Tjocknäbbad siska

fågelart i familjen finkar

Tjocknäbbad siska[2] (Spinus barbatus) är en sydamerikansk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3]

Tjocknäbbad siska
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Spinus crassirostris 112328465.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteSpinus
ArtTjocknäbbad siska
S. crassirostris
Vetenskapligt namn
§ Spinus crassirostris
Auktor(Landbeck, 1877)
Utbredning
Spinus crassirostris map.svg
Synonymer
  • Carduelis crassirostris
  • Sporagra crassirostris
Hitta fler artiklar om fåglar med

UtseendeRedigera

Tjocknäbbad siska är en medelstor (12,5–14 cm) gröngul fink som gör skäl för sitt namn med en ovanligt stor näbb. Hanen liknar kapuschongsiskan med svart på huvud och hals, gröngul ovansida (ibland mörkstreckad) och bjärt gul undersida. Den skiljer sig genom att vara gråvit mitt på buken. Honan saknar den svarta huvan och är mer olivgrå i färgerna, undertill ljusare. Båda könen har gult inslag i vingen och något kluven stjärt.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Tjocknäbbad siska delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Spinus crassirostris amadoni – förekommer i Anderna i sydöstra Peru (Tacna och Puno)
  • Spinus crassirostris crassirostris – förekommer i Anderna från södra Bolivia till centrala Chile och nordvästra Argentina

SläktestillhörighetRedigera

Tjocknäbbad siska placerades tidigare i det stora släktet Carduelis, men genetiska studier visar att det är kraftigt parafyletiskt och att typarten steglitsen snarare är närmare släkt med vissa arter i Serinus.[5] Numera bryts därför tjocknäbbad siska liksom övriga amerikanska siskor samt den europeiska och asiatiska grönsiskan ut ur Carduelis och placeras tillsammans med den asiatiska himalayasiskan (tidigare i Serinus) istället till släktet Spinus.

LevnadssättRedigera

Fågeln hittas på 3000–4000 meters höjd i norr, längre söderut ner till 2100, i Polylepis-skogar och öppet busklandskap.[4]

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och det finns inga tecken på vare sig några substantiella hot eller att populationen minskar.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Spinus crassirostris Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b] Robert S. Ridgely; Guy Tudor (2009). Field Guide to the Songbirds of South America: The Passerines. University of Texas Press. sid. 679–680. ISBN 978-0-292-71748-0. https://books.google.com/books?id=gC_A2fpBl1gC&pg=PA679 
  5. ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. 

Externa länkarRedigera