Västliga kindpåsråttor (Thomomys[1]) är ett släkte av däggdjur. Thomomys ingår i familjen kindpåsråttor.[1] Släktnamnet är sammansatt av de grekiska orden thomos (hög, kulle) och mys (mus). Det syftar troligen på jordhögarna som dessa gnagare skapar när de gräver.[2]
| Västliga kindpåsråttor | |
 Individ vid boets ingång. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Kindpåsråttor Geomyidae |
| Släkte | Västliga kindpåsråttor Thomomys |
| Vetenskapligt namn | |
| § Thomomys | |
| Auktor | Wied-Neuwied, 1839 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
Arterna når en kroppslängd (huvud och bål) av 11 till 31 cm och en svanslängd av 4 till 10 cm. Vikten ligger mellan 45 och 450 gram och hanar är tyngre än honor.[3] Pälsens färg varierar mellan svart, brun, grå och vitaktig och undersidan är oftast otydlig ljusare. I motsats till andra kindpåsråttor har framtänderna inga rännor. Framtassarna är utrustade med kraftiga klor för att gräva i marken.[3]
Utbredning och habitat redigera
Utbredningsområdet sträcker sig från södra Kanada över USA (främst västliga delstater) till centrala Mexiko. Habitatet kan variera mellan öknar, stäpper, skogar och större ängar. Västliga kindpåsråttor är även vanliga i odlingsområden.[3]
Ekologi redigera
Individerna bygger komplexa tunnelsystem med flera gångar, utgångar och förvaringsrum. De djupaste delarna kan ligga 3 meter under markytan. Dessa kindpåsråttor stannar vanligen i boet eller nära ingången och de håller ingen vinterdvala. De äter rötter, rotfrukter och andra växtdelar. Vätskebehovet täcks nästan helt med födan.[3]
Hanar och honor träffas bara för parningen, annars är individerna aggressiva mot varandra. Parningen sker under våren eller under sommaren i kalla regioner. Efter dräktigheten som varar cirka 18 dagar föder honan 1 till 10 ungar. Ungarna stannar ungefär två månader i boet och de blir full utvecklade efter fem till sex månader. Första parningen sker efter första vintern. Livslängden eller sällan mer än två år. Den äldsta kända individen var fyra år gammal.[3]
Västliga kindpåsråttor och människor redigera
Vissa bönder betraktar dessa gnagare som skadedjur på rotfrukter men de hjälper även vid bildandet av en frodig jordmån.[3] Arterna förekommer med större bestånd och de listas alla som livskraftiga (LC).[4]
Systematik redigera
Arter enligt Catalogue of Life[1]:
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (10 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012.
- ^ Verts & Carraway (27 februari 1987). ”Thomomys bulbivorus” (på engelska). Mammalian Species #273. American Society of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-273-01-0001.pdf. Läst 17 oktober 2017.
- ^ [a b c d e f] Nowak, R. M. (1999) s.1311/12 Google books
- ^ Thomomys på IUCN:s rödlista, läst 16 maj 2013.
Tryckta källor redigera
- Ronald M. Nowak (1999): Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore, ISBN 0-8018-5789-9
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Västliga kindpåsråttor.
Wikispecies har information om Thomomys.
