Turkestanduva
Turkestanduva[2] (Columba eversmanni) är en centralasiatisk fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]
| Turkestanduva Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Duvfåglar Columbiformes |
| Familj | Duvor Columbidae |
| Släkte | Columba |
| Art | Turkestanduva C. eversmanni |
| Vetenskapligt namn | |
| § Columba eversmanni | |
| Auktor | Bonaparte, 1856 |
Kännetecken redigera
Turkestanduvan är en medelstor, 30 centimeter lång huvudsakligen grå duva med brunaktig ovansida. Ögon och ögonring är tydligt gula. Nedre delen av ryggen, övergumpen och undersidan av vingen är alla vita. På stjärten syns ett diffust mörkt band och tvärs över armpennorna ett smalt svart streck. Liknande klippduva (C. livia) är större med grå stjärt och tydligt stjärtband, medan stenduva (C. rupestris) har tydliga vita och svarta band på stjärten. Lätet är ett tyst oo-oo-oo.[1]
Utbredning redigera
Fågeln häckar från nordöstra Iran till Sibirien, nordvästra Indien och västligaste Kina.[3] Den övervintrar primärt i Pakistan och nordvästra Indien (historiskt så långt österut som Bihar) samt i södra Xinjian och västra Gansu i Kina.[1]
Den har påträffats i Europa vid ett enda tillfälle, i Orenburg i den europeiska delen av Ryssland nära Orenburg 12 maj 1881.[4]
Levnadssätt redigera
I häckningsområdet bebor den stäpp och andra låglänta miljöer, vintertid i jordbruksområden, fruktodlingar och öppet landskap med spridda träd.[5] Fågeln dras framför allt till mullbärsträd[6] och lever av frön, säd och bär, vanligtvis intagna på marken. Den återvänder till häckningsområdena i april och häckar under senvår och sommar i en klipphåla, ett ihåligt träd eller en övergiven byggnad där den lägger två vita ägg i ett bo av kvistar.[6]
Status redigera
Turkestanduva är en relativt fåtalig duva som dessutom minskar i antal, troligen till följd av förändringar inom jordbruket och jakt i dess övervintringsområde, möjligen också habitatförlust där den häckar. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten därför som sårbar.[1] Sentida rapporter vittnar om att arten kan ha ökat i antal, varför turkestanduvan kan nedgraderas till en lägre hotkategori i framtiden.[1]
Namn redigera
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Alexander Eduard Friedrich Eversmann (1794-1860), tysk naturforskare och upptäcktsresande i Centralasien och Sibirien.[7]
Noter redigera
- ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Columba eversmanni Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Tarsiger.com Fynd av turkestanduva i västpalearktis
- ^ ”Yellow-eyed Pigeon (Columba eversmanni)”. Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. 2016. http://www.hbw.com/node/54103. Läst 12 februari 2016.
- ^ [a b] Gibbs, David (2010). Pigeons and Doves: A Guide to the Pigeons and Doves of the World. Bloomsbury Publishing. sid. 184–185. ISBN 978-1-4081-3556-3. https://books.google.com/books?id=r__Tx8QKQfMC&pg=PA184
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Columba eversmanni.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
