2  (e.fl.)   Real Madrid (UCL) A. Le Coq Arena
22:00 EEST
18 °C, halvklart
Costa   1′79′
Saúl   98′
Koke   104′
(1 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Benzema   27′
Ramos   63′ (str.)
Tallinn, Estland
Publik: 12 424
Domare: Szymon Marciniak (Polen)
  Gult kort: Correa, Costa, Vitolo, Asensio, Marcelo, Ceballos, Modrić, Ramos

2019 14 augusti 2019 Liverpool (UCL)   2 – 2  (e.fl.)   Chelsea (UEL) Vodafone Park
22:00 TRT
26 °C, molnigt
Mané   48′95′
(0 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Giroud   36′
Jorginho   101′ (str.)
Istanbul, Turkiet
Publik: 38 434
Domare: Stéphanie Frappart (Frankrike)
  Gult kort: Henderson, Alexander-Arnold, Azpilicueta

Firmino  
Fabinho  
Origi  
Alexander-Arnold  
Salah  
Straffsparksläggning
5 – 4

  Jorginho
  Barkley
  Mount
  Emerson
  Abraham

2020 24 september 2020 Bayern München (UCL)   2 – 1  (e.fl.)   Sevilla (UEL) Puskás Aréna
21:00 CEST
20 °C, halvklart
Goretzka   34′
Martínez   104′
(1 – 1)
Rapport 1
Rapport 2
Ocampos   13′ (str.)
Budapest, Ungern
Publik: 15 180
Domare: Anthony Taylor (England)
  Gult kort: Alaba, Hernández, Jordán, Koundé, Fernando, Escudero

2021 11 augusti 2021 Chelsea (UCL)   1 – 1  (e.fl.)   Villarreal (UEL) Windsor Park
20:00 BST
18 °C, halvklart
Ziyech   27′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Moreno   73′
Belfast, Nordirland
Publik: 10 435
Domare: Sergej Karasev (Ryssland)
  Gult kort: Rüdiger, Tuchel, Kepa, Pino, Raba

Havertz  
Azpilicueta  
Alonso  
Mount  
Jorginho  
Pulisic  
Rüdiger  
Straffsparksläggning
6 – 5

  Moreno
  Mandi
  Estupiñán
  Gómez
  Raba
  Foyth
  Albiol

2022 10 augusti 2022 Real Madrid (UCL)   2 – 0   Eintracht Frankfurt (UEL) Olympiastadion
22:00 EEST
18 °C, molnigt
Alaba   37′
Benzema   65′
(1 – 0)
Rapport 1
Rapport 2
Helsingfors, Finland
Publik: 31 042
Domare: Michael Oliver (England)
  Gult kort: Alario

2023 16 augusti 2023 Manchester City (UCL)   1 – 1   Sevilla (UEL) Karaiskakis-stadion
22:00 EEST
28 °C, klart
Palmer   63′
(0 – 1)
Rapport 1
  25′ En-Nesyri
Pireus, Grekland
Publik: 29 207
Domare: François Letexier (Frankrike)
  Gult kort: Badé, Lamela, Juanlu

Haaland  
Álvarez  
Kovačić  
Grealish  
Walker  
Straffsparksläggning
5 – 4

  Ocampos
  Mir
  Rakitić
  Montiel
  Gudelj

Resultat per cup redigera

Nedanstående tabeller presenterar det sammanlagda antalet vinster och förluster per cup av Europeiska supercupen (inklusive 1972) och Uefa Super Cup.

1972–1999 redigera

Cup Vinster Förluster Vinstår Förlustår
Europacupen/Uefa Champions League 13 12 1972, 1973, 1977, 1979, 1982, 1986, 1987, 1989, 1990, 1992, 1994, 1995, 1996 1975, 1976, 1978, 1980, 1983, 1984, 1988, 1991, 1993, 1997, 1998, 1999
Cupvinnarcupen 12 13 1975, 1976, 1978, 1980, 1983, 1984, 1988, 1991, 1993, 1997, 1998, 1999 1972, 1973, 1977, 1979, 1982, 1986, 1987, 1989, 1990, 1992, 1994, 1995, 1996

2000– redigera

Senast uppdaterad: till och med 2023.
Cup Vinster Förluster Vinstår Förlustår
Uefa Champions League 16 8 2002, 2003, 2005, 2007, 2009, 2011, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2019, 2020, 2021, 2022, 2023 2000, 2001, 2004, 2006, 2008, 2010, 2012, 2018
Uefacupen/Uefa Europa League 8 16 2000, 2001, 2004, 2006, 2008, 2010, 2012, 2018 2002, 2003, 2005, 2007, 2009, 2011, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2019, 2020, 2021, 2022, 2023

Resultat per klubb redigera

Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet vinster och förluster per klubb av Europeiska supercupen (inklusive 1972) och Uefa Super Cup.

Senast uppdaterad: till och med 2023.
Nr Klubb Vinster Förluster Vinstår Förlustår
1   Barcelona 5 4 1992, 1997, 2009, 2011, 2015 1979, 1982, 1989, 2006
2   Real Madrid 5 3 2002, 2014, 2016, 2017, 2022 1998, 2000, 2018
3   Milan 5 2 1989, 1990, 1994, 2003, 2007 1973, 1993
4   Liverpool 4 2 1977, 2001, 2005, 2019 1978, 1984
5   Ajax 3 1 1972, 1973, 1995 1987
6   Atlético Madrid 3 0 2010, 2012, 2018 -
7   Bayern München 2 3 2013, 2020 1975, 1976, 2001
  Chelsea 2 3 1998, 2021 2012, 2013, 2019
9   Anderlecht 2 0 1976, 1978 -
  Juventus 2 0 1984, 1996 -
  Valencia 2 0 1980, 2004 -
12   Sevilla 1 6 2006 2007, 2014, 2015, 2016, 2020, 2023
13   Porto 1 3 1987 2003, 2004, 2011
  Manchester United 1 3 1991 1999, 2008, 2017
15   Dynamo Kiev 1 1 1975 1986
  Nottingham Forest 1 1 1979 1980
17   Aston Villa 1 0 1982 -
  Aberdeen 1 0 1983 -
  FCSB 1 0 1986 -
  Mechelen 1 0 1988 -
  Parma 1 0 1993 -
  Lazio 1 0 1999 -
  Galatasaray 1 0 2000 -
  Zenit Sankt Petersburg 1 0 2008 -
  Manchester City 1 0 2023 -
26   Hamburg 0 2 - 1977, 1983
26   Rangers 0 1 - 1972
  PSV 0 1 - 1988
  Sampdoria 0 1 - 1990
  Röda stjärnan 0 1 - 1991
  Werder Bremen 0 1 - 1992
  Arsenal 0 1 - 1994
  Real Zaragoza 0 1 - 1995
  Paris Saint-Germain 0 1 - 1996
  Borussia Dortmund 0 1 - 1997
  Feyenoord 0 1 - 2002
  CSKA Moskva 0 1 - 2005
  Sjachtar Donetsk 0 1 - 2009
  Inter 0 1 - 2010
  Villarreal 0 1 - 2021
  Eintracht Frankfurt 0 1 - 2022

Resultat per land redigera

Nedanstående tabell presenterar det sammanlagda antalet vinster och förluster per land av Europeiska supercupen (inklusive 1972) och Uefa Super Cup.

Senast uppdaterad: till och med 2023.
Nr Land Vinster Förluster Vinstår Förlustår
1   Spanien 16 15 1980, 1992, 1997, 2002, 2004, 2006, 2009, 2010, 2011, 2012, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2022 1979, 1982, 1989, 1995, 1998, 2000, 2006, 2007, 2014, 2015, 2016, 2018, 2020, 2021, 2023
2   England 10 10 1977, 1979, 1982, 1991, 1998, 2001, 2005, 2019, 2021, 2023 1978, 1980, 1984, 1994, 1999, 2008, 2012, 2013, 2017, 2019
3   Italien 9 4 1984, 1989, 1990, 1993, 1994, 1996, 1999, 2003, 2007 1973, 1990, 1993, 2010
4   Nederländerna 3 3 1972, 1973, 1995 1987, 1988, 2002
5   Belgien 3 0 1976, 1978, 1988 -
6   Tyskland[a] 2 8 2013, 2020 1975, 1976, 1977, 1983, 1992, 1997, 2001, 2022
7   Portugal 1 3 1987 2003, 2004, 2011
8   Ukraina[b] 1 2 1975 1986, 2009
9   Skottland 1 1 1983 1972
  Ryssland 1 1 2008 2005
11   Rumänien 1 0 1986 -
  Turkiet 1 0 2000 -
13   Serbien[c] 0 1 - 1991
  Frankrike 0 1 - 1996
  1. ^ Inklusive Västtyskland (0–4)
  2. ^ Inklusive Sovjetunionen (1–1)
  3. ^ Inklusive Jugoslavien (0–1)

Maratontabell redigera

Nedanstående tabell presenterar de tio främsta klubbarna i Europeiska supercupens (inklusive 1972) och Uefa Super Cups historia. Vinst ger två poäng.

Senast uppdaterad: till och med 2022.[12]
Nr Klubb S V O F GM IM MS P
1   Milan 12 7 3 2 13 11 +2 17
2   Barcelona 14 6 4 4 17 17 0 16
3   Liverpool 8 4 2 2 18 12 +6 10
4   Real Madrid 8 5 0 3 15 11 +4 10
5   Ajax 8 4 1 3 17 7 +10 9
6   Juventus 3 3 0 0 11 2 +9 6
7   Atlético Madrid 3 3 0 0 10 3 +7 6
8   Nottingham Forest 4 2 1 1 4 3 +1 5
9   Chelsea 5 1 3 1 7 9 −2 5
10   Bayern München 7 2 1 4 9 14 −5 5

Flest matcher redigera

Nedanstående tabell presenterar de tio främsta spelarna när det gäller antalet matcher i Europeiska supercupens (inklusive 1972) och Uefa Super Cups historia. Aktiva spelare markeras med fet stil.

Senast uppdaterad: till och med 2022.[13]
Alessandro Costacurta, Roberto Donadoni och Arie Haan har spelat flest matcher i cupens historia.
Nr Spelare Matcher År Klubb(ar)
1   Alessandro Costacurta 8 1989–1994   Milan (8)
  Roberto Donadoni 8 1989–1994   Milan (8)
  Arie Haan 8 1972–1978   Ajax (4),   Anderlecht (4)
4   Paolo Maldini 7 1989–2003   Milan (7)
  Daniele Massaro 7 1989–1994   Milan (7)
  Mauro Tassotti 7 1989–1994   Milan (7)
7   Franco Baresi 6 1990–1994   Milan (6)
8   Dani Alves 5 2006–   Sevilla (2),   Barcelona (3)
  Karim Benzema 5 2014–   Real Madrid (5)
  Dani Carvajal 5 2014–   Real Madrid (5)
  Marcel Desailly 5 1993–1998   Milan (4),   Chelsea (1)
  Albert Ferrer 5 1992–1998   Barcelona (4),   Chelsea (1)
  Ronald Koeman 5 1988–1992   PSV (2),   Barcelona (3)
  Toni Kroos 5 2013–   Bayern München (1),   Real Madrid (4)
  Attilio Lombardo 5 1990–1999   Sampdoria (2),   Juventus (2),   Lazio (1)
  Luka Modrić 5 2014–   Real Madrid (5)
  Phil Neal 5 1977–1984   Liverpool (5)

Flest mål redigera

Nedanstående tabell presenterar de tio främsta målskyttarna i Europeiska supercupens (inklusive 1972) och Uefa Super Cups historia. Aktiva spelare markeras med fet stil.

Senast uppdaterad: till och med 2022.[14]
 
Arie Haan har gjort flest mål i cupens historia.
Nr Spelare Mål Matcher Målsnitt År Klubb(ar)
1   Arie Haan 5 8 &&&&&&&&&&&&&&00.6300000,63 1972–1978   Ajax (3),   Anderlecht (2)
2   Oleh Blochin 3 3 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 1975–1986   Dynamo Kiev (3)
  David Fairclough 3 3 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 1977–1978   Liverpool (3)
  Radamel Falcao 3 1 &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 2012–   Atlético Madrid (3)
  Terry McDermott 3 3 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 1977–1978   Liverpool (3)
  Lionel Messi 3 4 &&&&&&&&&&&&&&00.7500000,75 2006–   Barcelona (3)
  Gerd Müller 3 3 &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 1975–1976   Bayern München (3)
  Rob Rensenbrink 3 4 &&&&&&&&&&&&&&00.7500000,75 1976–1978   Anderlecht (3)
  François Van der Elst 3 4 &&&&&&&&&&&&&&00.7500000,75 1976–1978   Anderlecht (3)
10 24 spelare 2

Prispengar redigera

För 2022 ser prispengarna ut på följande sätt:[15]

  • Klubben som förlorar Uefa Super Cup: 3 500 000 euro
  • Klubben som vinner Uefa Super Cup: 4 500 000 euro

TV-sändningar redigera

I Sverige sänds Uefa Super Cup i någon av Telia-ägda TV4 Medias kanaler.[16]

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] ”Wembley, Amsterdam ArenA, Prague get 2013 finals” (på engelska). Uefa. 16 juni 2011. Arkiverad från originalet den 18 september 2021. https://web.archive.org/web/20210918141403/https://www.uefa.com/insideuefa/about-uefa/news/0250-0c50f416ad08-db9153f27513-1000--wembley-amsterdam-arena-prague-get-2013-finals/. Läst 1 oktober 2022. 
  2. ^ [a b c d e] ”UEFA Super Cup history” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 3 november 2020. https://web.archive.org/web/20201103194558/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/. Läst 1 oktober 2022. 
  3. ^ ”Who scored the first goals in UEFA's competitions?” (på engelska). Uefa. 14 september 2021. Arkiverad från originalet den 18 september 2021. https://web.archive.org/web/20210918110242/https://www.uefa.com/news/0253-0d8226f62167-bb95306965de-1000--chakvetadze-scores-first-goal-in-uefa-nations-league/. Läst 1 oktober 2022. 
  4. ^ [a b] ”1973 Super Cup: Ajax enjoy early success” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 5 november 2020. https://web.archive.org/web/20201105014316/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/1973/. Läst 1 oktober 2022. 
  5. ^ [a b] ”1982 Super Cup: Villa victorious in Europe” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201031001231/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/1982/. Läst 1 oktober 2022. 
  6. ^ [a b c d] ”1984 Super Cup: Juve buoyed by Boniek” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 3 november 2020. https://web.archive.org/web/20201103222811/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/1984/. Läst 1 oktober 2022. 
  7. ^ [a b] ”1986 Super Cup: Hagi style stirs Steaua” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 4 december 2020. https://web.archive.org/web/20201204214958/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/1986/. Läst 1 oktober 2022. 
  8. ^ [a b] ”1991 Super Cup: McClair makes United's day” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201023163850/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/1991/. Läst 1 oktober 2022. 
  9. ^ ”Regulations of the UEFA Super Cup: Article 11 Match system” (på engelska). Uefa. https://documents.uefa.com/r/Regulations-of-the-UEFA-Super-Cup-2022/Article-11-Match-system-Online. Läst 1 oktober 2022. 
  10. ^ ”Regulations of the UEFA Super Cup: Article 12 Extra time and kicks from the penalty mark” (på engelska). Uefa. https://documents.uefa.com/r/Regulations-of-the-UEFA-Super-Cup-2022/Article-12-Extra-time-and-kicks-from-the-penalty-mark-Online. Läst 1 oktober 2022. 
  11. ^ ”1993 Super Cup: Crippa wins it for Parma” (på engelska). Uefa. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200814053606/https://www.uefa.com/uefasupercup/history/1993/. Läst 10 september 2021. 
  12. ^ ”UEFA Super Cup » All-time league table” (på engelska). Worldfootball.net. https://www.worldfootball.net/alltime_table/uefa-super-cup. Läst 1 oktober 2022. 
  13. ^ ”UEFA Super Cup » All-time appearances » rank 1 - 50” (på engelska). Worldfootball.net. https://www.worldfootball.net/alltime_top_player/uefa-super-cup/1. Läst 1 oktober 2022. 
  14. ^ ”UEFA Super Cup » All-time Topscorers » rank 1 - 50” (på engelska). Worldfootball.net. https://www.worldfootball.net/alltime_goalgetter/uefa-super-cup/tore/1. Läst 1 oktober 2022. 
  15. ^ ”Distribution to clubs from the 2022/23 UEFA Champions League, UEFA Europa League and UEFA Europa Conference League and the 2022 UEFA Super Cup | Payments for the qualifying phases | Solidarity payments for non-participating clubs” (på engelska) (PDF). Uefa. 4 juli 2022. Arkiverad från originalet den 17 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220717054017/https://editorial.uefa.com/resources/0277-158b0bea495a-ba6c18158cd3-1000/20220704_circular_2022_47_en.pdf. Läst 1 oktober 2022. 
  16. ^ ”TV4 Media sänder UEFA Champions League med start 2021”. Telia Company. 13 maj 2020. Arkiverad från originalet den 11 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210711095217/https://www.teliacompany.com/sv/nyhetsrum/news-articles/2020/tv4-media-sander-uefa-champions-league-med-start-2021/. Läst 1 oktober 2022. 

Externa länkar redigera