Tommaso Campanella

filosof, teolog, astrolog och poet

Tommaso Campanella, född 5 september 1568 i Stilo, död 21 maj 1639 i Paris, egentligen Giovanni Domenico Campanella, var dominikansk teolog, filosof och poet.

Tommaso Campanella
Tommaso Campanella. Målning av Francesco Cozza.
FöddGiovan Domenico Campanella
4 september 1568[1][2]
Stilo[3][4]
Död21 maj 1639[1][2][5] (70 år)
Paris[6][4]
Andra namnSettimontano Squilla
Medborgare iKungariket Neapel
Utbildad vidUniversitetet i Padua
SysselsättningFilosof, religiös funktionär, astrolog, författare[7], poet[4], teolog
Noterbara verkSolstaten
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Campanella är mest känd som utopist, med verket Solstaten (på italienska La città del Sole från 1602, på latin Civitas Solis från 1623). Utopin har ett strikt geometriskt anslag: den stad som beskrivs ligger vid ekvatorn, omgärdas av sju murar (en för varje känd planet) och har fyra portar som "vetter mot världens fyra hörn". Medborgarna beskrivs som uniformerade; detta i en tid när inte ens soldater normalt var det.

Campanella tillhörde från 1582 dominikanorden. Under inflytande av Bernardino Telesios idéer och av ockultistiska strömningar övergick han snart till en panspykistisk naturalism, som strävar efter kunskap om den i tingen inneboende anden, det vill säga om naturkrafterna för att svinga sig upp till att behärska den och därmed införa människans herravälde. Det dröjde inte länge förrän Campanella misstänktes för kätteri och utsattes för flera rättegångar, men han lyckades under något år undgå straff, framförallt tack vare sina skrifter mot protestantismen och till förmån för en universell, teokratisk monarki. Sedan han i Kalabrien ställt sig i spetsen för en sammansvärjning mot spanjorerna för proklamerandet av en lag, som skulle gälla över den kristna lagen, vars sanna och levande element den uppsamlade i sig, och organisera samhället på kommunismens och den naturliga moralens grund, blev han arresterad 1599, och ställdes inför rätta, utsattes för tortyr och dömdes slutligen som vansinnig till livstids fängelse 1603.

 
Metaphysica, 1638

Här utvecklade han under 23 år en intensiv filosofiskt-litterär verksamhet och hade kontakt med tyska lärde som Caspar Schoppe, Tobias Adami med flera, vilka intresserade sig för att utge hans manuskript. Frigiven av spanska regeringen, hölls han ända till 1629 inspärrad i inkvisitionens fängelse i Rom. Sedan ha frigivits, blev han snart utsatt för misstänksamhet och ovilja från påvliga kretsar, flydde till Frankrike och åtnjöt där hovets beskydd och dog i Paris 1639.

Campanella drev i sina skrifter flera motstridiga teser, men som han troligen påverkats av hotet om dödsstraff och tortyr är det troligt att hans åsikter kan ha modifierats något i många av hans skrifter. Campanella var dock övertygad om att han fått kallelse som profet och förverkligare av en ny ordning för människorna. Han föreställde sig en treenighet av makt, vishet och kärlek, som han menade svara mot människans tre grundbehov. Självmedvetenheten och egenkärleken som grund för upptäckten av människans egna inneboende gudomliga krafter visar pekar han framåt mot deismens tankegångar.

Asteroiden 4653 Tommaso är uppkallad efter honom.[8]

Bibliografi redigera

  • Philosophia sensibus demonstrata, 1591
  • La città del sole, 1602
    • Solstaten: om en filosofisk samhällsgemenskap (översättning Carl Elof Svenning, Federativ, 1934)
    • La città del sole = Solstaten (översättning Paul Enoksson, Italica, 1974) [tvåspråkig utgåva]
  • Monarchie Messiae, 1605
  • Prodromus philosophiae instaurandae, 1617
  • Apologia pro Galileo, 1622
  • Atheismus triumphatus, 1631
  • Metaphysica I-III, 1638

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Dizionario Biografico degli Italiani, 1960, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), Кампанелла Томмазо, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Encyclopædia Britannica, Tommaso Campanella, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Dizionario Biografico degli Italiani, 1960, läs onlineläs online, läst: 11 november 2016.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Schmadel, Lutz D. (2007). Dictionary of Minor Planet Names – (4653) Tommaso. Springer Berlin Heidelberg. sid. 401. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_4573. Läst 13 oktober 2017 

Externa länkar redigera