Öppna huvudmenyn

Thomomys talpoides[2][3][4][5][6][7] är en däggdjursart som först beskrevs av Richardson 1828. Thomomys talpoides ingår i släktet Thomomys och familjen kindpåsråttor.[8][9] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[8] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan cirka 30 underarter. [4]

Thomomys talpoides
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Thomomys talpoides.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljKindpåsråttor
Geomyidae
SläkteThomomys
ArtThomomys talpoides
Vetenskapligt namn
§ Thomomys talpoides
Auktor(Richardson, 1828)
Utbredning
Thomomys talpoides map.svg
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Innehåll

UtseendeRedigera

Arten blir med svans 16,5 till 26,0 cm lång och svanslängden är 4,0 till 7,4 cm. Djuret väger 60 till 160 g och honor är lite mindre än hannar. Liksom andra kindpåsråttor har arten korta extremiteter och kindpåsar för att bära föda. Den mjuka pälsen är gråbrun, brun eller gulbrun. Under våren när pälsen byts är tvärgående band synliga. Kännetecknande är en slät framsida vid de övre framtänderna samt korta avrundade öron (allmänt kortare än 0,7 cm).[10]

UtbredningRedigera

Denna gnagare förekommer i västra Nordamerika. Utbredningsområdets norra gräns sträcker sig från Manitoba till British Columbia (Kanada), den östra gränsen över North Dakota, South Dakota, Nebraska och Colorado till New Mexico (alla USA) och den södra gränsen över Arizona till Kalifornien. I väst når arten även Washington och Oregon men inte fram till Stilla havet. Habitatet varierar mellan stäpper med glest fördelade buskar, bergsängar och andra gräsmarker, tundra, jordbruksmark och trädgårdar.[1]

EkologiRedigera

Thomomys talpoides gräver underjordiska tunnelsystem och den är hela året aktiv (ingen vinterdvala). Under mycket kalla eller varma dagar vilar individerna i boet. De kan vara aktiva på dagen och på natten, främst på morgonen och vid senare kvällen. Hanar och honor lever utanför parningstiden ensam.[1]

Vid revirets gränser kan korta strider äga rum där individerna slår med de kloförsedda framtassarna i luften med dem står på bakfötterna. Ibland biter de varandra. Thomomys talpoides accepterar däremot andra djur i boet som paddor, salamandrar, hjortråttor, sorkar och ryggradslösa djur. Arten gräver med hjälp av tänderna och händerna. I boet förekommer vanligen an avfallskammare som sedan stängs med jord. Vid boets utgångar syns jordhögar som har en diameter av cirka en meter och en höjd av cirka en halv meter.[11]

Beroende på årstid äter gnagaren olika växtdelar som rötter och stjälkar av örter, gräs, frön eller rotfrukter. Den hittar födan oftast nära boets utgångar och underjordiska växtdelar direkt i tunnlarna. Inom boet skapas flera förrådsrum. Före vintern kan hela reserven väga upp till 3 kg. Thomomys talpoides gräver sig under vintern fram till buskar som är täckta av snö och äter bark samt kvistar.[11]

I norra delen av utbredningsområdet har honor bara en kull per år. Efter dräktigheten som varar i 18 till 19 dagar föds mellan april och sen maj (eller sällan juni) tre till tio ungar. Vid födelsen är ungarna nakna, blinda och döva. De börjar med fast föda efter ungefär 17 dagar och efter 6 till 8 veckor slutar honan med digivning. Ungarna har cirka 26 dagar efter födelsen öppna ögon och öron. Könsmognaden infaller under följande vår.[11]

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d] 2008 Thomomys talpoides Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Thomomys talpoides
  5. ^ Wilson, Don E., and Sue Ruff, eds. (1999) , The Smithsonian Book of North American Mammals
  6. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  7. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  8. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (30 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/thomomys+talpoides/match/1. Läst 24 september 2012. 
  9. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  10. ^ Scott Long (2003). Thomomys talpoides (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Dipodomys_ordii/. Läst 28 december 2018. 
  11. ^ [a b c] Naughton, Donna (2012). Thomomys talpoides. The Natural History of Canadian Mammals. University of Toronto Press. sid. 104-108 

Externa länkarRedigera