Wikipedia

Tre Rosor

Tre Rosor är en konventionell benämning på två svenska uradliga högfrälsesläkter. Namnet är en efterhandskonstruktion efter motivet på de heraldiska vapen som använts av släkternas medlemmar. Själva använde de endast förnamn och patronymikon, med undantag för Gustav Johanssons äldste son Johan Ros. Något genealogiskt samband mellan de båda släkterna är inte känt.[1] Ätten Rosengren var utgrenad från en oäkta son till rikshovmästaren Ture Jönsson.

Vapen för ätter Tre Rosor, Tre Rosor till Horshaga (vänster) och Tre Rosor till Mörby (höger). Vapen för ätter Tre Rosor, Tre Rosor till Horshaga (vänster) och Tre Rosor till Mörby (höger).
Vapen för ätter Tre Rosor, Tre Rosor till Horshaga (vänster) och Tre Rosor till Mörby (höger).

Vapen

redigera

Många av ätternas medlemmar använde vapen med tre rosor i sina sigill. Vanligtvis var dessa placerade balkvis i skölden, men även bjälkvis och ginbalksvis förekom. Det hände att medlemmar ändrade placeringen av rosorna under sin livstid. Vapnens tinkturer är i de flesta fall okända. Enligt en vapenmålning från 1500-talet ska rosorna ha varit röda och placerade på delningslinjen i ett fält styckat i silver och blått.[2]

Liknande vapensköldar, med tre rosor i olika varianter har förts av flera andra svenska frälsesläkter – exempelvis Hjulstaätten, von Rosen och grevliga ätten Oxenstierna af Korsholm och Wasa. För ingen av dem kan någon släktskap med ätten Tre Rosor styrkas, med undantag för Oxenstierna, där stamfadern Gabriel Bengtsson Oxenstierna var son till Sigrid Gustavsdotter (Tre Rosor).[3]

Tre Rosor till Mörby

redigera
Ej att förväxla med Mörbyätten.
Tre Rosor till Mörby
 
Stamvapnet i Gustav Johanssons grevevapen.
 
Norska ätten Tre Rosors vapen enligt en vapenmålning från sent 1500-tal.
UrsprungVästergötland
Upphöjd1561 grevlig
AdladSvensk uradel
FramståendeSläkten hade sammanlagt elva riksråd
Utgrenad iKnut Jonsson grundade den norska grenen
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1612
SvärdssidanJohan Stensson (Tre Rosor)
  Adel i Norge
† Utslocknad i Norge
Utslocknad?

Släktens stamfar Knut var gift med Kristina Bengtsdotter, dotter till lagmannen i Västergötland Bengt Hafridsson. Hon ägde jord i Fuxerna socken, Flundre härad, Västergötland och levde ännu 1345.[4]

Med hans sonsöner delas ätten i två grenar. Under 1400- och 1500-talen når Tre Rosor sin höjdpunkt innan den försjönk hastigt i början av 1600-talet.[5]

Släkten hade sammanlagt elva riksråd, åtta i Sverige och tre i Norge. Det senare föranleddes av att Knut Jonsson (nämnd 1418, död senast 1443) gifte sig med Agnes Alfsdotter, dotter till det norska riksrådet Alf Haraldsson (Bolt) och dennes hustru Katarina Jonsdotter (Roos). Därigenom skapades en släktgren som verkade i Norge. Knut och Agnes fick två söner varav Alv blev riksråd i Norge och Jöns riksråd i Sverige.[6]

Släkten erhöll grevlig värdighet 1561 då Gustav Johansson upphöjdes till greve av Erik XIV. Han skrev sig först greve till Enköping och friherre till Haga men erhöll 1562 Bogesund (nuvarande Ulricehamn) som grevskap.[7]

Släkten utslocknade på svärdssidan 1612.

Sedan Gustav Johansson 1561 upphöjts till greve förlänades han ett vapen med hjärtsköld som visade: tre rosor röda, hwar med fem blad uti ett förgylt fieldh.[8] 1651 infogades samma vapen i andra och tredje fältet i vapnet för grevliga ätten Oxenstierna af Korsholm och Wasa. Stamfadern Gabriel Bengtsson Oxenstierna var son till Sigrid Gustavsdotter (Tre Rosor).[3]

Personer av ätten Tre Rosor till Mörby

redigera

Alfabetiskt ordnade

redigera

Kronologiskt ordnade

redigera

Tre Rosor till Horshaga

redigera
Tre Rosor till Horshaga
 
StamfarGustav Magnusson (Tre Rosor till Horshaga)
AdladSvensk uradel
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1460
SvärdssidanBengt Gustavsson

Släktens äldste kände medlem var riksrådet och lagmannen Gustav Magnusson (Tre Rosor till Horshaga), född omkring 1360, död omkring 1435. Hans bror Algot Magnusson är omnämnd som riddare 10 februari 1413 när änkan till Peter Andersson Prika i Möne (sexuddig stjärna), Ingeborg Sigvidsdotter i Lödöse, beseglar ett dokument med ätten Ribbings tre nedvända sjöblad när hon säljer sin sätesgård Torpa i Länghems socken, nuvarande Tranemo kommun i Västergötland, och ett antal andra gårdar till Algot Magnusson.[9]

Gustav Magnussons son Bengt Gustavsson (Tre Rosor till Horshaga) var biskop i Skara stift från 1451.[10] Ätten utslocknade med den senares död 1460.

Galleri

redigera

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Tre Rosor, NE.se, 1 augusti 2018.
  2. ^ Gillingstam (2001), s. 86.
  3. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180731123709/https://www.riddarhuset.se/att/oxenstierna-af-korsholm-och-wasa/. Läst 31 juli 2018. 
  4. ^ Gillingstam (2001), s. 87.
  5. ^ ”Stamtavla över ätten Tre Rosor”. http://privat.bahnhof.se/wb261402/rosor.htm. 
  6. ^ Gillingstam (2001), s. 88 f.
  7. ^ Gillingstam (2001), s. 97.
  8. ^ Schlgel och Klingspor (1875), s. 103.
  9. ^ [https://sok.riksarkivet.se/sdhk?EndastDigitaliserat=false&Innehall=%22prika%22&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&EftermedeltidaAvskrifter=true&EftermedeltidaRegest=true&AvanceradSok=False&page=1&postid=sdhk_17958&tab=post#tab SDHK-nr: 17958
  10. ^ Bengt Gustavsson i Svenskt biografiskt lexikon, band 3 (1922), s. 189.

Källor

redigera

Se även

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tre_Rosor&oldid=55392475”